Gästinlägg FHS-forskare: Kunskap och förtroende grund för folkförankring

 Vi vill skilja begreppet folkförankring från begrepp som försvarsvilja och vi vill heller inte likställa folkförankring med att människor har en allmänt positiv syn på försvaret.

Tack för intressanta inlägg i diskussionen om folkförankring. En återkommande fråga i dessa inlägg har varit hur folkförankring ska definieras. Då det saknas en allmänt vedertagen definition av begreppet är detta en viktig diskussion som vi tyvärr inte hade utrymme för i vårt första inlägg. Inom vårt forskningsprojekt har vi valt att definiera folkförankring som

* att medborgarna har kännedom om Försvarsmakten och dess uppdrag

* att medborgarna har förtroende för att Försvarsmakten agerar i enlighet med det politiskt bestämda uppdraget

* att medborgarna har förtroende för att Försvarsmakten återspeglar det civila samhällets värdegrund

Vi ser det som eftersträvansvärt att de ställningstaganden som människor gör bygger på kunskaper och engagemang och att människor har ett grundat förtroende för samhällets myndigheter. Det sistnämnda kan vara speciellt viktigt när myndigheten, som i Försvarsmaktens fall, har rätt att använda våld och kontrollerar betydande maktmedel.

 Vi vill däremot skilja begreppet folkförankring från begrepp som försvarsvilja och vi vill heller inte likställa folkförankring med att människor har en allmänt positiv syn på försvaret. Att det finns en försvarsvilja är naturligtvis bra men det krävs mera precisa svar på frågor som vad vi ska försvara oss mot, med vilka metoder och till vilket pris. Vi har också försökt undvika att definiera den ena eller andra partipolitiska uppfattningen som mer eller mindre folkförankrad. Partierna har olika uppfattningar om hur samhällets resurser ska fördelas och inriktas – vilket också inkluderar försvaret – och detta är en viktig del av demokratin.

Vi kan slutligen också instämma i synpunkten att de utmaningar vi tog upp i vårt första inlägg inte är strikt kopplade till folkförankring. En del av det som vi ser påverkar folkförankringen positivt (förtroende, kunskap, delaktighet, en levande försvarspolitisk debatt) är också positivt ur andra synvinklar. De är i förlängningen också viktiga faktorer för att vår deltagande demokrati ska fungera väl.

CLAES WALLENIUS, ANNA KARIN BERGLUND & CARINA BRANDOW

Försvarshögskolans Ledarskapscentrum

>>>

Läs de fem tidigare inläggen om försvarets folkförankring av FHS-forskare,  Mikael Odenberg, Peter Hultqvist, Erik Lagersten och Lars Ekeman.