Arbetsmarknad nytt tema för Reinfeldts resor

Arbetsmarknaden är temat när statsministern nästa år fortsätter sitt resande genom Sverige. Det avslöjar Fredrik Reinfeldt själv för SvD. Slutsatserna från den pågående turnén om kvinnofrid presenterar han i sitt jultal.

Sedan Fredrik Reinfeldt blev statsminister 2006 har han i genomsnitt gjort en resa i veckan för att besöka människor och verksamheter runt om i landet.

Under våren 2011 reste Fredrik Reinfeldt i ”det unga Sverige”, och fram till årsskiftet träffar han med personer som arbetar för att förhindra, eller är offer för, våld i nära relationer.

Statsminister Fredrik Reinfeldt under onsdagens besök på Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala

I dag besökte statsministern Alla kvinnors hus i Stockholm, landets första och största kvinnojour, där han bland annat samtalade med en kvinna som under många år misshandlades av sin före detta make.

Slutsatserna av turnén ska Fredrik Reinfeldt presentera i sitt traditionsenliga jultal.

- Då ska jag föra ihop alla trådar. Det blir en rätt mörk bild, men det här är ett av våra kvarvarande värsta samhällsproblem. Därför vill jag ta frågan på allvar, och försöka se om vi kan göra något ytterligare. Det ska jag återkomma till, säger han.

Två resor för att lära mer om kvinnofridsarbetet återstår för statsministern. Men han ger ändå en första sammanfattning:

- Mitt intryck är att vi har ett enormt engagemang i dessa frågor, som väldigt mycket är kvinnornas värld.

- Lagstiftningen är i allt väsentligt bra. Problemet är att vi har olika exempel på hur lagar inte upprätthålls och efterlevs, fortsätter Fredrik Reinfeldt.

Efter årsskiftet forsätter han sitt resande genom landet, men byter åter tema.

- Jag ska titta mer på arbetsmarknadsfrågor i början av nästa år. Vi går in i en inbromsning, och då blir det ånyo utmaningar att hjälpa människor in i arbetsmarknaden.

Upplägget är ännu inte spikat, men Fredrik Reinfeldt ser fram emot en turné med fokus på arbetsmarknad.

- Det ligger mig väldigt varmt om hjärtat naturligtvis, vår arbetslinje och att varje ansträngning görs för att folk ska kunna få jobb efter egen arbetsförmåga, förklarar han.

 

Ohly: MP bröt rödgrön uppgörelse om SVT-debatt

Ledarna för de rödgröna oppositionspartierna var överens om att inte delta i SVT:s partiledardebatt i oktober, om de placerades bredvid Sverigedemokraterna. Men Miljöpartiet backade ur uppgörelsen. Det säger V-ledaren Lars Ohly, som nu för första gången ger sin bild av turerna.

I början av oktober bojkottade Håkan Juholt och Lars Ohly partiledardebatten i SVT:s Agenda, i protest mot att de skulle stå på samma sida i studion som Jimmie Åkesson.

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson valde att delta.

- Vi har landat i att det viktiga för oss är att vi får framföra vårt alternativ till regeringens politik, och att det är viktigare för oss än hur vi står, sade partisekreteraren Anders Wallner (MP), till TT.

Sedan dess har strategin inför kommande tv-sända partiledardebatter varit föremål för heta diskussioner, inte minst sedan Håkan Juholt på interna S-möten ska ha sagt att det finns en skriftlig uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att tacka nej till SVT-debatter om upplägget är detsamma.

Åsa Romson har förnekat att partierna gjort upp om en gemensam hållning för framtiden. Nu kommenterar även Vänsterpartiets ledare Lars Ohly – för första gången – turerna.

- Någon skriftlig överenskommelse finns inte. I den delen vet jag inte riktigt vad Håkan Juholt menar, säger han.

Lars Ohly (V)

Däremot avslöjar Lars Ohly nu att han själv, Håkan Juholt och Åsa Romson var ”helt överens” om att bojkotta den omtvistade debatten i SVT den 9 oktober, om placeringen i studion inte ändrades.

