Annons

Mats-Eric Nilsson om matkvalitet

SvD

SvD

Den här bloggen är inte aktiv. Alla inlägg finns dock kvar som ett arkiv.

Mats-Eric Nilsson

En upprörd livsmedelshandlare kontaktar mig. Pär Eriklin på butiken Cajsa Warg i Stockholm har genom en av sina leverantörer fått veta att det nu äntligen finns en riktig svensk äppelcider på marknaden. Och den vill han förstås gärna sälja i butiken.

Alltså beställer han en laddning av Kiviks Äkta äppelcider. Entusiasmen vänds dock i sin motsats när han får syn på flaskornas innehållsförteckning.

I hans värld görs en riktig cider av äpplen, men i den här finns bara 15 procent frukt. Huvudingrediensen är kolsyrat vatten och äppelsmaken måste förstärkas med aromämne för att det ska smaka något alls.

Han vänder sig därför till tillverkaren och frågar hur de kommit på idén att kalla denna fuskprodukt för äkta. Deras svar är att den inte bryter mot några regler och att den i alla fall är bättre än de läskedrycker av ciderkaraktär som butikshyllorna är fulla av.

Så vad gör du nu? frågar jag Pär Eriklin.

– Returnerar flaskorna förstås.

Mats-Eric Nilsson

De ekologiska odlarna Göran och Margareta Hoas på Lilla Bjers gård strax söder om Visby sände igår kväll kl 21.04 ut följande glädjande meddelande:

Den första sparrisen är på väg upp!

Bara ett av många exempel på att vårens primörer för varje dag tar stora kliv norrut genom Europa. En efterlängtad nyhet när den hotfulla vulkanaskan från ett annat håll sveper in över vår sårbara världsdel.

Mats-Eric Nilsson

Igår verkade det som en alldeles utmärkt idé. Att fylla väskan med suovas, fjällöring, hjortron och andra lokala delikatesser i Arjeplogs välsorterade viltbutik.

Men det var före det stora utbrottet. Innan Eyjafjallajökulls aggressioner hastigt och lustigt stängde flygplatsen i Arvidsjaur.

För nu börjar viltköttet och den vildfångade fisken sakta tina i fryspåsen bredvid mig på tågsätet.

Sedan den stora vulkanen har slagit ut flyget ligger Arjeplog så oerhört mycket längre bort än vad en nollåtta kan föreställa sig.

Även matkulturellt är avståndet stort. Människorna i denna jättekommun lever av betydligt mer än vad de två livsmedelshallarna, Ica och Coop, kan erbjuda. Ett par rejäla frysboxar fulladdade med E-nummerfri ren, älg, bär och svamp hör till standardutrustningen.

Och det är faktiskt så, tröstar Ilona mig, att det bästa med renköttet är att det frysas om många gånger.

Mats-Eric Nilsson

Årets matställe i Köpenhamn är varken Noma eller någon annan av stadens Michelinkrogar – utan en korvkiosk!

Det är dagstidningen Politiken som idag, efter en läsaromröstning, kungör att utmärkelsen ”Årets Spisested” går till Den økologiske pølsemand, ett nystartat och banbrytande ekologiskt gatukök.

De klassiska danska illröda färgämneskorvarna och det fluffiga industribrödet har här bytts ut mot köttrika wienerkorvar och långjäst surdegsbröd. Och istället för trist pulvermos serveras ett riktigt mos gjort på rotfrukter.

– Det är många som då och då har lust att ta en korv, men som struntar i det för att de vet att det är en så dålig produkt. Men här kan de göra det med gott samvete och en skön känsla i magen, förklarar den prisbelönte korvgubben Claus Christensen sin idé.

Och hittills har den fungerat alldeles utmärkt. Utanför korvvagnen, som står uppställt i närheten av Rundetårn, ringlar köerna stundtals långa. Det enda problemet med affärsmodellen är att de smakrika korvarna med sitt kraftiga bröd är alltför mättande.

– Så folk köper bara en korv, inte två. Men i gengäld kommer de igen, säger den ekologiska korvgubben till Politiken.

Mats-Eric Nilsson

Vi svenskar uppfattar oss gärna som först i spåret när det gäller konsumentfrågor. Men man behöver bara gå till Storbritannien för att inse att denna analys är mer svensk än sann.

Britterna har diskuterat industrimatens många tillsatser i åtskilliga år, och det senaste initiativet är en landsomfattande kampanj för riktigt bröd, The Real Bread Campaign, www. realbreadcampaign.org.

Sådant bröd får – enligt dessa målmedvetna brödentusiaster – endast innehålla mjöl, vatten, surdeg/jäst och en mindre mängd salt. Inga av de stora bagerifabrikernas tillsatser för att förkorta jästid, förlänga hållbarhet eller pumpa upp bröden med luft accepteras.

På hemsidan finns mängder av användbar information för den som har tröttnat på industrilimporna. Exempelvis en innehållsrik guide till de hundratals mindre bagerier som bakar alla möjliga sorters bröd med traditionella metoder; engelskt lantbröd förstås, men även naan, injera, chapatti, pita, ruisleipä…

Bland annat kräver The Real Bread Campaign att storbagerierna på förpackningarna ska börja deklarera sina dolda tillsatser – så kallade processhjälpmedel – som inte behöver avslöjas för konsumenten.

Vare sig i England eller i Sverige.