Annons

Politik direkt

Lova Olsson

Lova Olsson

Barn som har upplevt våld i hemmet måste få bättre stöd. Det anser regeringen, som i morgon beslutar att sjösätta en utbildningsinsats för poliser och åklagare.

Statsminister Fredrik Reinfeldt ägnade hela sitt jultal på Skansen i måndags åt våld i nära relationer.

– Det är viktigt att hela samhället engagerar sig. Detta är en stor frihetsfråga och därför en viktig fråga för Moderaterna, sade Fredrik Reinfeldt.

Mäns våld mot kvinnor drabbar inte bara vuxna, konstaterar nu justitieminister Beatrice Ask (M).

– Man uppskattar att vart tionde barn någon gång har upplevt våld i familjen, med alla de problem det innebär.

Beatrice Ask (M)

De barn som tvingas bevittna övergrepp är en ”riskgrupp” som behöver synliggöras, för att kunna få stöd och skydd, anser Beatrice Ask. Det kan poliser och åklagare bli bättre på.

I morgon beslutar därför regeringen att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att utbilda personal vid länspolismyndigheterna och Åklagarmyndigheten. Den nya utbildningen ”ska fokusera på vikten av att dokumentera barns eventuella närvaro vid brottstillfället samt förutsättningarna för brottsskadeersättning till denna grupp barn”.

– Det är viktigt att man använder de lagrum och möjligheter som finns, säger Beatrice Ask.

Justitieministern hoppas att den riktade insatsen ska leda till flera förbättringar.

– De här barnen har sedan 2006 rätt till brottsskadeersättning. Men vi konstaterar att det finns väldigt få ansökningar, och de har dessutom minskat. Det är ett bekymmer, för rimligen är det ganska många barn med sådana här hemförhållanden som far väldigt illa.

Dessutom, påpekar Beatrice Ask, kan det faktum att ett barn har bevittnat ett brott leda till straffskärpning.

– Tyvärr synliggörs det inte alltid i förundersökningarna att barn har varit närvarande och på vilket sätt. Det behöver man bli bättre på, för att kunna använda det som en straffskärpningsgrund i domstolen så småningom.

Brottsoffermyndigheten får två miljoner kronor extra för att kunna genomföra utbildningsinsatsen.

Om bloggen

Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
Politik direkt-bloggen ska vara en snabb kanal för politiska nyheter. Här kan läsarna bland annat följa de senaste utspelen, förslagen och reaktionerna från politikerna i riksdagshuset och departementen.

Har du ett nyhetstips som du tror skulle passa till Politik direkt-bloggen? Mejla lova.olsson@svd.se

Arkiv

Lova Olsson

Mor- och farföräldrar ska kunna få ersättning för vård av sjukt barn om föräldrarna studerar. Det föreslår Försäkringskassan, och socialminister Göran Hägglund (KD) är positiv.

Mammor och pappor som studerar har under en tid rätt att behålla studiemedlet för att ta hand om sitt sjuka barn. Men det kan vara knepigt för föräldrar som läser på högskolor eller universitet att stanna hemma, förklarar socialminister Göran Hägglund.

Göran Hägglund (KD), socialminister

– Det finns vissa delar i kurserna, till exempel tentamenstillfällen, som är obligatoriska, och det kan uppstå betydande problem som kan försvåra hela studietiden för de här personerna. Det känns inte bra, säger han.

På uppdrag av regeringen har Försäkringskassan därför utrett möjligheten för studenter att låta någon annan person ta ut så kallade vab-dagar, det vill säga vårda det sjuka barnet med tillfällig föräldrapenning. Det är viktigt att ”underlätta för studerande att kunna förena föräldraskap och studier”, skriver den nyutnämnde generaldirektören Dan Eliasson i sitt svar som nu har anlänt till socialdepartementet.

Att ge till exempel mor- och farföräldrar rätt att stanna hemma från sitt jobb med tillfällig föräldrapenning är också positivt för barnen, anser Försäkringskassan. ”Barnets möjlighet till trygghet och vård av en till föräldern närstående person ska inte behöva påverkas av att det saknas bestämmelser som öppnar upp för en sådan möjlighet”.

