Larsson läser
Janerik Larsson
Janerik Larsson
När jag för några månader sedan överväldigades av den enorma uppmärksamheten i USA som mötte den engelska utgåvan av Thomas Pikettys bok ”Capital in the Twenty-First Century” ställde jag en fråga till en person som till skillnad från mig är en kunnig ekonom.
Min fråga: Jag har ett hyfsat kapital som förvaltas av Skandia och andra livförsäkringsbolag. Detta är alltså mitt kapital – men när jag ber försäkringsbolaget betala ut från kapitalet till mig så blir det inkomst. Hur har Piketty och de ekonomer som deltar i hans projekt hanterat detta förhållande ? Ger statistiken Piketty använder en rimlig bild av denna relation mellankapital och inkomst ?
Jag ska inte här gå in på svaret jag fick men i Wall Street Journal hittade jag en artikel av ekonomen Alan Reynolds som benade ut problematiken ur ett amerikanskt perspektiv. Det är ju i USA som Pikettys siffror rönt störst uppmärksamhet. Reynolds menar att Piketty inte förmått hantera de stora ändringarna i USAs skattelagstiftning sedan 1980. Han pekar t ex på samma förhållande som förbryllade mig:
Balances in private retirement plans rose to $12.4 trillion in 2012 from $875 billion in 1984. Much of that hidden savings will gradually begin to show up on tax returns as baby boomers draw them down to live on, but they will then be reported as ordinary income, not capital income.
Han har andra exempel på ändrade amerikanska skatteregler och konkluderar:
Tax law changes, in summary, have increased capital income reported at the top and shifted business income from corporate to individual tax returns, while sheltering most capital income of middle-income savers and homeowners. Using reported capital income to estimate changing wealth patterns is hopeless.
Jag har inte läst Piketty men väl Jesper Roines bok som sammanfattar Piketty med ett svenskt perspektiv. Jag kunde inte där hitta svaret på min undring – men jag är ju inte ekonom…