Annons

Politik direkt

Lova Olsson

Lova Olsson

Partiledarna har olika inställning till Earth Hour. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt släcker ljuset. KD-ledaren Göran Hägglund gör det inte.

”Lördagen den 31 mars 2012 kl 20.30 släcker vi för en ljusare framtid”. Så lyder uppmaningen från Världsnaturfonden, som vill att alla svenskar ska släcka ljuset under en timme för att visa sitt stöd för klimatet.”Minst 147 länder, tusentals städer och miljontals människor” kommer att medverka i den timslånga manifestationen, uppger Världsnaturfonden.

Även regeringskansliet och Statens fastighetsverk, som äger statsministerns tjänstebostad Sagerska, deltar i Earth Hour, berättar Fredrik Reinfeldts presschef Roberta Alenius.

– Sagerska kommer att vara släckt, säger hon.

Gustav Fridolin (MP)

Också Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin tänker vara med i morgondagens aktion.

– Alla gör vi vårt bästa. Den riktigt stora skillnaden kan vi göra tillsammans politiskt, motiverar han.

– En klimatsmart upprustning av miljonprogrammets alla bostäder och skolor är det allra viktigaste vi kan göra för att spara energi, fortsätter Gustav Fridolin.

Även Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt är redo att släcka ljuset.

– Det är ett sätt att uppmärksamma en av vår tids stora ödesfrågor, klimatförändringarna.

Centerpartiledaren och näringsministern Annie Lööf har medverkat i Earth Hour under flera år, bland annat som talare i hemkommunen Värnamo.

– Men just i morgon sitter hon på tåget från Malmö, där hon har talat på en Centerkonferens, meddelar Annie Lööfs presschef Johanna Martin.

Göran Hägglund (KD)

Kristdemokraternas ledare, socialminister Göran Hägglund, avstår dock från att delta i manifestationen.

– Det är inte med välmenta symbolhandlingar vi löser miljö- och energifrågorna, förklarar han.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är bortbjuden i morgon kväll.

– Jag är därför inte den som bestämmer om ljuset ska vara tänt eller släckt, men jag lovar att ägna timmen åt att tänka på förnyelse av svensk kärnkraft och andra realistiska sätt att bryta vårt beroende av fossila bränslen.

Folkpartiledaren Jan Björklund och Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven har inte haft möjlighet att besvara SvD:s fråga om de tänker släcka ljuset.

Enligt Världsnaturfonden beräknas flera miljoner människor i Sverige i morgon kväll delta i Earth Hour. Rekordmånga kommuner, 217 stycken, är med, liksom tusentals skolor och företag.

I världen släcks bland annat Operahuset i Sydney, Olympiastadion i Peking, Pearl Tower i Shanghai, Tivoli i Köpenhamn, Eiffeltornet i Paris, Brandenburger Tor i Berlin, Lutande tornet i Pisa, Royal Albert Hall, Houses of Parliament samt No 10 Downing Street i London, Times Square och Empire State Building i New York, enligt Världsnaturfondens hemsida.

– Att släcka ljuset är en symbol för vår övertygelse att få hållbar energi åt alla. Vi behöver ladda framtiden med rena energikällor som alla har råd med. Genom att agera idag kan vi få en ljusare framtid i morgon, säger FNs generalsekreterare Ban Ki-moon i ett pressemeddelande från Världsnaturfonden.

Om bloggen

Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
Politik direkt-bloggen ska vara en snabb kanal för politiska nyheter. Här kan läsarna bland annat följa de senaste utspelen, förslagen och reaktionerna från politikerna i riksdagshuset och departementen.

Har du ett nyhetstips som du tror skulle passa till Politik direkt-bloggen? Mejla lova.olsson@svd.se

Arkiv

Lova Olsson

Riksdagsledamoten Karin Enström pekas av moderater ut som favorit till att bli ny försvarsminister. Det finns också önskemål om att Fredrik Reinfeldt, efter Sten Tolgfors avgång, ska göra en större regeringsombildning.