Försäkringskassan föreslår att alla som studerar på en studiemedelsberättigad utbildning ska omfattas av den nya bestämmelsen, som beräknas kosta tre miljoner kronor att införa.

– Det handlar inte om några stora pengar, konstaterar Göran Hägglund.

För egen del är han positiv till förslaget.

– Vi tycker förstås att även den som har blivit förälder ska kunna vara studerande, och därför gav vi Försäkringskassan uppdraget att se över den här frågeställningen, säger Göran Hägglund.

– Vi får nu analysera det här här närmare, och se om vi kan genomföra en regeländring. Jag kan i dag inte lämna några löften, men min utgångspunkt är att vi ska genomföra ett allvarligt försök. Det här är något jag ska diskutera med mina kollegor, forsätter han.

Ett nytt regelverk kan införas tidigast den första januari 2013.

Under 2010 hade 81 400 studerande med barn tilläggsbidrag, enligt en rapport från CSN. Sammanlagt hade studiemedelstagarna 147 500 barn.

Föräldrar som inte studerar har redan i dag möjlighet att överlåta den tillfälliga föräldrapenningen till en annan person som avstår från att arbeta, och i stället tar hand om det sjuka barnet.

Lova Olsson

Frågan om statsskicket orsakar splittring inom partierna. Många riksdagsledamöter – framför allt socialdemokrater – går emot partilinjen, visar den undersökning som SvD har gjort. Men monarkin har ett starkt stöd bland de folkvalda.

Socialdemokraterna vill att ”monarkins arvsprincip avskaffas och ersätts av en republik”. Men, står det i partiprogrammet, denna förändring förutsätter ”som alla demokratins förändringar, en majoritet bland befolkningen.”

Med tanke på den folkliga uppslutningen bakom dagens statsskick har Socialdemokraterna inte drivit kravet på republik. Men i april svarade S-ledaren Håkan Juholt i SVT:s Agenda ”ja” på frågan om monarkin bör avskaffas.

Håkan Juholt (S)

Uttalandets överraskade många, både i och utanför partiet. Det var ”förvånande att höra socialdemokraternas nyvalde partiordförande förklara att han var för monarkins avskaffande” skriver statsvetaren Lennart Nilsson, som studerat förtroendet för kungahuset, i SOM-institutets senaste bok Lycksalighetens ö.

Frågan är känslig. 40 av Socialdemokraternas 112 riksdagsledamöter – däribland Håkan Juholt själv – har valt att inte besvara SvD:s fråga.

Men drygt var tredje riksdagsledamot som deltagit i undersökningen går emot sin partiledare och vill ha kvar monarkin. Det gäller bland annat Sven-Erik Österberg, tung talesperson i konstitutionsutskottet. Inte heller partikamraten Christer Adelsbo ser någon anledning att byta statsskick.

”Som du säkert vet så har vi i vårt partiprogram att monarkin ska avskaffas. Men det känns som om det finns betydligt viktigare frågor att ta strid i just nu. Även om Kungen har varit ute i blåsväder just nu, så har kungahuset trots allt ett stort folkligt stöd”, motiverar han sitt ställningstagande. ”Sedan är kungahuset i dag mer något som fungerar som en marknadsförare för Sverige, och där fyller dom säkert en viss funktion”, fortsätter Christer Adelsbo.

Men inställningen till kungahuset splittrar Socialdemokraterna. 47 S-märkta riksdagsledamöter tycker att monarkin ska avskaffas.

”Jag vill att Sverige ska ha en demokratiskt vald statschef”, förklarar en av dem, Teres Lindberg.

Stödet för att behålla kungahuset är emellertid starkt i riksdagen. Två tredjedelar av de folkvalda är anhängare av monarkin, visar SvD:s undersökning.

Mats Gerdau (M)

”Det har fungerat med kung i hundratals år. Kungainstitutionen förändras i takt med tiden, vilket gör att det finns ett mycket stort folkligt stöd för att behålla kungen som statschef. Det fyller en viktig roll för Sverige, både nationellt och internationellt. Kungen står över politik och är en samlande kraft”. Mats Gerdau (M).

”Sverige ska behålla monarkin”. Mats Odell (KD).

”Jag är för monarki”. Johnny Skalin (SD).

