Annons

Politik direkt

Lova Olsson

Lova Olsson

Moderaterna måste aktivt ta ställning mot kvotering till börsbolagens styrelser. Det kräver en rad tunga partiföreträdare inför stämman, och går därmed rakt emot den egna partistyrelsen.

Sofia Arkelsten (M), partisekreterare

Den kraftiga mansdominansen i börsbolagens styrelser består. Förra året var andelen kvinnor 22 procent, och bara tre procent av bolagen hade en kvinnlig ordförande.

Det går, enligt Moderaterna, inte att blunda för den skeva könsfördelningen. Redan 2010 sade förre partisekreteraren Per Schlingmann att det är dags att överväga en lag om kvotering.
Inför partistämman, som inleds i slutet av oktober, öppnar partistyrelsen för en ”diskussion om de regler som föreskriver vilken standard bolagsstyrelserna ska hålla”.

– Partistyrelsen vill inte stänga några dörrar, förklarar partisekreteraren Sofia Arkelsten.

Men motståndet mot kvotering är utbrett. Det finns starka krav på att Moderaterna – tvärt emot vad ledningen vill – aktivt ska ta avstånd från en lagstiftning som reglerar könsfördelningen i bolagsstyrelser, visar SvD:s samtal med en rad moderater.
Sofia Arkelstens debattartikel i Dagens Industri, där hon utvecklar partitoppens ställningstagande, har väckt starka känslor internt, uppger SvD:s källor.

En i raden som säger nej till kvotering är riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz, ordförande för ungdomsförbundet Muf Stockholm och ombud på stämman.

– Jag tycker att det är bra att Moderaterna på olika sätt väcker en debatt om jämställdhet. Men kvotering är helt fel väg att gå. Det är överhuvudtaget inte förenligt med moderata principer.

Äganderätten är en hörnsten i partiets ideologi, påpekar hon. Dessutom har alla människor rätt att ”bemötas, betraktas och bedömas” som individer, inte som en del av ett kollektiv.
– Kvotering handlar om att gruppera in människor och förminska kvinnors kompetens, och är i förlängningen en björntjänst för alla kvinnor.

Det viktiga, enligt Jessica Rosencrantz, är att verka för att vägen till toppen blir mer jämställd.
– På olika sätt bör vi försöka öka antalet kvinnliga företagare och fortsätta att avlasta kvinnor i hemmet, som vi gjort med Rut-avdraget.

Den motion om att partiet ska säga nej till ”statligt påtvingad kvotering”, som Muf i Stockholm skrivit inför stämman, har fått stöd från Moderaterna i både Stockholms stad och län – två av partiets tyngsta förbund.

– Förbundsstämman tycker att det här är en viktig fråga, men den ska inte lösas med kvotering, för det skulle vara ett sätt att bryta mot ett antal av de värderingar som partiet står för, säger Henry Sténson, ordförande i Stockholms stad.

Magdalena Andersson (M), riksdagsledamot

Motståndet mot kvotering finns ända upp i regeringen. Förbundsordförande i Stockholms län är infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, som dock avböjer att svara på SvD:s frågor.

Riksdagsledamoten Magdalena Andersson, tidigare ordförande för Moderatkvinnorna, tillhör motståndarna, och tänker ta debatten på stämman.

– Jag ser brister i bolagsstyrelserna. Men jag tror inte på själva idén om kvotering. För det första är äganderätten väldigt stark för mig, och den som äger ett företag har rätt att fatta korkade beslut, säger hon.

För det andra, påpekar Magdalena Andersson, bör politikerna sopa rent framför egen dörr innan de lagstiftar om könsfördelningen i börsbolagen.

– Det ganska bra ut i de statliga bolagen, men i de kommunala bolagen är det bara 25 procent kvinnor. Jag tycker inte att man ska ge sig på andra innan man har löst sitt eget fögderi.

Om bolagen tvingas att ha en viss andel kvinnor runt sammanträdesbordet skulle Magdalena Andersson själv känna sig osäker:
– Varför är jag utsedd? Är det för att vara ett kuttersmycke eller för att jag anses ha en kompetens?

Den ojämna könsfördelningen i börsbolagens styrelser är heller inte den mest angelägna jämställdhetsfrågan för Sveriges kvinnor, tycker hon.
– Det är det sannerligen inte. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är mycket viktigare att göra något åt.

Men kravet att Moderaterna ska säga nej till kvotering till bolagsstyrelser avvisas av partistyrelsen.
– Vi säger nej till nejet som föreslås i en motion. Det är en ganska viktig debatt att lyfta jämställdhetsfrågorna. Det handlar om mer än kvotering, säger Sofia Arkelsten.
– Kvinnor äger mindre än män, tjänar mindre än män, och representationen i bolagsstyrelser är ett sätt som det här tar sig uttryck, fortsätter hon.

Äganderätten, som en rad Moderater hänvisar till, är inte ”absolut”, förklarar Sofia Arkelsten.
– Den ska alltid balanseras mot mänskliga fri- och rättigheter. Vi har en politik som utgår från människor,det slår vi också väldigt tydligt fast i det nya idéprogrammet.

Men partistyrelsen är inte enig. Christofer Fjellner, EU-parlamentariker, och Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Skåne, har reserverat sig, liksom Muf:s ordförande Erik Bengtzboe.

