Annons

Politik direkt

Lova Olsson

Lova Olsson

Polismyndigheter som är duktiga på att utreda mäns våld mot kvinnor ska få extra pengar. Det föreslår en arbetsgrupp i Moderaterna, som vill vässa partiets politik.

Statsminister Fredrik Reinfeldt ägnade hela sitt årliga jultal på Skansen åt frågan om våld i nära relationer. Skärpta straff för kvinnofridskränkning och mer pengar till kvinnojourerna var två av de konkreta förslag han lyfte fram.

– Det är viktigt att hela samhället engagerar sig. Detta är en stor frihetsfråga och därför en viktig fråga för Moderaterna, sade Fredrik Reinfeldt.

Nu vill partiet vässa politiken. Två av Moderaternas riksdagsledamöter, Andreas Norlén och Ewa Thalén Finné, har – på uppdrag av partisekreterare Sofia Arkelsten – lett arbetet. Under förra året genomförde duon en rad besök hos kvinnojourer, socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och åklagare.

Ewa Thalén Finné (M)

– Det här är ett stort samhällsproblem, och det finns fortfarande väldigt mycket kvar att göra, konstaterar Ewa Thalén Finné, ledamot i riksdagens justitieutskott.

I rapporten ”Vem ska tro på mig? Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer”, som SvD.se har tagit del av, presenteras 50 förslag. Målet är att ”åstadkomma konkreta förbättringar för alla som drabbas av relationsvåld”.
Ett ökat samarbete mellan kommuner, fler så kallade relationsvåldscentrum och höjd status för poliser som utreder mäns våld mot kvinnor är några idéer.

– Det är också viktigt att det finns behandlingsprogram för förövaren, och långsiktigt måste man börja jobba med de här frågorna redan i skolan, säger Ewa Thalén Finné.

M-gruppen lanserar också ett nytt förslag: se över möjligheten att införa en resultatpeng för polisen. Tanken är att ”skapa ekonomiska drivkrafter för polisen att arbeta effektivt och målinriktat med att utreda och lagföra personer för relationsvåld”.

– Det här är redan ett prioriterat område från politiskt håll, men det kan vara ett sätt att ännu mer sätta fokus på frågan, förklarar Ewa Thalén Finné.

Andreas Norlén (M)

Polismyndigheter som lyckas klara upp en viss andel av de anmälda ärenden som rör relationsvåld ska – helt enkelt – få extra pengar. ”Det ska då vara fråga om riktig uppklaring, det vill säga ärenden som skrivs av utan att utredningsåtgärder vidtagits får inte räknas”, poängterar rapportförfattarna.

– Hur det här skulle kunna utformas måste vi förstås titta närmare på. Det gäller att hitta rätt parameter, säger Ewa Thalén Finné.

I rapporten lyfts den så kallade kömiljarden fram som en förebild. Den innebär att landsting som uppfyller vårdgarantin får extra pengar, medan övriga landsting blir utan. ”Det har skapat drivkrafter hos landstingen att se till att människor får vård i tid”, konstaterar Andreas Norlén och Ewa Thalén Finné, som gör bedömningen att ekonomiska styrmedel kan fungera även i andra verksamheter.

Om bloggen

Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
Politik direkt-bloggen ska vara en snabb kanal för politiska nyheter. Här kan läsarna bland annat följa de senaste utspelen, förslagen och reaktionerna från politikerna i riksdagshuset och departementen.

Har du ett nyhetstips som du tror skulle passa till Politik direkt-bloggen? Mejla lova.olsson@svd.se

Arkiv

Lova Olsson

Det blir ingen lokal vapenamnesti i Skåne efter den senaste tidens dödsskjutningar. Det är regeringspartierna överens om. Den aviserade amnestin tidigareläggs heller inte, utan genomförs som planerat våren 2013.

Johan Linander (C)

Sedan maj förra året har sju personer skjutits ihjäl i Malmö. Några minuter in på det nya året dödades en 15-årig pojke i Rosengård, och tre dagar senare sköts en man ihjäl i Lindängen.

Efter dödssjutningarna har regeringen bland annat föreslagit förändringar i vapenlagen, så att fler ska kunna dömas för grovt brott. Men en rad politiker kräver ytterligare krafttag.