De fyra regeringspartierna, liksom Sverigedemokraterna, förespråkar monarki i respektive partiprogram. Men i alla borgliga partier, utom Kristdemokraterna, finns det riksdagsledamöter som går på tvärs med partilinjen.

En av dem är Anna Steele (FP), som också har motionerat i frågan. ”Det första argumentet mot monarkin är principiellt. I ett liberalt och demokratiskt samhälle ska alla offentliga poster i praktiken vara öppna för alla medborgare. Val ska stå i centrum vid tjänstebesättningar, inte släkttillhörighet. Det andra argumentet bygger på insikten att vår monark och hans familj i kraft av sina ämbeten ännu innehar stor reell politisk makt, vilket kan bli avgörande vid svåra politiska och samhälleliga kriser”, skriver hon.

Gustav Fridolin (MP)

Frågan om statsskicket delar även Miljöpartiet, som förespråkar republik. Men att slopa monarkin är inte prioriterat för nyvalde språkröret Gustav Fridolin (MP), som klargör att det varken är ”önskvärt eller prioriterat att ifrågasätta statsskickets grunder. När vi har en värld att rädda och ett samhälle att ställa om för en ny tid prioriterar jag i stället arbetet med klimatinvesteringar för jobb och framtidstro”.

 

Så här tycker partierna om monarkin:

(totalt 281 riksdagsledamöter har besvarat frågan)

Moderaterna:
”Sveriges statsskick, monarkin, ska värnas. Monarkin är bärare av en lång tradition och utgör en nationell symbol och samlande kraft just därför att den inte är partipolitisk eller utsedd i val.”

M-ledamöternas inställning till monarkin:

Behålla: 81

Avskaffa: 2

Ingen åsikt: 1

Folkpartiet:
”Vi vill: Behålla nuvarande kompromiss om Sveriges statsskick. Folkpartiet stödjer den så kallade Torekov-kompromissen, som utgör grunden för vår nuvarande grundlag. Den innebär att Sverige förblir en monarki, men att monarken endast har representativa uppgifter.”

FP-ledamöternas inställning till monarkin:

Behålla: 19

Avskaffa: 3

Centerpartiet:
”Centerpartiet stöder monarkin så länge den fungerar som idag. Det vill säga att monarken inte har någon makt utan endast en representativ funktion.

C-ledamöternas inställning till monarkin:

Behålla: 19

Avskaffa: 3

Ingen åsikt: 1

Kristdemokraterna:
”Monarkin har en stark folklig förankring i Sverige. Monarkin är också en identitetsskapande tradition som betyder mycket för svensk kultur och historia samt för Sverigebilden internationellt. Därför ska Sveriges statsskick även fortsättningsvis vara konstitutionell monarki.”

KD-ledamöternas inställning till monarkin:

Behålla: 19

Avskaffa: 0

Socialdemokraterna:
”Som en konsekvens av dessa generella krav på  samhällsförvaltningen vill socialdemokratin också verka för att monarkins arvsprincip avskaffas och ersätts av en republik, där statschefen direkt eller indirekt väljs av  folket. Denna förändring förutsätter, som alla demokratins förändringar,en majoritet bland befolkningen.”

S-ledamöternas inställning till monarkin:

Behålla: 25

Avskaffa: 47

Miljöpartiet:
”Monarki går inte ihop med demokrati eftersom rollen som statschef går i arv inom en och samma släkt. Statschefen ska tillsättas på ett demokratiskt sätt efter kompetens och duglighet.”

MP-ledamöternas inställning till monarkin:

Behålla:  5

Avskaffa: 15

Vänsterpartiet:
”Vänsterpartiet är aldrig berett att kompromissa om demokratin. Därför anser vi att Sverige bör vara republik med en demokratiskt vald statschef.”

V-ledamöternas inställning till monarkin:

Behålla: 0
Avskaffa: 19

Sverigedemokraterna:
”Sverigedemokraterna är anhängare av den konstitutionella monarkin och anser därmed att Sveriges monark  skall vara statschef. ”

SD-ledamöternas inställning till monarkin:

Behålla: 18

Avskaffa: 0

 

Lova Olsson

Det är dags för kungen att lämna tronen – och låta kronprinsessan Victoria ta över, tycker en rad riksdagsledamöter från alla partier i SvD:s undersökning.