– Jag är glad över att få ha varit en del av en försvarsmakt som jag högaktar. Men kraften börjar för min del ta slut. De sista veckornas medieuppmärksamhet blev droppen som urholkade stenen, sade Sten Tolgfors när han i förmiddags meddelade att han avgår som försvarsminister.

Hans efterträdare ska utses i närtid, meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt på presskonferensen, och klart är att det blir en moderat.

En favorit är riksdagsledamoten Karin Enström. ”Det är det hetaste tipset”, sammanfattar en riksdagsledamot.

Karin Enström (M)

– Karin Enström känns som ett naturligt val. Kompetent, erfaren, skicklig, respekterad, strategisk, motiverar en tung moderat i riksdagen.

”En bra kandidat, klok och med egen försvarsbakgrund”, tycker en partikamrat. ”Ett utmärkt val”, anser en annan moderat.

Karin Enström är 45 år och kapten i amfibiekåren. Sedan valet 2010 är ordförande för riksdagens utrikesutskott, efter åtta år i försvarsutskottet. I januari 2008 blev hon ordförande för den numera vilande försvarsberedningen. Det är ”en viktig markering av kvinnors betydelse för försvaret att Karin nu får ett av de allra mest centrala uppdragen i svensk försvarspolitik”, skrev försvarsminister Sten Tolgfors i en kommentar i samband med utnämningen.

Även 38-åriga Cecilia Widegren, som i dag är vice ordförande i försvarsutskottet, pekas ut som en tänkbar försvarsminister. I förmiddags var hon, enligt ett twitterinlägg, på väg till Amfibieregementet på Berga, ” för att samtala med frivilligt rekryterade soldater o medarbetare i Försvarsmakten! Ut i fält!”

Cecilia Widegren (M)

– Hon är mycket påläst, insatt i frågorna och med ett stort kontaktnät, motiverar en erfaren moderat riksdagsledamot.

Även Henrik Landerholm – som för övrigt är bror till Karin Enström – nämns som en tänkbar försvarsminister. Han förekom i spekulationerna redan när Fredrik Reinfeldt skulle utse sin första regering efter valet 2006. Henrik Landerholm har bland annat varit rektor för Försvarshögskolan och är i dag svensk civil representant för Sveriges insatser i Afghanistan.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd har tillfälligt tagit över som chef för försvarsdepartementet. Ett par av de moderater som SvD varit kontakt med skulle gärna se henne som ny försvarsminister – en ”tuff, duglig tjej med mycket goda ledaregenskaper”.

Det finns också riksdagsledamöter som vill att Fredrik Reinfeldt, med anledning av Sten Tolgfors avgång, ska ”ta chansen” att göra en större regeringsombildning.

– Det är inte så att några ministrar har misslyckats, men att stoppa in lite nytt folk skulle kunna bota en känsla av en trött regering.

Den senaste regeringsombildningen skedde i höstas, i samband med att Annie Lööf blev ny ledare för Centerpartiet. Två statsråd, Maud Olofsson och Andreas Carlgren, fick gå, medan Lena Ek tog plats i regeringen tillsammans med Annie Lööf själv.

Under dagens presskonferens förnekade Fredrik Reinfeldt att han nu tänker göra en större regeringsombildning.

Lova Olsson

Inrätta en nationell larmtelefon eller en larmknapp på webben, dit anhöriga, boende och personal under sekretess kan anmäla missförhållanden i äldreomsorgen. Det föreslår Folkpartiet, efter den senaste tidens rapporter om vanvård.

Rapporterna om vanvård inom äldreomsorgen har duggat tätt sedan i höstas. Anhöriga och personal har vittnat om en rad missförhållanden, som minimal bemanning, undernäring, dålig hygien, liggsår och fallskador. Inte minst har privatägda Carema kritiserats hårt för bristande kvalitet på några av sina äldreboenden.