- Jag uppmärksammades på den här placeringen av Miljöpartiet, som tyckte att det var rent ut sagt för jävligt, och ville att vi skulle agera gentemot SVT och deras försök att placera oss ihop med Sverigedemokraterna. Vi var helt överens alla tre om att det här måste man ändra på, annars kan vi inte ställa upp på debatten, säger Lars Ohly.

- Vi hade en gemensam handlingslinje, som också Miljöpartiet ställde upp på. Sedan bestämde de sig trots det för att vara med i debatten, fortsätter han.

Lars Ohly förklarar vad han, och de övriga, vände sig mot i SVT-upplägget:

- Det handlar inte om någon beröringsskräck, som en del tror. Jag står precis lika gärna bredvid Jimmie Åkesson som jag står bredvid Fredrik Reinfeldt eller Göran Hägglund. Det handlar om att man försöker spegla oppositionen som någon slags samlad enhet, när man vet att Jimmie Åkesson i 90 procent av omröstningarna är ett stödparti till regeringen.

Han förespråkade lottning:

- Hade jag då hamnat bredvid Jimmie Åkesson hade jag inte haft något emot det.

Inom kort ska företrädare för Vänsterpartiet diskutera frågan om kommande partiledardebatter med SVT.

- Vi tycker att det är bra att ta den diskussionen, men mötet kommer inte att vara publikt. Vi har ett gemensamt intresse av att partiledardebatter omfattar alla riksdagspartier i fortsättningen. Det var en väldigt dålig debatt som tittarna bjöds på senast, när Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte var med, säger Lars Ohly.

Han välkomnar en samlad taktik från S, MP och V.

- Även om vi har agerat lite olika, och Miljöpartiet ställde upp, så har de ju bekräftat att de tyckte att upplägget var dåligt. Jag har sagt till Håkan Juholt att det är bra om vi fortsätter att agera gemensamt, också med Miljöpartiet. Men den diskussionen ska vi föra direkt med SVT, och inte via andra medier, säger Lars Ohly.

Åsa Romson (MP)

Åsa Romson konstaterar att de rödgröna hade en gemensam kritik mot debattupplägget, och drev på gentemot SVT för att ändra placeringen i studion.

- Men SVT meddelade att de inte kan ändra uppställningen, för det skulle gå ut över deras journalistiska integritet. I det skedet kom vi fram till olika handlingslinjer, säger hon.

V: dra in tillståndet för Lundsberg

Regeringen bör snarast fatta beslut om att stänga Lundsbergs skola. Det säger Rossana Dinamarca (V), utbildningspolitisk talesperson och partiledarkandidat, efter Skolinspektionens hårda kritik.

Skolinspektionen riktar i dag mycket allvarlig kritik mot Lundsbergs skola i Värmland, för att kränkande tillmälen och våld är en del av elevernas vardag. ”Det har skett en normalisering av fenomen som i samhället i övrigt anses vara oacceptabla”, skriver myndigheten och kräver att skolan, senast den 28 februari nästa år, ska ha genomfört åtgärder för att stoppa den kränkande behandlingen.

Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca är inte förvånad över kritiken.

Rossana Dinamarca (V)

- Pennalismen, både på Lundsberg och andra internatskolor, har varit omtalad under alla tider. Jag är glad att det äntligen har kommit ett erkännande att det här faktiskt pågår. Det här har säkert förekommit under hela tiden som Lundsberg har existerat, med allas goda minne, säger hon till SvD.

Lundsberg är en riksinternatskola. Det betyder att det är regeringen, inte Skolinspektionen, som beslutar om tillstånd. Rossana Dinamarca vill att utbildningsminister Jan Björklund (FP) snabbt ska agera.

- Stäng skolan. Är det i något läge man ska gå hårt fram så är det nu. Det här är den värsta formen av hur man kan behandla elever, förklarar hon.

Ask redo diskutera öppenhet i Stasiarkiven

Justitieminister Beatrice Ask är nu beredd att diskutera former för en ökad öppenhet i Stasiarkiven. Det står klart efter dagens möte med gruppledarna för riksdagspartierna.