Riksdagsledamoten Allan Widman, ordförande för Folkpartiet i Malmö, anser att det krävs ett ”helt batteri” av åtgärder. För att bekämpa de illegala vapnen vill han se en regionalt begränsad vapenamnesti i Skåne under 2012. Det skulle innebära att allmänheten, under en viss period, anonymt kan gå med sina illegala vapen till polisen, utan att riskera rättslig påföljd.

– I det läge som Malmö och Skåne befinner sig i framstår behovet av en snar vapenamnesti som skriande, sade Allan Widman till Sveriges radio i början av januari.

Men han får inget stöd i regeringen, kan SvD.se berätta.

– Det är svårgenomförbart. Det skulle krävas en lagstiftning som bara gäller i Malmö eller Skåne, och jag vet inte ens om det är möjligt, säger Johan Linander (C), vice ordförande i riksdagens justitieutskott.

Kristdemokraternas rättspolitiska talesperson Caroline Szyber tror heller inte att en lokal vapenamnesti nämnvärt skulle påverka situationen i Malmö.

Caroline Szyber (KD)

– Tror man att en vapenamnesti löser vapenproblemen i Malmö, då tror man lite fel. Det sista de här gängen kommer att göra är ju att lämna ifrån sig sina vapen, förklarar Caroline Szyber som själv ska besöka Malmö nästa vecka.

För att minska mängden olagliga vapen på Malmös gator har Miljöpartiet krävt att regeringens aviserade vapenamnesti ska tidigareläggas, och genomföras redan under våren 2012.

– Det är inte praktiskt möjligt att ha en vapenamnesti redan under våren, med tanke på hur lagstiftningsprocessen ser ut, säger Anna Erhardt, pressekreterare åt justitieminister Beatrice Ask (M).

– Vi har inget emot en vapenamnesti så fort som möjligt. Men det kräver ju att riksdagen antar en ny lag, och den processen tar som bekant tid, säger Johan Linander.

Beskedet från regeringen ligger därför fast: vapenamnestin ska genomföras mellan mars och maj 2013. Enligt justitiedepartements plan ska en promemoria, med själva förslaget, vara klar före sommaren, och sedan skickas på remiss. I höst väntas riksdagen fatta beslut.

– Polisen behöver också en rimlig förberedelsetid, de måste ju kunna ta hand om de vapen som kommer in, förklarar Johan Linander.

Sverige har tidigare genomfört två vapenamnestier, i juli–september 1993 och i mars–maj 2007. Facit av den senaste amnestin blev nästan 14 000 vapen och vapendelar samt 14 ton ammunition, enligt den redovisning som Statens kriminaltekniska laboratorium lämnade till Rikspolisstyrelsen. Hela 95 procent av vapnen var i skjutdugligt skick, och i mars fick polisstationen i Åkersberga spärras av, sedan polisen tagit emot en granat.

Lova Olsson

Med en före detta Metallbas i S-toppen ser Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson ”stora möjligheter” för oppositionen att på nytt köra över regeringens jobbpolitik. Viktigast: en stärkt a-kassa.

Jimmie Åkesson (SD)

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson ser fram emot en första debatt med Stefan Löfven, även om det inte blir i riksdagens kammare.

– Det är alltid skoj att debattera, säger han.

Att en före detta Metallbas nu är ordförande för Socialdemokraterna gör att Jimmie Åkesson också har förhoppningar om att oppositionen ska kunna enas i konkreta sakfrågor, framför allt på arbetsmarknadsområdet.

– Som sprungen ur fackföreningsrörelsen har Stefan Löfven ungefär samma syn som vi på arbetskraftsinvandring och utbudspolitik. Vi har något slags gemensamt motstånd mot den här lönedumpningspolitiken som regeringen driver, säger Jimmie Åkesson.

– Vi ser stora möjligheter att fortsätta det som påbörjades under förra riksdagsåret, när vi gjorde en del gemensamt med den övriga oppositionen, fortsätter han.

I våras drabbas regeringens jobbpolitik av flera bakslag i riksdagen. Då beslutade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna bland annat att stoppa det kritiserade fas 3 och skrota tvånget att arbetslösa redan första dagen ska söka jobb utanför sitt yrkesområde och hemorten.

Jimmie Åkesson tror att regeringen kan bli överkörd igen.

– Att fortsätta återställandet av a-kassan ser jag som det kanske allra viktigaste.

