USAs nya konservatism

Den amerikanska högern – Republikanernas revolution och USA:s framtid  utkom 2012 lagom till det amerikanska presidentvalet. Det var en bok som fick mycket välförtjänt beröm. En journalist med hjärtat till vänster som skriver en insiktsfull och tänkvärd bok om den amerikanska högern väcker givetvis ett brett intresse. Boken borde kunnat utkomma också i USA eftersom bilden av den amerikanska högern då fortsatt präglades av Sam Tanenhaus bok ”Conservatism Is Dead” som baserade sig på en essä i The New Republic 2009.

Nu har Sam Tanenhaus kommit ifatt Martin Gelin och även nått en bit längre. I en längre essä i New York Times nyligen skrev Tanenhus under rubriken ”Can the GOP be a party of ideas ?” om Yuval Levin, Ramesh Ponnuru och andra företrädare för den grupp han kallar ”reformicons”.

Jag bodde i Washington DC på 1980-talet och träffade då den generation av klassiskt liberala eller konservativa intellektuella som spelat så stor roll för det republikanska partiets intellektuella pånyttfödelse. Tankesmedjan Heritage Foundation spelade en intressant roll då, men har idag blivit en simpel propagandamaskin för en hopplöst ointressant reaktionär Tea Party-rörelse.

Jag har intervjuat Yuval Levin för tidskriften Neo och även träffat andra i den krets Tanenhaus skriver om. Lättast att följa är Ross  Douthat, som är kolumnist i New York Times. Jag skrev om honom  redan 2008 då hans och Reihan Salams bok Grand New Party utkommit. Jag tror att den boken var första gången som ”reformicons” uppmärksammades mera brett i den amerikanska samhällsdebatten.

Den som är intresserad för denna del av amerikansk politik ska vara medveten om att distansen mellan idépolitik och de politiker som ställer upp i valen kan vara mycket stor. Tanenhaus påpekar dock att de nya konservativa tänkarna tycks förbluffande välkända för viktiga politiker i kongressen. Min gissning är dock att det kommer att ta tid innan de får något större genomslag där.

Men de är på väg. På nätet finns http://ygnetwork.org/roomtogrow/ som är en essäsamling som samlar en del av den krets Tanenhaus skriver om till något som liknar ett politiskt manifest och man kan få fortlöpande uppdateringar om man är intresserad. (YG Network står för Young Guns. )

En tidskrift jag också följer med intresse är National affairs med Yuval Levin som redaktör. Mitt intryck är att åtminstone Levin gärna håller sig på distans från dagspolitiken. Hans bok ”The Great Debate: Edmund Burke, Thomas Paine and the Birth of Right and Left”, som bygger på hans doktorsavhandling, fick mycket beröm när den utkom men som framgår av ämnet är den mer idéhistorisk än ett inlägg i en het dagsdebatt.

Min gamle vän Stuart Butler var en av hjärnorna bakom den imponerande 80-talssatsningen ”Mandate for leadership” som spelade en viktig roll för Reaganadministrationens politik. Jag ser idag inget liknande projekt och det betyder också att ”reformicons” må vara högst intressanta för den som vill följa amerikansk idédebatt – men det är nog än så länge ganska litet av detta som har relevans på denna sidan av Atlanten.