Carl XVI Gustaf är nybliven folkpensionär. I april fyllde han 65 år, men kungen tänker inte gå i pension.

– Det hör ju till att monarken utför sitt arbete så länge han är vid sina sinnens fulla bruk, sade han i en TT-intervju i samband med bemärkelsedagen.

Kung Carl Gustaf och kronprinsessan Victoria

Men var tredje svensk vill att kungen ska lämna över tronen till sin äldsta dotter, enligt en färsk opinionsmätning som Novus har gjort för TV4.

SvD har ställt följande fråga till de 349 riksdagsledamöterna. ”Anser du att det är dags för kungen att lämna över tronen till kronprinsessan Victoria, så att hon blir drottning, eller bör kungen sitta kvar på tronen och förbli kung?”.

Sammanlagt 281 politiker har svarat. De allra flesta anser att kungen ska sitta kvar, eller har ingen åsikt i frågan, men 36 riksdagsledamöter, från alla partier, är positiva till ett tronskifte de närmaste åren.

Riksdagsledamoten Lise Nordin (MP) tycker att rotationsprincipen är klok – både för kungahuset och riksdagen. ”Att låta Victoria bli drottning skulle också visa att kungahuset följer med nya strömningar”, anser hon.

Så här svarar några andra folkvalda på SvD:s fråga:

”Jag tycker att det är bra med förnyelse, och att yngre krafter får komma till. Således ser jag gärna ett tronskifte inom de närmaste åren”. Christer Akej (M).

”Ja, jag anser att kronprinsessan ska ta överta tronen”. Roger Haddad (FP).

”Jag är ju för republik, men det ordnar vi ju inte i en hast, så under tiden, låt Victoria ta över”. Marianne Berg (V).

”Jag tycker att kungen bör avgå och lämna över till kronprinsessan snarast”. Katarina Köhler (S).

”Jag ser gärna att kronprinsessan Victoria tar över så snart det går”. Richard Jomshof (SD).

Abir Al-Sahlani (C) – som vill ha republik – påpekar att det för hennes del är oviktigt om kungen eller kronprinsessan Victoria är regent, men ”det är klart att jag alltid föredrar en ung kvinna framför en äldre man”.

Anders Andersson (KD) tycker att kung Carl Gustaf ska sitta kvar, ”men det kan möjligen finnas en tidpunkt framöver då det är möjligt att skifta. Jag är öppen för nya tankar.”

Enligt Magnus Ehrencrona (MP) har statschefen ”som 65-åring ett utmärkt tillfälle att ’pensionera’ sig till våren – och få kvalitetstid med första barnbarnet!”.

Andra riksdagsledamöter tycker dock att tronskiftet kan vänta ett tag, eftersom kronprinsessan väntar sitt första barn i mars. ”Just nu bör Victoria koncentrera sig på att bli mamma”, anser Sven-Olof Sällström (SD). Men om några år ”bör kungen gå i pension och Victoria ta över”

Agneta Gille (S) – som förespråkar republik – poängterar att kungen är den som bestämmer när han ska avgå, men konstaterar att ”monarkin skulle stärka sin ställning i Sverige om han lämnade över”.

 

Lova Olsson

Riksdagsledamöternas förtroende för kungahuset är stort, visar SvD:s undersökning.  Så här tycker några av de folkvalda.


”Jag har stort förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt ämbete. Små fadäser händer då och då. Det gör det för oss alla, så även presidenter”.

Michael Svensson (M)

 

”Insatsernas kvalitet varierar ju stort, minst sagt”.

Josefin Brink (V)

 

”Jag har mycket stort förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete”.

Jimmie Åkesson (SD)

 

”Jag har mycket stort förtroende för hur man sköter sitt arbete. Drottning Silvias stora engagemang för barns situation både i Sverige och resten av världen är viktigt av många anledningar. Hade förmånen att vara i Brasilien med henne i maj i år, för att lyfta argumenten för en barnaga-lag där. Victoria är en fantastisk person, som med stor värme och stort engagemang gör ett gott arbete”. Ulrika Carlsson (C)

 

”Mitt förtroende är mycket stort”.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

 

 

”Victoria gör ett bra jobb, i övrigt ger jag kungahuset icke godkänt”.