- Det har varit ett bra och konstruktivt möte. Vi är överens om att det är viktigt med god insyn i rättsväsendet och jag har förståelse för att det finns ett stort allmänintresse för de handlingar som rör svenskars samröre med DDR, säger justitieminister Beatrice Ask (M) i en kommentar till SvD.

Men frågan är ”komplex”, poängterar hon.

- Avvägningen mellan å ena sidan den enskildes integritet och skyddet för Säkerhetspolisens arbetsmetoder och å andra sidan allmänhetens intresse av insyn är inte helt enkel.

Under eftermiddagen träffade Beatrice Ask gruppledarna för riksdagspartierna på justitiedepartementet för att diskutera kraven på ökad öppenhet i Säpos hemliga Stasiarkiv, som SvD berättat om.

- Den senaste tidens debatt har ibland präglats av missuppfattningar om vad Stasihandlingarna är. Därför har det varit bra att samla företrädare för alla partier och förutsättningslöst diskutera frågan, konstaterar hon.

Ett nytt möte ska äga rum före jul.

- Jag är öppen för att diskutera former för hur man kan öka öppenheten i arkiven. Nu kommer respektive parti fundera på om och hur det går att lösa de problem som är förenade med en ökad insyn. Därefter kommer vi hålla ett nytt möte och fortsätta samtalen, förklarar Beatrice Ask.

I dag: Ask pressas om Stasiarkiven

Regeringen fortsätter att pressas om Säpos hemliga Stasiarkiv. Det är dags för en ökad öppenhet, kräver en majoritet av gruppledarna, som i eftermiddag träffar justitieminister Beatrice Ask. Även allianspartier driver på.

I dag klockan 14 har justitieminister Beatrice Ask (M) bjudit in gruppledarna för riksdagspartierna till ett möte om Säkerhetspolisens Stasiarkiv, som innehåller uppgifter om svenskar som misstänks ha jobbat för den östtyska säkerhetstjänsten.

Som SvD tidigare berättat vill flera partier att namnen på de svenskar som finns i Stasiarkiven, i största möjliga utsträckning, ska offentliggöras.

Justitieministern har hittills varit mycket tveksam. Beatrice Ask konstaterade i en riksdagsdebatt i torsdags att frågan är ”komplicerad”, och vill i dag ”i lugn och ro” diskutera ”de avvägningar som finns vad gäller sekretess, historiska uppgifter och Säkerhetspolisens viktiga arbete”.

Socialdemokraternas gruppledare Carina Moberg välkomnar mötet på justitiedepartementet.

- Det är ett steg i rätt riktning, säger hon.

Carina Moberg (S)

Partiets hållning är ”solklar”:

- Vi menar ju att de här Stasiarkiven ska öppnas så mycket som möjligt, och offentliggöras. Men vi tycker att det krävs en ordentlig utredning först, framför allt för att enskilda personer inte ske behöva lida skada om de är oskyldiga. Rikets säkerhet får heller inte hotas, förklarar Carina Moberg.

I dag har en person – professor Birgitta Almgren – rätt att läsa Säpos handlingar om Stasiagenterna. Frågan om fler ska få ta del av informationen om dessa svenskar har den senaste tiden, som SvD rapporterat, varit föremål för het debatt.

Sverigedemokraterna är det parti som har drivit frågan längst. Sven-Olof Sällström, vice gruppledare, är glad över att regeringen nu bjuder in till samtal, även det sker ”under galgen”.

- Vi vill naturligtvis att Stasiarkiven ska öppnas, sedan vi får vi se vilka argument justitieministern och de övriga partierna har om de eventuellt inte tycker så, säger Sven-Olof Sällström, som ska närvara på mötet.

Sven-Olof Sällström (SD)

Han konstaterar att Stasiarkiven redan har öppnats i en rad europeiska länder.