Alliansregeringen har genomfört en rad viktiga reformer för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen, men det räcker inte, konstaterar Folkpartiets äldrepolitiska arbetsgrupp.
I en rapport, som offentliggörs inom kort, lanseras flera förslag – från ledarskapsutbildning för chefer, till en ny tillsynsmyndighet med uppdrag att granska verksamheten och en ”etisk plattform” i den kommunala omsorgen.

Folkpartiet vill också införa en nationell larmtelefon eller en särskild larmknapp på webben hos Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Dit ska oroliga anhöriga, de gamla själva eller personal kunna vända sig när de upptäcker missförhållanden inom en verksamhet i äldreomsorgen, förklarar riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP), socialpolitisk talesperson, som har lett gruppens arbete.

Barbro Westerholm (FP)

– Det anmälningssystem som finns i dag gör att många inte vågar anmäla. Som anhörig är man rädd att den äldre ska utsättas för repressalier, och de boende är rädda för att uppfattas som besvärliga och krångliga patienter, som kommer att straffas.

Hon ger ett konkret exempel. En närstående bodde på ett äldreboende, och Barbro Westerholm tänkte ta upp ett problem med personalen, men den gamle vädjade till henne att låta bli.

-”Nej, gör det inte, för då går det ut över mig. Jag har sett hur det kan gå ut över andra”. Då är det ju munkavle på, säger Barbro Westerholm.

Regeringen har skärpt reglerna för Lex Sarah, som innebär att personal inom bland annat äldreomsorg är skyldiga att rapportera missförhållanden. Men det finns fortfarande problem med regelverket, enligt FP-gruppen. Personalen – som befinner sig i ett underläge – kan känna rädsla för att anmäla bristerna till sin verksamhetschef, av rädsla för att förlora jobbet, förklarar Barbro Westerholm.

– Det kan handla om unga personer som ser saker som andra blivit hemmablinda för. De törs inte anmäla, för då får de dåligt betyg från sin anställningsperiod och det hänger efter en i all framtid.

Poängen med den nya larmtelefonen, eller larmknappen, är att den som anmäler ska kunna göra det under sekretess. Socialstyrelsen – eller den nya tillsynsmyndighet som Folkpartiet förespråkar – ska ha tystnadsplikt om vem som har lämnat in ett klagomål.

– Man måste kunna känna att man inte råkar ut för repressalier, säger Barbro Westerholm.

Alla verksamheter i äldreomsorgen ska vara skyldiga berätta om möjligheten för boende, anhöriga och personal att, via larmtelefonen, kontakta tillsynsmyndigheten.

Vad tror du om möjligheterna att få igenom förslaget i alliansen?

– Jag är ganska envis, och kommer att driva det här. Jag har Folkpartiet bakom mig, och det skulle förvåna mig om de andra partierna inte sluter upp. Egentligen borde det vara självklart för alla att det här måste göras, säger Barbro Westerholm.

I höstas föreslog Miljöpartiet att ett liknande larmnummer skulle inrättas, dock inte med det uttalade kravet att anmälaren ska omfattas av sekretess.

Lova Olsson

Socialminister Göran Hägglund (KD) avvisar nu förslaget att korta föräldraförsäkringen för barn som är födda utomlands. Den kontroversiella frågan orsakar därmed en spricka i regeringen.

Mediantiden för en nyanländ kvinna från folkbokföring i Sverige till första jobbet är nio år, konstaterade jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och integrationsminister Erik Ullenhag i en debattartikel i Göteborgs-Posten tidigare i veckan.”En delförklaring är att den som kommer till Sverige med barn kan ta ut full föräldrapenning för alla barnen upp till åtta års ålder. I stället för att lära sig svenska och komma ut i arbete, uppmuntras kvinnorna att stanna hemma med sina barn, som då inte får ta del av förskolans pedagogik”, skriver de två FP-statsråden.

Deras slutsats är att föräldraförsäkringen riskerar att bli en kvinnofälla, och därför måste förändras. Duon vill koppla antalet föräldradagar till barnets ålder vid invandringen. ”Det vinner både barnen, kvinnorna och familjerna på”, skriver de.