Valter Mutt (MP)

 

”Kungahuset sköter sig utmärkt”.

Annika Eclund (KD)

 

”Jag har stort förtroende för kronprinsessan Victoria och prins Daniel, de representerar Sverige på ett bra sätt. Mitt stöd för kungen har sjunkit med tanke på hans handlanden och uttalanden”.

Ulf Holm (MP)

 

”För Kungen har jag ett ganska litet förtroende. För Kronprinsessan har jag ett stort förtroende”.

Désirée Liljevall (S)

 

 

”Mycket stort. Jag har ingen uppfattning om diverse obekräftade uppgifter som emellanåt förekommer”.

Ulf Nilsson (FP)

 

 

”Jag har nog ganska stort förtroende för att kungahuset som helhet gör det de ska. Det är ju inte så betungande uppgifter. Monarken själv verkar dock ha lite svårt att sköta det lilla han ska, och de senaste årens hyllande av diktaturer har sänkt mitt förtroende för honom  rejält”. Veronica Palm (S)

 

”Jag har mycket stort förtroende för Kungahusets sätt att sköta sina uppgifter – inklusive Konungens sätt att sköta sitt ämbete”.

Lars Elinderson (M)

 

”Jag har ett ganska stort förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete. Dock har det blivit lite naggat i kanten av det senaste årets skriverier kring kungen”.

Heléna Lindahl (C)

 

”Utifrån de förutsättningar som ges kungahuset, så sköter de sig mycket bra”.

Christer Winbäck (FP)

 

 

Lova Olsson

Kungen ska, som alla andra, kunna åtalas och dömas om han begår brott. Det säger Hillevi Larsson (S), ordförande för riksdagens republikanska sällskap, efter det senaste årets turbulens kring statschefen.

Socialdemokraten Hillevi Larsson leder riksdagens republikanska sällskap. Hennes förtroende för kungahuset – och i synnerhet kung Carl Gustaf – har ”definitivt” sjunkit under det senaste året.

– Jag har inte förtroende för kungen. Det handlar både om det han faktiskt gör i sin utövning av statschefsmannaskapet, som när han belönade Saudiarabiens monark, som ju är en envåldshärskare. Det tycker jag var omdömeslöst, säger hon.

Hillevi Larsson (S)

Men Hillevi Larssons inställning till kung Carl Gustaf har också blivit mer negativ efter alla skriverier om hans privata leverne.

– Det finns väldigt många frågetecken kring alla de här affärerna med herrklubbar, och eventuellt samröre med kriminella och kaffeflickor, och eventuella lögner och syndabockar. Det känns inte bra att vår statschef är involverad i sådana saker. Vi kan ju inte kolla upp det heller, eftersom han har åtalsimmunitet, säger hon.

Hillevi Larssons långsiktiga mål är republik, men att ta bort kungens straffrättsliga immunitet står överst på hennes kravlista för en modernare monarki.

– Kungen är statschef och därmed folkets främste företrädare. Att han står över lagen rimmar illa med grundläggande rättsprinciper, allas lika värde och allas likhet för lagen, motiverar Hillevi Larsson.

– Som folkets främste företrädare borde han vara ett föredöme för svenska folket, man borde kunna förvänta sig mer av honom än av andra. Straffriheten går inte ihop med det, fortsätter hon.

Hillevi Larsson konstaterar att regeln härstammar från medeltiden, ”då kungen ansågs vara utsedd direkt av Gud, och därför bara kunde ställas till svars inför Gud”.

– Men Sverige är en modern demokrati i dag, och regeln borde därför snarast avskaffas.

Riksdagsledamoten Lena Olsson (V) har redan pressat justitieminister Beatrice Ask (M) om kungens straffrättsliga immunitet. Principen att statschefen inte kan åtalas för sina gärningar ”står i dålig samklang med de grundläggande principer om demokrati och jämlikhet som vårt statsskick bygger på”, skriver Lena Olsson i en fråga till Beatrice Ask.

”Flertalet medborgare skulle ha mycket svårt att förstå och acceptera om kungen skulle göra sig skyldig till allvarliga brott, men inte kunna åtalas för dem på grund av en föråldrad bestämmelse i regeringsformen”, fortsätter Lena Olsson, som i fredags upprepade kravet i en interpellation.