- Jag tycker att det är en självklarhet att människor som har arbetat för främmande makt, och som i dag kanske är verksamma på viktiga positioner i samhället, inte ska komma undan. Allmänheten har rätt att få veta vilka det här är, säger Sven-Olof Sällström, som också vill att personer som är oskyldigt utpekade ska kunna få sina namn rentvådda.

Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet har krävt att uppgifterna, i ökad utsträckning, ska offentliggöras.

Men regeringen pressas också av den egna alliansen. Både Kristdemokraterna och Centerpartiet vill ha en ökad öppenhet.

- Vår riksdagsgrupp har satt ned foten rejält om vad vi tycker, säger gruppledaren Anders W Jonsson.

Anders W Jonsson (C)

Centerpartiets linje är att fler forskare ska få tillgång till uppgifterna, och personer som misstänker att de själva finns med i arkiven ska kunna be Säpo om att få ut informationen.

- Det finns ju motsvarigheter hur vi har agerat tidigare, med dokument från IB, förklarar Anders W Jonsson.

S öppnar för ledarskap i NBG efter 2014

Socialdemokraterna öppnar nu för att Sverige ska leda en av EU:s stridstrupper – men först under nästa mandatperiod. Det beskedet ger försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist.

Nordic Battle Group (NBG) ska ställas till EU:s förfogande även under det första halvåret 2014, och Sverige ska – på nytt – vara ansvarig nation. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för nästa år.

Men som SvD tidigare berättat avvisar de fyra oppositionspartierna ett förnyat ledningsansvar för NBG 14. Ställningstagandet har fått mycket hård kritik, inte minst av försvarsminister Sten Tolgfors (M).

Socialdemokraternas hållning ligger dock fast:

- Vi är inte beredda att under denna mandatperiod ställa upp på något ledarskap för NBG, men vi kan tänka oss att delta med trupp, säger Peter Hultqvist (S), ordförande i riksdagens försvarsutskott.

Däremot ger han nu besked om att partiet kan tänka sig att Sverige någon gång under nästa mandatperiod åter ska leda en av EU:s stridsgrupper.

- Jag tycker att det är viktigt att deklarera helheten, och vill klargöra hur vår linje ser ut efter 2014. Vi är öppna för ett svensk huvudansvar för NBG under perioden 2015 till 2018. Det här är vår ståndpunkt, som jag 0ckså har förankrat i vår gruppstyrelse, förklarar Peter Hultqvist.

Han poängterar att Försvarsmakten just nu genomgår stora förändringar, vilket gör det svårt att – som regeringen vill – mäkta med ett ledaransvar redan 2014.

- Försvarsmakten har ju en oerhörd utmaning i att genomföra sin omställningsprocess, och den nya insatsorganisationen ska vara klar 2014. Den ska vara bemannad, utrustad, utbildad och ha övat enligt fastställda förbandsmålsättningar, säger Peter Hultqvist.

Därutöver är ett nytt helikoptersystem på gång, påminner han.

- Efter 2014, när de här ansträngningarna har genomförts, har man en ökad möjlighet att agera. Vi ser det som viktigt med ett samarbete i Norden, Baltikum och EU när det gäller försvar och säkerhet. Men allt måste ske i en rimlig balans.

Socialdemokraterna står fast vid att hela konceptet med Nordic Battle Group bör ses över.

- Bakgrunden är ju att NBG inte har använts i några operationer. Det här binder upp stora resurser under lång tid, säger Peter Hultqvist.

Försvarsutskottets vice ordförande Cecilia Widegren (M) vill inte kommentera Socialdemokraternas nya ställningstagande.

- Det får jag återkomma till när jag har pratat med Peter, säger hon.

Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman tycker att beskedet från Peter Hultqvist är ”överraskande”.

- Jag kan bara notera att man ser möjligheter för detta, och det är intressant.

 

 

 

Hårda ord i ledarstrid oroar Hägglund

Det hårda tonläget i Kristdemokraternas partiledarstrid ”inger oro”. Det säger nu KD-ledaren Göran Hägglund, som uppmanar alla kristdemokrater att besinna sig.

