NHS – den engelska religionen

Redan på 80-talet hörde jag talas om att den enda verkliga religionen i England utgörs av tillbedjan av det statliga sjukvårdssystemet NHS. NHS sades då vara lika personalmässigt omfattande som den sovjetiska armén. Hur det är idag vet jag inte. Men att NHS är varje regerings stora problem sedan länge är uppenbart för alla som följer brittisk press. Ineffektiv, dyrbar, dåliga resultat, skandal efter skandal. Men religionen finns kvar. NHS representerar någon sorts absurd trygghet.

Igår kväll såg jag på Channel 4 Ndews ett helt sällsamt inslag:

http://www.channel4.com/news/saving-the-nhs-for-future-generations-video

En okänd komiker har ställt upp i EU-parlamentsvalet som talesman för NHS partiet och han utfrågades nu om sin skräck för ”privatiseringen” av NHS dvs när man inte driver allt i egen regi utan köper in kompetens från privata företag. Det sällsamma var att han aldrig fick frågan om det inte var resultatet av vårdinsatserna som var det viktiga. Hela intervjun handlade om det i hans ögon förfärliga att idag upphandlas 6 % av NHS av fristående företag. Under Labourregeringarna var det 5 %.

Så det är inte bara i Sverige som vi har sällsamma debatter som inte handlar om resultatet av olika välfärdtjänster utan bara om i vilken form de bedrivs.