Som ordförande för IF Metall har Stefan Löfven vid flera tillfällen gått till angrepp mot Sverigedemokraterna. I sina förstamajtal i Trollhättan och Vänersborg för två år sedan sade han att det var dags att ”prata klartext”.

– Att dela in människor efter hudfärg, religion eller något annat är så lågt man kan sjunka.

– Sverigedemokraterna är inte vilket parti som helst, utan ett parti som står för något vi aldrig kan acceptera, fortsatte Stefan Löfven.

Jimmie Åkesson är inte förvånad över kritiken.

– Jag vet inte om man ska ta det på allvar, eller om det bara handlar om något han säger därför att han måste säga det, förklarar han.

– Men det är tråkigt, kan jag tycka, om han nu med den utgångspunkten har för avsikt att leda oppositionen. Det skapar en del problem i relationen med vågmästarpartiet i riksdagen.

Lova Olsson

Det blir strid om topposterna i Vänsterpartiet vid Jonas Sjöstedts sida. Både Ulla Andersson och Rossana Dinamarca vill bli vice ordförande, kan SvD.se avslöja.

För fyra veckor sedan valdes Jonas Sjöstedt till ny ledare för Vänsterpartiet. Med 179 röster mot 39 besegrade han utmanaren, riksdagsledamoten Rossana Dinamarca.

Nu väntar en strid om de övriga topposterna. Partistyrelsen ska, på ett möte i början av februari, utse ett nytt verkställande utskott, en vice ordförande och en ny partisekreterare efter Anki Ahlsten.

Rossana Dinamarca (V)

Rossana Dinamarca, i dag partiets vice ordförande, hoppas på förnyat förtroende.

– Jag vill gärna utveckla den här rollen, och fylla den med ett innehåll, säger hon.

Hon valdes i mars förra året, när Lars Ohly fortfarande var partiledare. Redan då klargjorde Rossana Dinmarca att hon vill lyfta kravet på sex timmars arbetsdag, en fråga som länge varit ”styvmoderligt behandlad”.

– Jag ser gärna att vi stärker vår feministiska profil.

Men nu kan SvD.se berätta att det blir konkurrens om ledarjobbet vid Jonas Sjöstedts sida. Även riksdagsledamoten Ulla Andersson, tidigare partiledarkandidat, är redo att bli vice ordförande.

– Om människor tycker att jag skulle vara en bra vice ordförande, så skulle det vara roligt, säger hon.

– Jag upplevde ett väldigt stort stöd på kongressen, och fick väldigt många nomineringar i den processen. Jag fick flest röster i valet till partistyrelsen, och stående ovationer, så jag känner mig väldigt stärkt.

Ulla Andersson (V)

Vänsterpartiet har en viktig uppgift att fylla i svensk politik, anser Ulla Andersson.

– Vi har en politik som skulle påverka väldigt mycket, och jag vill gärna bidra till att utforma och föra fram den. Till exempel vill jag stärka Vänsterpartiets politik för att stärka kvinnors ställning.

Hon tycker att Vänsterpartiet framöver ska ha två vice ordförande, en ordning som stadgarna medger.

– Man har ju sagt från kongressens sida att vi ska ha ett kollektivt ledarskap, och det här skulle kunna signalera det, motiverar hon.

Men Rossana Dinamarca vill behålla dagens modell, med bara en vice ledare.

– Jag ser inte varför två kvinnor plötsligt ska börja dela på en post. Vad ska deras roll vara?

Hon befarar att skälet till att nu förespråka en kvinnlig duo vid sidan av Jonas Sjöstedt är att kunna utse en man till partisekreterare.

– Det tycker jag är ett dåligt argument, säger Rossana Dinamarca.

Tre personer slåss om att efterträda Anki Ahlsten som partisekreterare: Aron Etzler, chefredaktör för tidningen Flamman, Mia Sydow Mölleby, riksdagsledamot, och Karin Rågsjö, Stockholmspolitiker.

Vid valet till partistyrelse på kongressen fick Aron Etzler överlägset flest röster av de tre.

Lova Olsson

Maud Olofsson ska – på uppdrag av USA:s utrikesminister Hillary Clinton – leda en expertgrupp med fokus på kvinnligt ledarskap. Det berättar den förra Centerpartiledaren själv för SvD, på telefon från Washington.