På lördag har Kristdemokraternas valberedning kallat företrädare för de 26 partidistrikten till ett möte i Stockholm. På dagordningen står frågan om vem som ska leda partiet inför valet 2014, och den interna maktkampen hårdnar.

Göran Hägglund är ”taggad” och vill ha förnyat förtroende på det extra rikstinget i januari, men utmanas av mångårige parhästen Mats Odell, gruppledare i riksdagen och ordförande i näringsutskottet.

- Det är en självklarhet att säga att det naturligtvis alltid är mycket roligare om man har en uppställning av alla. Nu är läget inte så, säger Göran Hägglund.

KD-ledaren Göran Hägglund

Flera kristdemokrater har den senaste tiden, bland annat i partitidningen Kristdemokraten, varnat för smutskastningen i den pågående processen. Den kännetecknas av brist på respekt och lojalitet, framför allt gentemot den sittande partiordföranden, är budskapet.

Göran Hägglund har hittills valt att ligga lågt, men kommenterar nu för första gången turbulensen i Kristdemokraterna.

- Debatten i partiet inger oro för min del. Det används ganska hårda ord och uttryck, men vi måste vara rädda om varandra, säger Göran Hägglund till SvD.

- Det diskuteras intensivt i partiet, och diskussionen är välkommen. Men det gäller att vara vaksam med orden. Det är lättare att skada än att reparera, det är lättare att såra än att läka, fortsätter han.

Vad är det för ord och uttryck du har reagerat på?
- Det vill jag inte gå in på. Var rädda om orden, det är maningen. Det handlar om hur diskussionen förs av anhängare, säkert på båda sidor.

Det rådande tonläget i partiet gör att KD-ledaren nu vädjar till kristdemokrater runt om i landet ”att ta ansvar”.

- Det är så lätt att vi gräver diken oss emellan. Men när klubban har fallit den 28 januari bör vi gå ut genom dörrarna som ett parti igen, som kan arbeta intensivt med det vi ska göra. Just nu tappar vi mycket tid när det gäller att presentera politikens innehåll.

Göran Hägglund ser en risk att tilliten mellan människor brister.

- Och det är farligt för ett parti. Vi är partikamrater, som har samlats i det här partiet för att vi menar att vi har den bästa värdegrunden och den bästa politiken. Då gäller det att vi kan samarbeta med varandra också efter vårt riksting i januari.

V-kandidat har inte betalat partiskatt

Alla Vänsterpartiets riksdagsledamöter ska skänka 5 000 kronor i månaden till en valfond. Det är en grundläggande princip, men ordförandekandidaten Rossana Dinamarca har inte alltid betalat sin partiskatt, kan SvD avslöja.

Alla förtroendevalda i Vänsterpartiet bör betala ”minst tio procent” av sitt arvode efter skatt till partiet. Riksdagsledamöterna, som i dag har ett arvode på 57 000 kronor i månaden, förväntas bidra med 5 000 kronor varje månad.

Pengarna går till Vänsterpartiets centrala valfond, och används för att finansiera valrörelsen.
Att betala partiskatt – eller partibidrag som det formellt heter i stadgarna – är en rekommendation, men betraktas i Vänsterpartiet som självklart. Ledningens hållning är att det inte finns någon ”godtagbar ursäkt” för en riksdagsledamot att systematiskt avstå från partiskatten.

- Den är helig, kan man säga. Vi har grundinställningen att man inte ska kunna sko sig på arvoden för politiskt arbete, förklarar Bo Leinerdal, biträdande partiseketerare.

Jonas Sjöstedt, Rossana Dinamarca, Ulla Andersson, Hans Linde

De fyra kandidater som just nu tävlar om att efterträda Lars Ohly på partiledarposten står samstämmigt bakom systemet med partiskatt.

- Vi är ett fattigt parti, och pengarna behövs. Men jag tycker också att det är viktigt att vi som är heltidspolitiker inte har för många förmåner, som gör att vi tappar fotfästet och blir fartblinda, säger Hans Linde, gruppledare i riksdagen.