Socialminister Göran Hägglund (KD)

Men den kontroversiella frågan delar regeringen. Socialminister Göran Hägglund (KD) – med ansvar för föräldraförsäkringen – avvisar nu förslaget från Sabuni och Ullenhag.

– Jag tycker att det är viktigt att ha proportioner. Det här är inte någon huvudanledning till svårigheten för personer som kommer till vårt land att etablera sig på arbetsmarknaden, säger han.

I de studier som gjorts finns det inget direkt samband mellan nyanlända kvinnors uttag av föräldrapenning och deras ”arbetsmarknadsutsikter”, enligt Göran Hägglund.

– Det återstår för dem som tycker annorlunda att bevisa att det finns ett sådant här samband, och att det är ett betydande problem, säger han.

Föräldraförsäkringen ger mammor och pappor rätt till sammanlagt 480 dagars ledighet tills barnet har fyllt åtta år. Regelverket påverkar även de barn som inte föds i Sverige negativt, enligt Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag. Att fyra- och femåringar inte går i förskolan försvårar språkutvecklingen, konstaterar duon.

– Jag har ju utgångspunkten att det är föräldrarna som ser barnens behov bättre än socialministern, och till och med bättre än integrationsministern, säger Göran Hägglund.

– Föräldraförsäkringen finns till av ett särskilt skäl, nämligen att barn har behov av sina föräldrar, inte minst under den första tiden. Det behöver inte vara ett mindre starkt argument, kanske i vissa fall ett starkare argument, när man har kommit till en helt ny miljö, fortsätter han.

Enligt socialministern skulle det dessutom vara svårt att korta föräldraförsäkringen just för gruppen nyanlända invandrare.

– Jag och mitt parti talar ju snarare om att göra föräldraförsäkringen mer flexibel, och anpassad till barnfamiljernas egna behov. Därför är jag mycket skeptisk till förslag som går ut på att man gör föräldraförsäkringen mer stelbent, mer inskränkt, säger Göran Hägglund.

Redan 2010 föreslog dåvarande integrationsministern Nyamko Sabuni, i sin bok ”Det nya Sverige”, att föräldrapenningen ska trappas ned för barn som inte föds i Sverige.

Lova Olsson

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) tycker att planerna på en elitutbildning för lärare i privat regi är ”spännande”. Men Lärarförbundet är emot projektet.

Efter hård kritik mot den statliga lärarutbildningen pågår nu förberedelser för att starta en konkurrerande lärarhögskola i privat regi, som SvD berättat. Svenskt Näringsliv sponsrar arbetet med en ny ”elitutbildning” för toppstudenter.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

– Det är en spännande idé, men när ansökan har kommit in får den prövas mot kvalitetskraven som alla andra, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP), som i dag inte har möjlighet att svara på fler frågor om den alternativa lärarhögskolan.

Även Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Ibrahim Baylan är spontant positiv.

– Jag är väldigt glad om Svenskt Näringsliv vill engagera sig för att förbättra den svenska skolan, och vill gärna lyssna hur de har tänkt sig. Jag tror att staten och näringslivet, hand i hand, måste försöka hjälpas åt att häva den ganska negativa utveckling som pågår i svensk skola, säger han.

Åtskilliga platser på lärarutbildningen runt om i landet gapar fortfarande tomma, visar antagningsstatistiken, och Ibrahim Baylan understryker att det kommer att krävas fler åtgärder än 300 nya platser på en elitutbildning för toppstudenter för att vända den negativa trenden.

– Vi kommer att behöva 10 000-tals nya lärare, och därför krävs det att regeringen ganska raskt lämnar besked om hur läraryrket kan utvecklas och hur vi kan försöka få ordning i den här röran man har ställt till med, förklarar Ibrahim Baylan.

Ibrahim Baylan (S)

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén anser att kvaliteten på lärarutbildningen måste bli bättre, men hon säger nej till en konkurrerande lärarhögskola i privat regi.