Just nu befinner sig Maud Olofsson, tidigare näringsminister, i Washington. Som SvD avslöjade i augusti har hon utsetts till rådgivare åt USA:s utrikesminister Hillary Clinton, och i går hölls det första mötet.

Det nya organet, International Council on Women’s Business Leadership, ska ge det amerikanska utrikesdepartementet råd i en rad ”viktiga frågor och utmaningar”. Det övergripande målet är att stärka kvinnors ställning i den globala ekonomin, och 20 kvinnor från hela världen deltar i arbetet.

– Hillary inledde med att berätta vad hon förväntar sig av oss. Det handlar om att lyfta den här frågan till en ny nivå, och hon vill att vi kommer med förslag på vad man kan göra, berättar Maud Olofsson för SvD.se.

– Hon beskrev också vilken betydelse kvinnor har, men också kan ha, för att bygga starkare samhällen.

Maud Olofsson (C), Hillary Clinton och de övriga ledamöterna i International Council on Women's Business Leadership

Maud Olofsson har själv fått ansvaret att leda en av de fyra expertgrupperna, med fokus på kvinnligt ledarskap. Om tre månader ska en första rapport vara klar.

– Det känns väldigt inspirerande och jättespännande. Jag är tacksam över att få chansen att vara med i en så här kvalificerad och inflytelserik grupp. Jag tänker använda den här plattformen för att skapa debatt i världen.

Andra länder kan på flera områden lära av Sverige, har Maud Olofsson påpekat i Washington.

– Till exempel har barnomsorgen i Sverige gjort det möjligt för kvinnor att ta ledarpositioner, och vår föräldraförsäkring har som mål att föräldrar ska dela på ansvaret för barnen, förklarar hon.

Vid sidan av advokaten Cherie Blair, som är gift med förre premiärministern Tony Blair, är Maud Olofsson den enda kvinnan från Europa som ingår i International Council on Women’s Business Leadership. Ledamöterna är valda på två år, och nästa möte är inplanerat om sex månader.

Lova Olsson

Kristdemokraterna kan inte ha en utrensning i leden när partiordförandestriden är avgjord. Det anser Mats Odell, som gärna sitter kvar som gruppledare om Göran Hägglund går segrande ur kampen.

Om Göran Hägglunds utmanare Mats Odell förlorar lördagens duell på rikstinget kan han inte sitta kvar som gruppledare i riksdagen. Den slutsatsen drar riksdagsledamoten Penilla Gunther (KD), som SvD berättat.

– Det är helt enkelt en förtroendefråga, säger hon.

Mats Odell gör en annan bedömning:

– Jag tror tvärtom att Kristdemokraternas framtid ligger i försoning och sammanläkning, inte i utrensning av de som har stött den ena eller andra kandidaten. Om vi ska göra det så blir vi ett ganska litet parti. Om alla som har satsat på fel kandidat är förbrukade, då blir vi inte så starka i framtiden, säger han till SvD.se.

Mats Odell (KD)

Mats Odell utsågs till ledare för Kristdemokraternas riksdagsgrupp efter valet 2010, och vill gärna sitta kvar på den posten om Göran Hägglund vinner omröstningen.

– Jag satsar på att bli partiledare, men om Göran Hägglund blir vald så är jag fullt beredd att, om riksdagsgruppen har förtroende för mig framöver och om vi enar oss om att vi inte ska rensa ut de som har stött den ena eller andra kandidaten, fortsätta som gruppledare.

Han vill att Kristdemokraterna ska ”börja bejaka olikheterna” i partiet.

– Det är vår enda chans att kunna växa framåt, att vi börjar tycka om varandra igen, att vi vill jobba tillsammans. Jag vill göra allt vad jag kan för att bidra till detta.

Penilla Gunther tycker att det är tydligt att du eftersträvar en annan post, i stället för att vara gruppledare. Hur ser du på det?

– Jag vill inte beskriva det så. Att jag överhuvudtaget kandiderade mot en av mina bästa vänner sedan över 30 år beror på att jag kom fram till att partiet är i ett mycket allvarligt läge, och att det behövs en förändring och en nystart, och jag såg ingen tendens till att det nuvarande ledarskapet hade något program för detta, säger Mats Odell.

Han betonar att han inte har tröttnat på att vara gruppledare.

– Det tycker jag är alldeles uppenbart.

Kan Göran Hägglund vara kvar som socialminister om du blir partiledare?