- Jag har betalat partiskatt varje månad under de fem år jag suttit i riksdagen, fortsätter han.

Att ge bort 5 000 kronor varje månad, och därutöver 2000 kronor av gruppledararvodet, är ”inga som helst problem”, enligt Hans Linde.

- Innan jag kom in i riksdagen var jag timvikarie på ett behandlingshem i Göteborg. Då tjänade jag 16 400 kronor före skatt.

Även Ulla Andersson följer rekommendationen, och bidrar med 5000 kronor i månaden till partiets valfond.

- Jag har alltid betalat, hela tiden, det är inlagt i min Internetbank. Det är inte mer än rimligt med partiskatt. Vi har så pass höga arvoden, och det är också en solidaritetshandling med partiet, motiverar hon.

Samma besked ger Jonas Sjöstedt:

- Jag betalar partiskatt, och jag har alltid betalat partiskatt, även när jag satt i EU-parlamentet. Vi ska inte berika oss på våra uppdrag, det är ett gemensamt beslut vi har tagit.

När SvD frågar Rosssana Dinamarca, vice partiordförande, om hon betalar partiskatt blir svaret jakande:

- Jag har betalat sedan 2002 (då valdes Rossana Dinamarca in i riksdagen), fast då hette det inte partiskatt, utan kanslibidrag.

Rossana Dinamarca (V), partiledarkandidat

Men ett par timmar senare återkommer Rossana Dinamarca till SvD, och berättar att hon har lämnat felaktiga uppgifter vid det tidigare samtalet.

- Jag har inte betalat hela tiden. Det har varit till och från, ibland har det varit en något lägre summa, ibland har det inte varit något alls. Men jag har ändå försökt att göra det, säger hon.

Varför har du inte betalat varje månad?

- Det är ingenting som jag vill gå in på. Det är av helt privata skäl, som jag har tagit upp med gruppledaren, säger Rossana Dinamarca.

Hon poängterar att Vänsterpartiets partiskatt är en ”viktig princip”.

- Vi är ju ett parti som inte har så mycket pengar. Jag kan bara beklaga att jag inte har kunnat bidra fullt ut, hela tiden. Det är inget jag är glad för, och det har inte känts bra. Men det har funntis skäl för det.

Källor till SvD säger att du började betala partiskatt först när du tillkännagav din kandidatur i augusti. Hur ser du på det?

- Det finns säkert skäl till varför man säger så. Men jag har betalat innan dess också, säger Rossana Dinamarca.

Vad tror du att partiet tycker om att du inte alltid har betalat?

- Det kan nog vara lite olika. Men jag har berättat om det här för gruppledaren, och tagit upp det med valberedningen inför kongressen och partiledarvalet. Det är inget jag har hymlat med.

Partiskatten är en av många frågor som valberedningen har tagit upp i samtalen med de fyra partiledarkandidaterna, berättar Elise Norberg Pilhem, som leder arbetet. Om någon inte har betalat är det en faktor bland andra.

- Man får väga in det i allting annat. Om det finns godtagbara orsaker saknar det betydelse, säger Elise Norberg Pilhem.

Vänsterpartiet har beslutat att redovisa namnen på de personer som under 2011 ger bidrag till partiet på mer än 20 000 kronor. Därmed kommer även partiskatten från riksdagsledamöterna att offentliggöras. Men än så länge är uppgifterna hemliga.

Oppositionen: Tolgfors trotsar riksdagen

Regeringen förhalar den utredning om framtidens luftförsvar som riksdagen har beställt. Det anser oppositionspartierna, som nu skärper tonen mot försvarsminister Sten Tolgfors (M).

I april körde de fyra oppositionspartierna över regeringen, och beslutade att en parlamentarisk utredning om det svenska luftförsvaret ska tillsättas.

”Stridsflygsystem är mycket komplexa med långa utvecklingstider och livscykler. Därför är det viktigt att ha en långsiktig strategi för vilka förmågor Sverige behöver och hur man kan anskaffa kostnadseffektiva system”, motiverade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Men regeringen har ännu inte tillsatt någon utredning. ”Anmärkningsvärt”, anser Socialdemokraterna, som tillsammans med den övriga oppositionen skärper tonen.