– Jag är övertygad om att staten måste ha ett tydligt och starkt grepp över lärarutbildningen, så att den är likvärdig över hela landet. Ska vi åstadkomma saker och ting så måste staten, genom lärarutbildningen, kunna garantera att alla ungar får välutbildade lärare, var vi än befinner oss i Sverige.

Hon befarar att en privat lärarhögskola ”underminerar” arbetet med att förstärka de befintliga lärarhögskolorna.

– Man kan tycka att det tas behjärtansvärda och intressanta initiativ, men för elevernas skull måste vi ha en likvärdighet, säger Eva-Lis Sirén.

Lova Olsson

Efter hård kritik mot den statliga lärarutbildningen pågår nu förberedelser för att starta en konkurrerande lärarhögskola i privat regi. Svenskt Näringsliv sponsrar arbetet med en ny ”elitutbildning” för toppstudenter.

Få förstahandssökande, många avhopp, luckor i utbildningen, låga krav på studenterna, tunna examensarbeten, svag forskningsanknytning.
Lärarutbildningen har de senaste åren fått massiv kritik, inte minst från Högskoleverket.

– Vill vi ha högre resultat i svensk skola måste vi lyfta kvaliteten i lärarutbildningen, har ansvarig minister Jan Björklund (FP) upprepat.

I höstas sjösattes därför en ny utbildning för landets blivande lärare, med mer ämnesdjup och ökad specialisering. Men fortfarande gapar många platser tomma, och i en rapport som presenterades tidigare i dag varnar Lärarförbundet för en ”nationell lärarkris”.

Det krävs nya tag för att vända den negativa trenden, anser Eva Nisser, civilekonom med erfarenhet från näringslivet.

– Det måste till väldigt mycket mer. Problemen sitter i väggarna. Om lärarna ska återfå sin status i samhället krävs en utbildning som är så vass att man tänker med beundran på dem som har tagit sig igenom den, förklarar hon.

Redan för tio år sedan började Eva Nisser, på eget initiativ, skissa på en alternativ lärarhögskola, i privat regi. Nu har förberedelserna nått ett avgörande skede.

Svenskt Näringsliv har beslutat att delfinansiera en förstudie om en ”elitutbildning för lärare”. Rapporten, med bland annat budget och finansieringsbehov, ska vara klar i vår.

Tobias Krantz

– Vi är mycket intresserade av att få en bättre lärarutbildning i Sverige. Det här är ett spännande initiativ, och det är därför vi stödjer det, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, som bidrar med 100 000 kronor till projektet.

– Lärarutbildningen är verkligen i behov av fortsatt reformering. Det är uppenbart att det fortfarande finns en hel del problem när det gäller kvaliteten, och det slår tillbaka på läraryrkets status, fortsätter han.

Tobias Krantz var tidigare FP-märkt högskole- och forskningsminister, men lämnade regeringen efter valet 2010. Han tycker att det finns alldeles för få ”riktigt vassa utbildningsmiljöer” i Sverige, och tilltalas av tanken på en elitutbildning för blivande lärare.

– Ska vi få höjd status för läraryrket och höjd kvalitet i skolan, så är det viktigt att locka de allra mest begåvade ungdomarna att bli lärare. En utbildning som har en tydlig inriktning på spetskompetens är därför mycket intressant, säger Tobias Krantz.

Den konkurrerande lärarutbildningen ska, enligt planen, ta emot 300 studenter varje läsår. Höga inträdeskrav, med särskilda lämplighetstester, och tydliga examenskrav ska stå i fokus.

Ambitionen är också att:

* Alla lärare, oavsett på vilken nivå de ska undervisa, ska ha en akademisk ämnesutbildning i kombination med själva yrkesutbildningen.

* Alla lärare ska ha en gedigen utbildning i ledarskap, konflikthantering, retorik och drama.

* Alla lärare ska ha mycket goda kunskaper i svenska, engelska och matematik.

En av förebilderna är anrika Handelshögskolan i Stockholm, rankad som Sveriges bästa lärosäte, med flest förstahandssökande i hela landet. Den är till största delen privat finansierad.