– Jag räcker ut handen till Göran Hägglund, och till alla dem som har stött honom och som jobbat med honom. Jag kommer att rekrytera mitt lag utifrån kompetens, så ingen är utesluten på grund av att de har stött den ena eller andra, säger Mats Odell.

 

 

 

 

Lova Olsson

Den infekterade partiledarstriden har gjort att Mats Odell förbrukat sitt förtroende som gruppledare för Kristdemokraterna. Det anser riksdagsledamoten Penilla Gunther.

Vid ett extra riksting på lördag ska ombuden på Kristdemokraternas riksting välja partiledare. Valberedningen föreslår att Göran Hägglund  får förnyat förtroende. Men han utmanas av Mats Odell, andre vice ordförande och gruppledare i riksdagen, och det hela avgörs i en sluten omröstning.

– Det ska bli väldigt spännande, naturligtvis. Jag tror att vi alla känner att det är skönt att det snart är över, för det här har tagit så otroligt mycket energi, och alla vill ju jobba med politiken, säger riksdagsledamoten Penilla Gunther.

Hon vill att Göran Hägglund ska sitta kvar på partiledarposten, och tillhör de kristdemokrater som – förgäves – har vädjat till Mats Odell att dra tillbaka sin kandidatur och sluta upp bakom valberedningens förslag.

Nu ger Penilla Gunther ytterligare ett besked: hon tycker inte att Mats Odell kan sitta kvar som gruppledare, om han förlorar duellen på rikstinget.

– Det är väl ganska klart, att om Göran skulle fortsätta, så kan inte Mats vara kvar. Det är helt enkelt en förtroendefråga, säger Penilla Gunther, som gör bedömningen att ”merparten” av KD:s riksdagsledamöter har samma åsikt.

– Han har ju velat ha en annan post, och har uppenbarligen inte tyckt att gruppledarskapet varit den position han eftersträvat. Då finns det ingen anledning för honom att strida för den heller, fortsätter hon.

Efter valet fick Mats Odell inte fortsätta som kommun- och finansmarknadsminister, men valdes i stället till gruppledare i riksdagen.

– Tidigare tyckte jag att det fungerade ganska bra. Men under hösten har det varit väldigt sporadiska besök här, så det är klart att man får en annan bild av både arbetet och personen ifråga då, säger Penilla Gunther.

Hon säger att KD-ledamöterna har diskuterat frågan om Mats Odell frånvaro i riksdagen.

– Det har vi gjort, både öppet på gruppmöte och sinsemellan, det törs jag nog säga. Det är politiska ställningstaganden som ska göras hela tiden, det stannar inte upp bara för att vi har interna problem

– Därför tycker jag och de andra att det är jätteviktigt att ha en gruppledare som är mer närvarande, och är nöjd med det uppdraget och tycker att det är intressant och roligt.

Lova Olsson

Efter turerna kring Håkan Juholts felaktiga hyresersättningar har riksdagen nu tagit fram en ny blankett, som SvD.se tagit del av. Den ska ”minimera” risken för felaktigheter, enligt Folkpartiets gruppledare Johan Pehrson.

I oktober avslöjade Aftonbladet att Håkan Juholt under flera år låtit riksdagen betala även sambons del av hyran. Den förre S-ledaren bad om ursäkt, och betalade tillbaka 160 000 kronor.

– Jag har inte haft koll på en regel och det borde jag haft, sade Håkan Juholt.

Efter uppmärksamheten begärde flera andra riksdagsledamöter sänkt ersättning – eller betalade tillbaka pengar – för de övernattningslägenheter de har i Stockholm. Samtidigt kritiserades reglerna för att vara otydliga.

Riksdagsförvaltningen har därför tagit fram en ny blankett, som SvD.se har tagit del av. Den kallas ”Ansökan om ersättning för övernattningsbostad”, och skickades i går ut till de berörda riksdagsledamöterna.

På den tidigare blanketten, som Håkan Juholt fyllde i , saknades det rutor att kryssa i beroende på om man begär full eller reducerad logiersättning. Det är nu ändrat, och de politiker som vill ha hyresersättning från riksdagen måste bland annat ange:

”Jag disponerar ensam bostaden och ansöker om ersättning för hela hyran/avgiften.”

eller

”Jag delar övernattningsbostaden stadigvararande med make/maka/sambo eller annan som inte har rätt till ersättning för logikostnader  från Riksdagsförvaltningen…”

Johan Pehrson, gruppledare för Folkpartiet och ledamot i riksdagsstyrelsen, har ännu inte sett den slutgiltiga utformningen av blanketten, men välkomnar de förtydliganden som görs.