I samband med beredningen av budgeten för 2012 har en majoritet i försvarsutskottet nu anslutit sig till kravet att försvarsminister Sten Tolgfors (M) snarast måste presentera direktiv till en luftförsvarsutredning, kan SvD berätta.

Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet

- Vi konstaterar att riksdagen har fattat ett beslut, som inte är verkställt. Riksdagens beslut ska fullföljas, och det är märkligt att man inte har gjort det, säger försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S), som konstaterar att luftförsvaret i Sverige inte har utretts sedan 1960-talet.

Även Vänsterpartiets försvarspolitiske talesman Torbjörn Björlund är kritisk till regeringens agerande.

- Det behövs en ordentlig utredning om hur vi ska forma vårt luftvärnsförsvar, både på kort och lång sikt. Vi vill komma igång med det här, säger han.

- Jag tycker att regeringen ofta förhalar beslut som man inte vill ha, forsätter Torbjörn Björlund.

Mikael Jansson, Sverigedemokraternas försvarspolitiske talesman, anser att försvarsministern ”omedelbart” ska ta fram de efterfrågade direktiven.

- Det ska inte vara så himla svårt. Men det känns som att försvarsdepartementet vill sköta allting på egen hand, de vill inte ha någon utredning, säger Mikael Jansson.

Regeringspartierna har sagt nej till en ny luftförsvarsutredning, bland annat med motiveringen att det kan hota uppgraderingen av JAS 39 Gripen.

- Vi är absolut inte villiga att tillsätta en parlamentarisk utredning som skickar förmågelyftet i stå vad gäller Gripen. De frågorna är för viktiga för att politikerna, innan Försvarsmakten har lämnat sitt underlag till regeringen, ska sätta sig ned och tycka till om det, säger försvarsutskottets vice ordförande Cecilia Widegren (M).

Överbefälhavarens bedömning av hur Försvarsmakten ser på det framtida luftförsvaret ska presenteras i mars, berättar hon.

- Det vore förmätet av oss om vi innan dess skulle tillsätta en utredning som handlar om just detta. Vi måste veta vilka behov de som varje dag jobbar i till exempel flygvapnet ser. Varför ska vi springa före experterna?

Cecilia Widegren (M), vice ordförande i försvarsutskottet

Enligt Cecilia Widegren är dessutom de fyra oppositionspartierna inte överens om vad som egentligen ska utredas.

- Miljöpartiet vill utreda allt som inte är stridsvagnar, allt som flyger i det svenska försvaret. Andra argumenterar för delar av detta. Vad ska regeringen då skriva direktiv om, undrar hon.

Men en luftförsvarsutredning är ”definitivt inte” något hinder för Jasprojektet, enligt Peter Hultqvist.

- Regeringen är fri att, när den så önskar, ta initiativ till ett beslut när det gäller Jas i riksdagen. Det får man i så fall föra in som en förutsättning i utredningen, säger han.

Kritik mot JK:s agerande efter Stasibok

Justitiekanslerns beslut att inleda en förundersökning mot Birgitta Almgren efter hennes bok om Stasisvenskarna får nu öppen kritik av riksdagsledamöter. ”Djupt olustigt”, anser Carl B Hamilton (FP).

I slutet av oktober beslutade Justitiekanslern (JK) att inleda en förundersökning mot professor Birgitta Almgren. Hon misstänks för brott mot tystnadsplikten i sin uppmärksammade bok ”Inte bara spioner”, som handlar om 57 svenskar som ska ha arbetat för den östtyska säkerhetstjänsten Stasi.

Men JK:s agerande har fått kritik. ”Det är unikt att en svensk forskare hotas att ställas inför rätta för sin forskning”, skriver bland andra en rad av Birgitta Almgrens kollegor vid Södertörns högskola i ett brev till Justitiekanslern.