Dagens kunskapssamhälle ställer nya krav, konstaterar Robert Thorburn, som är konsult med en bakgrund inom bland annat Svenskt Näringsliv, och en av initiativtagarna.

– Kunskapssamhällets grund läggs i skolan, och till stor del på lärarutbildningen. Om vi ska kunna vara med och konkurrera framöver måste vi ha en lärarutbildning i absolut toppklass, säger han.

Hur tror du att det här förslaget mottas av politikerna?

– Det borde vara svårt att säga nej till ett projekt som har en uttalad ambition att hjälpa till att få högre kunskapsnivå i svensk skola. Jag vet naturligtvis att det är kontroversiellt att komma utifrån, men det vore väldigt märkligt att sätta sig på tvären, säger Robert Thorburn.

Målet är att en ansökan till regeringen om att starta en fristående lärarutbildning ska vara klar till årsskiftet 2012/2013.

Lova Olsson

Sverigedemokraterna riktar nu öppen kritik mot statsminister Fredrik Reinfeldts agerande i riksdagens frågestunder. Han uppträder ”väldigt nonchalant” mot SD-ledamöterna, enligt gruppledaren Björn Söder.

Tidigare har SvD berättat att företrädare för oppositionen anser att utrikesminister Carl Bildt (M) och miljöminister Lena Ek (C) är dåliga på att i talarstolen besvara interpellationer i tid.

Nu får även regeringschefen själv, Fredrik Reinfeldt, kritik för sitt beteende i kammaren.

– Vi tycker att statsministern uppträder väldigt nonchalant, och jag upplever det som att det är direkt riktat mot oss, säger Björn Söder, som är Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen.

Björn Söder (SD)

Det ”värsta” exemplet är från statsministerns frågestund i slutet av september förra året. Då hade SD just presenterat sina beräkningar av ”nyinvandringens kostnader”, och Björn Söder ville veta om Fredrik Reinfeldt kunde tänka sig att motverka dessa kostnader – ”och i så fall hur?”.

Men svaret uteblev, enligt Björn Söder, som har flera synpunkter på statsministerns agerande gentemot de SD-märkta ledamöterna.

– Han slår knappt ett öga på den som ställer frågan, utan vänder sig bort. Han bemödar sig inte att svara på frågan, utan kringgår den och svarar på något helt annat. Jag har fått uppfattningen att det i vår riksdagsgrupp är många som upplever det här, och jag tycker inte att det är statsmannamässigt att uppträda så.

Björn Söder konstaterar att Fredrik Reinfeldt offentligt har markerat att han ogillar Sverigedemokraterna.

– Men man måste stå över sådant och visa mer storhet.

Vad tänker ni göra åt det här?

– Vi kan inte göra så mycket. Vi fortsätter att ställa våra frågor, även om han upplever det som obekvämt och otrevligt.

Samtidigt finns det också goda exempel i regeringen, poängterar Björn Söder, och lyfter särskilt fram två ministrar:

–  Jag tycker att Göran Hägglund och Beatrice Ask är väldigt sympatiska och lyssnande och bemödar sig med att svara på frågorna. De uppträder också på ett väldigt hövligt och trevligt sätt, säger han.

Roberta Alenius, presschef hos statsminister Fredrik Reinfeldt, vill inte kommentera Björn Söders kritik.

– Det finns inte någon anledning för oss att ha synpunkter på det, säger hon.

 

Lova Olsson

Att svara på interpellationer är viktigt för både Carl Bildt och Lena Ek, försäkrar deras pressekreterare. Uppdrag utomlands är ett skäl till att debatterna ibland kan dröja.

Delar av fredagen kommer miljöminister Lena Ek (C) att tillbringa i riksdagens talarstol. Fem interpellationer på miljöområdet – alla från socialdemokratiska riksdagsledamöter – ska besvaras i kammaren. Miljöministern krävs på besked om allt ifrån de svenska miljömålen till regeringens uppfattning om GMO och etanolen som fordonsbränsle.

