Föryngring av de folkvalda

I våras skrev jag här i bloggen om att den riksdag som valdes in 2010 var den yngsta i svensk demokratisk historia. Medelåldern var 47,0 år. I jämförelse med hur det såg ut efter 1991 års val hade medelåldern sjunkit med 3,6 år. Det kanske inte låter så mycket, men när det gäller medelålder är det en rätt stor förändring. Samtidigt gick utvecklingen i motsatt riktning i kommunerna: i kommunfullmäktige steg medelåldern med 2,9 år till 51,5 år under samma period. Jag har tidigare visat att detta till stor del beror på att 40-talister utgör en stor del av politikkåren och de blir obönhörligen allt äldre.

Hur ser det då ut efter 2014 års val? Valmyndigheten har lagt ut en hel del statistik på sin webbplats avseende 2014 års val som kan användas för att besvara den frågan. När det gäller riksdagen så är den yngre än 2010 och därmed ånyo rekordung. De siffror som jag angav ovan avsåg ålder vid årets slut och Valmyndigheten anger ålder på valdagen. Det gör att medelåldern blir några tiondelar lägre. Om man ser till ålder på valdagen var den bland riksdagsledamöterna 46,8 år 2010 och efter 2014 års val 45,1 år (den förefaller vara 45,4 år om man ser till ålder vid årets slut enligt uppgifter i DN).

Trots detta ökade antalet i riksdagen som är 65 år eller äldre. Efter 2010 års val var de endast 6 personer. Nu är de 9. Men skulle de motsvara samma andel som i den röstberättigade befolkningen skulle de vara hela 83 personer.

I kommunerna har utvecklingen brutits och också där har en föryngring skett. Om vi ser till ålder på valdagen sjunker medelåldern i landets kommunfullmäktigen från 51,2 år 2010 till 50,9 år 2014. Det är ett lite förvånande trendbrott. Samtidigt fortsätter andelen pensionärer att öka. Andelen som är 65 år eller äldre på valdagen ökar från 16,5 till 18,7 procent. Det är fortfarande en mindre andel än i befolkningen, men skillnaden är inte alls lika stor som när man jämför riksdagen med befolkningen.

Även i landstingen har medelåldern bland de folkvalda sjunkit. På alla tre politiska nivåer har alltså en föryngring skett i politikerkåren.

Hur ser det ut bland de unga? Inför höstens val gick Socialdemokraterna ut med en målsättning om att 25 procent av de valda skulle vara under 35 år. Som framgår av grafen nedan gick det inte så bra med den målsättningen. Bland dem som valdes in i kommunfullmäktige för S var 13,4 procent under 35 år, vilket visserligen var en ökning från 10,7 procent efter förra valet men ändå en bra bit ifrån målsättningen. Det är dock en något högre andel än för C, FP och KD som alla hade under 10 procent. M hade en något större andel än S, men framför allt är det MP, V och SD som har en betydligt större andel unga bland sina fullmäktigeledamöter.

Om vi ser till åldersprofilen för de valda till kommunfullmäktige för de olika rikspartierna ser vi mönster som åtminstone delvis går att känna igen. Exempelvis kan vi fortfarande se 50-talisternas stora del av V:s ledamöter. Trots att V och MP har en relativt låg medelålder bland sina ledamöter har de ändå en mindre andel riktigt unga än vad M och S har. MP har framför allt många ledamöter kring 40 år. SD är det parti som har den jämnaste åldersfördelningen bland sina ledamöter.