Lova Olsson
Lagrådet underkänner delar av regeringens förslag till ny vapenlag. Juristerna är emot att den som bär vapen på allmän plats automatiskt ska dömas för grovt vapenbrott.
Straffen blir inte strängare, men fler ska dömas för grovt vapenbrott. Det är målet med det omdebatterade förslaget till ny vapenlag, som justitieminister Beatrice Ask (M) presenterade i mitten av januari.
Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen – utan att ha rätt till det – döms för vapenbrott. I förslaget till ny lagtext tydliggör regeringen vad som gör att ett vapenbrott per automatik ska betraktas som grovt, och därmed ge fängelse i minst sex månader:
* Det gäller om skjutvapnet har varit ”av särskilt farlig beskaffenhet”, eller om innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett flera vapen.
* Att bära vapen på allmän plats, i ett fordon på allmän plats eller på en skola ska också betraktas som extra allvarligt. ”Den som har ett automatvapen i bilen på torget på lördagskvällen bör dömas för grovt vapenbrott”, förtydligar Johan Linander (C), vice ordförande i riksdagens justitieutskott, på sin blogg.
Men den förändringen får underkänt av juristerna i lagrådet, som har till uppgift att granska alla lagförslag. De anser att det finns en rad skäl mot att låta en ”utformad platsangivelse utgöra ett självständigt kriterium (rättsfaktum) för gradindelningen av konkreta brott”.
Generellt är det allvarligare att på allmän plats medföra skjutvapen som man inte har rätt att inneha, än sådana som man har rätt att inneha, konstaterar lagrådet. ”Uppenbart är dock att också klandervärdheten av sådana gärningar kan växla i betydande mån”, skriver lagrådet i sitt yttrande, och avstyrker den delen av förlaget.
”Det måste anses orimligt att som allmän princip ha att sådana gärningar ska anses ha ett straffvärde som motsvarar minst sex månaders fängelse (minimum för grovt vapenbrott) medan motsvarande gärningar beträffande vapen för vilka tillstånd finns aldrig skulle kunna anses ha ett högre straffvärde än motsvarande sex månaders fängelse”, skriver juristerna.
Om regeringen ändå vill införa tydligare bestämmelser om grovt vapenbrott bör man titta på förslaget i den departementspromemoria som tidigare tagits fram, tycker lagrådet. Där står det: ”Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om vapnet kan befaras komma till brottslig användning eller om vapnet är av särskilt farlig beskaffenhet”.