”Forskningsresultat ska prövas i en fri vetenskaplig debatt, inte av jurister eller statliga ämbetsmän”, fortsätter de.

Brevet cirkulerar även bland riksdagsledamöter, och flera av dem ställer sig bakom innehållet, kan SvD berätta.

- Jag tycker att det är väldigt olustigt att rättsapparaten används mot en forskare. Forskningens frihet är ett centralt värde i en demokrati, säger Carl B Hamilton (FP), ekonomisk-politisk talesperson och ledamot i partistyrelsen.

Carl B Hamilton (FP)

Personer som felaktigt anser sig utpekade som spioner i Birgitta Almgrens bok har hört av sig till Säkerhetspolisen, som därefter kontaktade JK.

- Om man läser boken är min reflektion att de här personerna har begått sådana klandervärda handlingar att de faktiskt får stå ut med att bli identifierade, säger Carl B Hamilton, som inte ser några problem med att han, som riksdagsledamot, tar ställning mot JK:s förundersökning.

-  Det måste vara okej att reagera mot att staten använder hela rättsapparaten i det här sammanhanget. Jag säger inte att det här bryter mot reglerna, men det är djupt olustigt, förklarar han.

Riksdagsledamoten Hans Wallmark (M), ledamot i Moderaternas partistyrelse, är inne på samma linje.

- Vi försöker på alla sätt, moraliskt och på annat sätt, stötta Birgitta Almgren, säger han.

Hur ser du på JK:s beslut att inleda en förundersökning mot en forskare?

- Det är inte min sak att recensera enstaka fall, men jag tycker att det är allvarligt. Om det skulle gå vidare till ett skarpt läge så vore det djupt olyckligt och ställer Sverige i dålig dager, säger Hans Wallmark.

Hans Wallmark (M)

Han poängterar också att Birgitta Almgren inte bara har studerat Säpos hemliga Stasiarkiv i Sverige.

- Till saken hör att hon också har bedrivit forskning i andra arkiv, inte minst nere i Berlin. JK och en domstol kan inte ålägga henne någon form av tankeförbud när det gäller information och kunskap som hon har snappat upp på andra håll, säger Hans Wallmark.

SvD kan i dag visa en unik bild som är tagen i somras mellan Gotland och Lettland. Piloten på det ryska planet Sukhoi-27 har vänt upp planets buk för att visa upp sin arsenal av jaktrobotar, både värmesökande och radarstyrda. Under flygplanskroppen urskiljs två vitmålade robotar mellan motorerna och under vardera vingen syns två till, totalt sex. svd avslöjar

Här förföljer ryskt
stridsflyg svenskt plan

Unik bild visar Rysslands aggressiva uppträdande.

Läs om de tidigare incidenterna

”Nytt inslag”

Ryska bombflyg övade nära Skåne.

Flera förslag går bara igenom med SD-stöd

grafik

SvD går igenom överenskommelserna – fråga för fråga.

”Tickande bomb i samarbetet”

Analys

SvD:s Göran Eriksson reder ut förvirringen.

Ny lista: Den svenska snattarens tio i topp

4,4 miljarder

Klockorna petas från pallplats.

Här hittar du de högsta sparräntorna

sparande

Ibland lönar det sig att leta nytt.

Tumnagel till Opel Corsa Webb-tv

Fröberg överraskas av bilen han själv sågat

webb-tv

Klarar nya Opel Corsa konkurrensen?

Hittade 100 år gamla Stockholmsbilder

vill ha hjälp

Gåtan: Var togs läsarens bilder?

Wordfeud-vän skulle kidnappas

döms till fängelse

Amerikan sökte upp tonårsflicka i Stockholm.

Bilder: Aralsjön
nästan helt borta

Se den otroliga förvandlingen på Nasabilder.

Två stjärnor till
svenska kocken

Michelinguiden

Aquavit i New York hyllad.

”Är budgeten dålig
så fäller vi den”

enkät

SD-ledamot om makten i riksdagen.

”Inget man bara snyter ur näsan”

Löpning

Hårdkörning inför Lidingöloppet.