Interpellationssvaren i riksdagen är ”givetvis” prioriterade för Lena Ek, säger hennes pressekreterare Erik Bratthall, efter oppositionens kritik.

– Lena Ek har dock under sina första sex månader som miljöminister haft ett omfattande internationellt reseschema, vilket medfört att det har varit svårt att hitta tider som passat med riksdagens interpellationsdebatter, förklarar han.

Anna Charlotta Johansson, pressekreterare åt utrikesminister Carl Bildt (M), konstaterar att interpellationer är en viktig del av riksdagens arbete.

– Carl Bildt befinner sig ofta utomlands, det ingår i hans uppdrag som utrikesminister. Många resor är knutna till möten där flera länder är inblandade eller till bilaterala besök som planerats under en längre tid, vilket gör att de är svåra att avboka eller ändra med relativt kort varsel, säger Anna Charlotta Johansson.

– Vi arbetar hårt med att försöka svara på interpellationer inom den tidsram som riksdagen har bestämt, forsätter hon.

Lova Olsson

Utrikesminister Carl Bildt (M) och miljöminister Lena Ek (C) nonchalerar riksdagen genom att svara på interpellationer för sent. Det anser företrädare för oppositionen. Talman Per Westerberg ska nu ta upp de båda statsrådens senfärdighet med regeringskansliet.

EU:s system för handel med utsläppsrätter fungerar ”undermåligt”, enligt riksdagsledamoten Jens Holm (V), som i en interpellation från den 9 mars vill veta vad miljöminister Lena Ek (C) tänker göra åt saken.

Jens Holm (V)

Men hennes besked dröjer. På grund av ”redan inbokade engagemang” vill ansvarigt statsråd möta Jens Holm i kammaren först den 22 maj.

– Jag tycker att det är oacceptabelt. Ett av våra viktigaste uppdrag som riksdagsledamöter är att vi ska granska regeringen, och om man måste vänta i två och en halv månad i en väldigt viktig fråga kan man inte granska regeringen, säger Jens Holm.

Varför tror du att debatten dröjer?

– Antingen är det så att Lena Ek helt enkelt har så dåliga svar att komma med att hon vill skjuta på det här så länge som möjligt eller så har hon har en väldigt dålig planering, och har inte planerat in tid för debatter med riksdagsledamöter, säger Jens Holm.

Huvudregeln, enligt riksdagsordningen, är att interpellationer ska besvaras inom två veckor (plenifria veckor borträknade). Skälet till tidsgränsen är bland annat att det ämne som debatteras i talarstolen fortfarande ska vara aktuellt.

Utrikesminister Carl Bildt (M)

Det är inte bara nyblivna miljöministern Lena Ek som kritiseras för att nonchalera debatterna med riksdagsledamöter. Även utrikesminister Carl Bildt (M) pekas av företrädare för oppositionen ut som ett statsråd som är dålig på att infinna sig i kammaren för att besvara interpellationer.

Till exempel är han inte redo att diskutera kvinnors mänskliga rättigheter och vapenexport med Amineh Kakabaveh (V) förrän den 8 maj – exakt två månader efter att hon lämnade in sin interpellation. Socialdemokraterna har liknande exempel på långa väntetider.

Förra veckan togs de två statsrådens senfärdighet upp på ett möte mellan talman Per Westerberg och gruppledarna för riksdagspartierna, kan SvD berätta. Frågan lyftes av Vänsterpartiets gruppledare Hans Linde, som fick medhåll i sin kritik.

– Oppositionen upplever en nonchalans från ministrarnas sida, säger en av SvD:s källor.

Per Westerberg låter via sin pressekreterare hälsa att han inte kommenterar vad som sägs på interna möten. Men enligt vad SvD erfar ska talmannen nu ta upp kritiken mot Carl Bildt och Lena Ek med regeringskansliet.

– Han ska ta frågan vidare, sammanfattar en person som var med på mötet.

Miljöminister Lena Ek (C)

Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg vill inte uttala sig om vad som diskuteras på gruppledarmötena. Men han tycker att det är viktigt att riksdagsledamöter får svar på sina interpellationer ”snabbt”.