Justiteministern har sagt nej till att utreda frågan.

 

Lova Olsson

Efter uppgifter om otrohet och porrklubbsbesök har folkets förtroende för kungahuset rasat. Men betyget från riksdagsledamöterna är högt, visar SvD:s kartläggning. Hela 58 procent har stort förtroende för statschefen och den övriga kungafamiljen.

Kung Carl Gustaf har ett turbulent år bakom sig, och debatten kring hans festvanor och förre nattklubbsägaren Mille Markovics påstådda bilder tycks aldrig ta slut.

Kung Carl Gustaf

Svenska folkets förtroende för kungahuset har rasat, enligt Medieakademins årliga barometer, som nyligen presenterades. Endast 35 procent har i dag stort förtroende för den kungliga familjen, jämfört med 50 procent 2010.

Men riksdagsledamoten Tuve Skånberg (KD) har en orubbad tilltro till statschefen.

– Det finns ingen skugga över honom. Kungen som statschef gör ett oklanderligt arbete.

Han är långt ifrån ensam i riksdagskorridorerna. Hela 58 procent av riksdagsledamöterna har mycket stort eller ganska stort förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete, visar den undersökning som SvD har gjort.

Tuve Skånberg, som sitter i konstitutionsutskottet, är inte förvånad. I hans eget parti, Kristdemokraterna, uttrycker 18 av de 19 riksdagsledamöterna ett stort förtroende för statschefen och hans familj. Lika högt är betyget från Sverigedemokraternas riksdagsledamöter.

– Det ska till betydligt större saker än skandalrykten i en bok för att man ska ifrågasätta kungahuset. Det har en legitimitet som går tillbaka flera hundra år i tiden, säger Tuve Skånberg.

– Kungen har inte varit i närheten av att bli beskylld för något brottsligt, poängterar han.

Lars Ohly (V)

Avgående Vänsterpartiledaren Lars Ohly är däremot ordentligt överraskad över resultatet i SvD:s undersökning.

– Jag undrade först om de hade förstått frågan, säger han.

Högst förtroende för kungahuset har riksdagsledamöter från partier som står bakom monarkin (Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna). Det är bara vänsterpartister – totalt åtta personer – som uppger att förtroendet för kungahuset ligger på bottennivå. En av dem är Lars Ohly.

– Även jag som republikan ser ju att kungahuset kan sköta sig på ett bättre eller sämre sätt. Nu är det uppenbart att man ibland har nästlat in i sig i osanningar, och dolt sanningen, på ett sätt som inte är rimligt när man har ett offentligt uppdrag som kungen har.

Men det finns en förklaring till det höga betyget från riksdagsledamöterna, enligt Lars Ohly.

– De tar säkert hänsyn till hur ett avståndstagande från kungahuset kommer att tolkas politiskt. De tror att ett minskat förtroende kan skada monarkin som institution, och säger därför att de har ett stort eller ganska stort förtroende, säger han.

Cecilia Magnusson (M), ordförande för riksdagens rojalistiska nätverk, håller inte med. Hennes egen inställning till kung Carl Gustaf, drottning Silvia och den övriga familjen är opåverkad.

Cecilia Magnusson (M)

I likhet med så gott som alla sina moderata partikamrater i riksdagen uttrycker Cecilia Magnusson i SvD:s undersökning ett stort förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete.

– Jag känner en stolthet över de insatser de gör. Alla som har träffat, eller kommit i närheten av, kungafamiljens medlemmar ser vilket fantastiskt  engagemang de har.

Hon är mycket kritisk till den mediala bevakningen, som bara handlar om ”insinuationer”.

– Jag tycker att det är förfärligt. Det är som om kungen satt på de anklagades bänk. Jag är övertygad om att det är republikanska krafter, med en agenda, som deltar i det här, säger Cecilia Magnusson.

– Därför är det viktigt att även vi som tror på monarkin som statsskick nu ser till att vara på alerten, fortsätter hon.