– Den här blanketten är framtagen för att underlätta och minimera framtida missuppfattningar om vad som gäller för personer som får ersättning för dubbelt boende helt enkelt, säger han.

 

Lova Olsson

Klockan 16 i eftermiddag har Socialdemokraternas riksdagsgrupp sitt första möte sedan Håkan Juholts avgång. Det är fortfarande oklart om han själv kommer att delta, säger gruppledaren Carina Moberg till SvD.se.

I förmiddags åkte regeringen på ytterligare ett nederlag i riksdagen. En majoritet i utbildningsutskottet körde över ansvarig minister Nyamko Sabuni (FP) i frågan om vuxenutbildning.

Carina Moberg (S)

– Det arbete som är planlagt i riksdagen rullar på. Det försvåras naturligtvis av att vår partiledare avgick väldigt abrupt, vi saknar honom på många sätt. Men vi tar vårt ansvar och ser till att saker och ting fungerar här, säger Socialdemokraternas gruppledare Carina Moberg, som nu för första gången kommenterar Håkan Juholts avgång.

Klockan 16 i eftermiddag träffas de 112 S-märkta riksdagsledamöterna som vanligt i riksdagens andrakammarsal.

– Vi vet inte om Håkan kommer på gruppmötet i dag. Jag har en dialog med honom, även efter lördagen, men jag har inte velat fråga det. Egentligen utgår jag från att han kommer, säger Carina Moberg.

Hon valdes till gruppledare i april, och efterträdde då Sven-Erik Österberg, som petades från uppdraget. På frågan om hur Håkan Juholts avgång påverkar Carina Mobergs framtid svarar hon:

– Jag är vald av riksdagsgruppen, och däri ligger mitt mandat. Förslaget är behandlat och beslutat av valberedningen, och därefter av den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Lova Olsson

Utbildningsminister Jan Björklund är mer närvarande i riksdagen än sina S-märkta företrädare. Det konstaterar utbildningsutskottets ordförande Margareta Pålsson (M), som bett riksdagens utredningstjänst undersöka det hela.

Det är ”mycket viktigt” att ansvarig minister är på plats i riksdagen när ledamöterna debatterar utbildningsfrågor, anser Margreta Pålsson (M), ordförande i utbildningsutskottet.

Margareta Pålsson (M)

– Det skänker en helt annan legitimitet åt debatten. Utskottet i all ära, men det är Jan Björklund som är ansiktet utåt för politiken, även om hela alliansen står bakom. En proposition kommer ju också från regeringen, säger hon.

Men de tidigare Socialdemokratiska ministrarna på utbildningsområdet (Ibrahim Baylan, Lena Hallengren, Leif Pagrotsky och Thomas Östros) hade under mandatperioden 2002-2006 inte en högre närvaro i kammaren, poängterar Margareta Pålsson, som har låtit riksdagens utredningstjänst, Rut, titta på frågan.

– Det var likadant, och sämre, förr. När jag kollade upp det här hade våra statsråd varit närvarande mer än Socialdemokraternas statsråd, berättar hon.

Oppositionens kritik att Jan Björklund sällan närvarar på utbildningsutskottets sammanträden förvånar henne.

– Det sker inget på vårt utskott i form av externa besök, utan att Mikael Damberg och jag bestämmer det tillsammans. Om han hade sagt en enda gång att Björklund skulle komma, så hade jag framfört det till Jan, men Mikael Damberg har aldrig föreslagit det, säger hon.

En stund senare – efter att ha varit i kontakt med utbildningsministern – ringer Margareta Pålsson upp SvD.

– Jan Björklund kommer till utskottet den första mars.

Även Anders Andrén, presschef hos Jan Björklund, konstaterar att utbildningsministern har samma närvaro i kammaren som sina S-märkta företrädare.

– När ministern inte är på plats representeras regeringen av ledamöter från alliansen som vi har stort förtroende för, förklarar han.

När det gäller statsrådets besök i utbildningsutskottet säger Anders Andrén att  Jan Björklund kommer ”varje gång han blir inbjuden”.