– Det måste vara en hygglig aktualitet, förklarar han.

Vänsterpartiets Hans Linde konstaterar att de långa svarstiderna gör det svårare för riksdagen att utkräva ansvar.

– En av riksdagens viktigaste uppgifter är ju att bevaka ministrarna, men det förutsätter ju att de kommer till riksdagen och svarar på frågor, säger han.

Att statsråden inte svarar på riksdagsledamöternas interpellationer i tid är en återkommande kritik i konstitutionsutskottets, KU, årliga granskningar. I det senaste betänkandet, 2010/11:KU20, konstaterar KU att andelen interpellationer som besvaras för sent har ökat ”trots upprepade påpekanden från utskottet genom åren”. Det är ”otillfredsställande” att utvecklingen har fortsatt i fel riktning, skriver KU:s ledamöter.

Men även socialdemokratiska statsråd har fått underkänt. 2001 valde Moderaternas riksdagsledamot Gunnar Axén att – på ett bräde – KU-anmäla 17 av 20 ministrar för senfärdighet.

En genomgång han lät riksdagens utredningstjänst, Rut, genomföra visade att sammanlagt 133 av 247 interpellationer besvarades för sent. S-ministrarna hänvisade till ”resor”, ”arbetsanhopning”, ”inbokade engagemang”, ”förhinder” eller ”inkommande besök”. Dåvarande skolministern Ingegerd Wärnersson toppade listan över flest sena svar.

– Det är helt oacceptabelt, sade Gunnar Axén (M) till TT efter den rekordstora anmälan, som ledde till kritik från KU.

Lova Olsson

Justitieminister Beatrice Ask bör snarast dra tillbaka det kritiserade förslaget om förbud mot kränkande fotografering. Det anser justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S), som säger att det vore ”uppseendeväckande” av regeringen att driva igenom en ny lag med stöd av Sverigedemokraterna.

Regeringen vill förbjuda kränkande fotografering, men planerna har fått hård kritik från flera håll för att inskränka yttrandefriheten. Förra veckan sågade lagrådet förslaget. Det är dåligt berett, och tveksamt rent sakligt, anser de juridiska experterna, som avstyrkte hela lagstiftningen ”på det beredningsunderlag som nu föreligger”.

Det är dock osäkert om justitieminister Beatrice Asks (M) förslag att förbjuda kränkande fotografering har stöd i riksdagen. De rödgröna partierna säger nej, visar SvD:s samtal med de ansvariga talespersonerna. Sverigedemokraterna står dock fast vid att de kan tänka sig att stödja förslaget.

Morgan Johansson (S)

– Jag har läst igenom lagrådets svar, och delar inte riktigt deras bedömning. Vi menar att det finns en poäng för enskilda personer att den personliga sfären skyddas mer än i dag, och jag är hyfsat positiv till regeringens förslag, säger Kent Ekeroth (SD), rättspolitisk talesperson.

Justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S) är av motsatt uppfattning.

– Lagrådets utlåtande är en av de värsta sågningarna av ett lagförslag som jag har sett. Det är uppenbart att regeringen inte har tänkt igenom frågan ordentligt. Jag vill inte ha något hafs och slafs till riksdagen, och tycker att regeringen ska lägga det här förslaget på is och i stället låta yttrandefrihetskommittén titta på frågan igen.

Socialdemokraterna är inte emot en reglering som på olika sätt stärker integriteten för privatpersoner, betonar han.

– Men kritiken, inte minst från media, mot det här förslaget har ju gått ut på att det påverkar möjligheten att granska makthavare.

Det är anmärkningsvärt om Beatrice Ask trots allt väljer att lägga en proposition på riksdagens bord, anser Morgan Johnasson.

– Att, ihop med Sverigedemokraterna, rösta igenom ett lagförslag och pressa fram regler som påverkar yttrande- och tryckfriheten skulle vara väldigt uppseendeväckande. Det borde vara besvärande för regeringen, säger han.