Så gjordes undersökningen:
De 349 riksdagsledamöterna fick svara på frågan:
”Hur stort förtroende har du för kungahusets sätt att sköta sitt arbete?”.
(Mycket stort, ganska stort, varken stort eller litet, ganska litet, mycket litet)
Totalt 68 riksdagsledamöter valde att inte delta.
Svaren inkom mellan den 28 november och 13 december.

Så här svarade riksdagsledamöterna:
Mycket stort förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete: 76 riksdagsledamöter
Ganska stort: 88
Varken stort eller litet: 63
Ganska litet: 23
Mycket litet: 8
Avstår från betygssättning: 23
Summa: 281

Lova Olsson

Säkerheten vid landets domstolar ska skärpas. Regeringen vill slopa kravet på en konkret hotbild för att få genomföra säkerhetskontroller, avslöjar justitieminister Beatrice Ask (M). En lagrådsremiss klubbas i morgon.

I Sverige är de flesta rättegångar öppna för alla och, i princip, vem som helst kan gå rakt in i både domstolen och förhandlingssalen.

Samtidigt breder de kriminella nätverken ut sig, fler vittnen utsätts för våld eller hot, antalet incidenter i domstolarna ökar, och många domare anser att säkerheten inne i rättssalarna är dålig, konstaterar regeringen.

När Malmö tingsrätt för tre år sedan under fyra dagar genomförde en säkerhetskontroll beslagtogs närmare 100 farliga föremål, från fällknivar och stiletter till saxar, slipade nagelfilar, kedjor och skruvmejslar.

Justitieminister Beatrice Ask (M)

”Det är av central betydelse för rättsskipningen att domstolarna kan genomföra förhandlingar under säkra former. Parter och vittnen ska känna sig trygga”, skriver justitieminister Beatrice Ask (M) i en lagrådsremiss, som klubbas i morgon.

I dag får allmänna säkerhetskontroller i domstolarna bara ske om det finns en konkret hotbild mot en förhandling eller mot domstolen.

Nu föreslår regeringen att tröskeln ska sänkas. Säkerhetskontroller ska få genomföras om det behövs för att ”begränsa risken” för att det begås allvarliga brott i en domstols lokaler.

– Regeringens förslag, som nu skickas till lagrådet, ger domstolarna ökade möjligheter att besluta om säkerhetskontroller till exempel i form av inpasseringskontroller med larmbågar. Jag tycker att vi hittat en bra balans mellan öppenhet och säkerhet, förklarar justitieminister Beatrice Ask.

Regeringens egen utredare, hovrättslagman Krister Thelin, föreslog för ett par år sedan att domstolarna ska få ha fasta säkerhetskontroller, ungefär som de som förekommer på flygplatser och i riksdagen.

Det säger regeringen dock nej till, och konstaterar att principen om offentliga domstolsförhandlingar och skyddet mot kroppsvisitation står i grundlagen. Ett beslut om säkerhetskontroll ska därför gälla en viss tid, högst tre månader, eller en viss förhandling.

Med hjälp av den föreslagna lagändringen, som innebär att det måste ske en prövning om en säkerhetskontroll är en ”lämplig och adekvat” åtgärd, kan domstolarna ”möta de risker för brott som råder vid respektive domstol”, anser justitieministern.

– Domstolarna är centrala för ett fungerande rättssamhälle. Principen om att domstolsförhandlingar är offentliga är viktig, liksom att de som besöker eller arbetar i domstol måste kunna känna sig trygga och säkra, säger Beatrice Ask.

Regeringen hoppas att säkrare förhållanden i domstolarna kan öka viljan hos målsägande, vittnen och andra personer som kallats till en förhandling att kommma.

– För att förslaget ska få genomslag satsar regeringen särskilda medel i budgeten för exempelvis inköp av larmbågar och fler ordningsvakter. Domstolarna får 15 miljoner kronor för ändamålet 2012 och 30 miljoner kronor från 2013, säger Beatrice Ask.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den första juli 2012.

Lova Olsson

”Oansvarigt”. Så säger riksdagsledamoten Tuve Skånberg (KD) om att socialminister Göran Hägglund nobbar ett abortregister.

Tuve Skånberg (KD)

Riksdagsledamoten Tuve Skånberg (KD) är förvånad över att socialministern och KD-ledaren Göran Hägglund avvisar ett nationellt abortregister.

Det nya register som Anders Milton föreslagit är en angelägen åtgärd för alla som värnar kvinnors hälsa, anser Tuve Skånberg.

– Vi vet att aborter är förknippade med hälsoproblem, med förhöjd frekvens av bröstcancer, försämrad fertilitet och psykiska problem i förhöjd utsträckning. Att då inte följa upp det i ett abortregister gränsar till oansvarighet.

Att inrätta ett register med kvinnornas personnummer viktigt, enligt Tuve Skånberg.

– Ingen har tänkt att man ska skuldbelägga någon, eller offentliggöra detta, utan det handlar om att kunna hjälpa kvinnorna för de komplikationer som i många fall faktiskt kommer.

Han konstaterar att Kristdemokraterna, till skillnad från de övriga regeringspartierna, vill ha ett abortregister.

– När vi nu inte har fått igenom det i en förhandling gäller det att säga att vi misslyckades. Man kan inte låtsas som om den åsikt som finns i ett annat parti är Kristdemokraternas.

– Jag tycker att det är oansvarigt av en socialminister, och av majoriteten i alliansen, att man inte utvärderar kvinnornas hälsa högre.

Även riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (KD) är besviken över att regeringen, och Göran Hägglund, säger nej till ett abortregister.

Mikael Oscarsson (KD)

– Om man bryr sig om kvinnors hälsa vill man ha det här. Det är orimligt att abort är det enda operativa ingrepp som inte följs upp för att upptäcka brister, risker och komplikationer, säger han.

Lova Olsson

Det blir inget nationellt abortregister, som innehåller kvinnornas identitet. Regeringen, med socialminister Göran Hägglund (KD) i spetsen, säger nej till det kontroversiella förslaget.

Bättre sexualundervisning och billigare preventivmedel ska få ned antalet oönskade graviditeter i Sverige, enligt utredaren Anders Milton, som i juni 2009 överlämnade sina förslag till socialminister Göran Hägglund.

Han föreslog också ett obligatoriskt abortregister. Genom att ange kvinnans personnummer i statistiken skulle det bli möjligt att följa upp komplikationer, utvärdera metoder och förbättra det förebyggande arbetet, hoppas Anders Milton.

Förslaget är kontroversiellt. Ett abortregister kränker kvinnornas integritet, enligt en av kritikerna, Centerpartiets förre partisekreterare Anders Flanking, som i dag är statssekreterare.

– Det skapar också osäkerhet för människor som redan är i en svår beslutssituation, eftersom de inte vet hur uppgifterna kommer att hanteras, sade han till SvD sommaren 2009.

Anders Flanking krävde att socialministern snabbt skulle ”lugna de kvinnor som nu är oroliga för detta”, och klargöra att regeringen inte tänker sjösätta förslaget.

Den känsliga frågan har noggrant beretts på socialdepartementet, och nu ger Martin Kits, presschef hos Göran Hägglund, besked om att det inte blir något nytt abortregister.

– Vi planerar ingen åtgärd där. Kunskaperna om aborter är redan ganska stora, och Socialstyrelsen följer den här frågan nära. Vi vet hur många kvinnor som gör abort, hur gamla de är, varifrån de kommer, när i graviditeten avbrytandet sker och om de har gjort någon abort tidigare, säger han.

Enligt Martin Kits är det därför svårt att se nyttan med ett abortregister, som innehåller de enskilda kvinnornas identitet.

Han betonar att frågan om att få ned antalet aborter är prioriterad. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder, till exempel utbyggd skolhälsovård, en ungdomsmottagning på nätet och en expertkonferens med fokus på förebyggande arbete.

– Vi funderar också över hur man kan göra ännu mer, för det är jätteviktigt att minska antalet oönskade graviditeter, säger Martin Kits.

När Anders Milton presenterade sina förslag 2009 var Chatrine Pålsson Ahlgren, Kristdemokraternas socialpolitiska talesperson, positiv till ett abortregister.

– Register väcker alltid lite olustkänslor, men jag tycker absolut att idén är värd att pröva. Vi har länge undrat varför vi inte klarar av att förebygga aborter, och får vi reda på lite mer om orsakerna kanske vi kan rikta arbetet på ett klokare sätt, sade hon till SvD.