Om bloggen

Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
Politik direkt-bloggen ska vara en snabb kanal för politiska nyheter. Här kan läsarna bland annat följa de senaste utspelen, förslagen och reaktionerna från politikerna i riksdagshuset och departementen.

Har du ett nyhetstips som du tror skulle passa till Politik direkt-bloggen? Mejla lova.olsson@svd.se

Arkiv

Lova Olsson

Nu inleder politikerna arbetet med att utreda friskolornas villkor. Även Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som hotat med bojkott, deltar.

Redan i januari meddelade utbildningsminister Jan Björklund (FP) att regeringen ska tillsätta en parlamentarisk utredning om villkoren för fristående skolor.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet var emellertid inte nöjda med direktiven, och har hittills vägrat att utse de politiker som ska delta i arbetet med ett nytt regelverk.

De två oppositionspartierna har krävt ”ordentliga besked” av regeringen att deras hjärtefrågor kommer att finnas med i utredningen. Nu är Mikael Damberg (S), utbildningspolitisk talesperson, nöjd.

– Jan Björklund har intygat att alla de frågor vi har lyft, och de krav vi har på att tuffa till systemet, kommer att lyftas och tas upp i kommittén, säger han.

– Vi har också fått löften om att den viktiga frågan om meddelarfrihet kommer att hanteras av kommittén, även om regeringen också vill hantera den i ett annat sammanhang, fortsätter Mikael Damberg.

Den parlamentariska utredningen ska ledas av förre Folkpartiledaren och utbildningsministern Lars Leijonborg. I går utsåg utbildningsdepartementet de övriga ledamöterna. Socialdemokraterna representeras av Mikael Damberg och Louise Malmberg, Miljöpartiet av Mats Pertoft. Det första mötet hålls inom kort.

– Jag hoppas på snabba resultat, säger Mikael Damberg.

Lova Olsson

Inför ett särskilt föräldraavdrag för att få arbetsgivare att anställa småbarnsmammor. De föreslår Folkpartiets partistyrelse inför landsmötet.

Småbarnsföräldrar, eller de som förväntas bli småbarnsföräldrar, har sämre jobbchanser än andra, enligt Folkpartiets partistyrelse. I synnerhet mammor, som oftast stannar hemma, ”ses som mer riskfyllda att anställa”.

– Vi vet att småbarnsföräldrar, framför allt kvinnor, diskrimineras, därför att de förväntas vara borta på föräldraledighet och vab, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP).

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP)

Att ha personal frånvarande kostar pengar, både i tappat tempo och upplärningskostnader för vikarier, konstaterar FP-ledningen. Inför landsmötet, som inleds den 14 oktober, vill partistyrelsen därför utreda möjligheten ett införa ett särskilt ”föräldraavdrag”, som ska sänka arbetsgivarens kostnader för att ta in vikarier när någon anställd är hemma med barn.

– Vår utgångspunkt är att vi måste göra det mer attraktivt för arbetsgivare att också välja småbarnsföräldrar, förklarar Nyamko Sabuni.

Exakt hur systemet ska utformas måste utredas vidare, förklarar hon. Men ett alternativ är att sänka arbetsgivaravgiften för vikarier till föräldralediga, till exempel under de två-tre första månaderna.

– Staten bör kompensera för de initiala kostnaderna, säger Nyamko Sabuni.

Bland ombuden på Folkpartiets landsmöte är förslaget inte kontroversiellt, enligt jämställdhetsministern.

– Det är viktigt att alla partier försöker tänka nytt och bredare när det gäller jämställdhetsutvecklingen, men vilket stöd det finns för just vårt förslag är det för tidigt att uttala sig om.

Lova Olsson

Barn som är sjuka behöver sina föräldrar. Det anser Kristdemokraterna, som är kritiska till Vänsterpartiets förslag att ensamföräldrar ska kunna anlita en barnskötare i stället för att vabba.

För att underlätta situationen för ensamstående föräldrar när barnen är sjuka föreslår Vänsterpartiet i sin kommande budgetmotion ett försök med barnomsorgsstöd i hemmet. Tanken är att en barnskötare ska ta hand om den lilla sjuklingen i familjens bostad. På så sätt skulle mamman eller pappan inte behöva stanna hemma från jobbet med tillfällig föräldrapenning.

– Jag hoppade högt när jag läste om förslaget, säger Annika Eclund, riksdagsledamot och Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson.

Annika Eclund (KD)

Barnens bästa måste stå i fokus, anser hon.

– Barn har rätt till sina föräldrar. Men Vänsterpartiet har alltid ett vuxenperspektiv, att man ska bidra till jobblinjen och stärkas på arbetsmarknaden. Det är aldrig tal om att barnen som är sjuka kanske behöver sina föräldrar.

Annika Eclund vänder sig mot V-förslaget även av andra skäl:

– Jag tycker att samhället är på väg åt fel håll, om det ska ställas krav på kommunerna att ta hand om mina sjuka barn.

Men hon hoppas att frågan om vardagspusslet finns med i Kristdemokraternas nya familjeprogram, som tas fram just nu.

– Jag skulle vilja att vi kom med förslag om hur man stärker tiden med sina barn, i stället för tvärtom, i en situation när de är sjuka, säger Annika Eclund.

 

 

Lova Olsson

Ulla Andersson (V)

Ensamstående föräldrar ska kunna få en egen barnskötare hemma i bostaden när barnen blir sjuka. Det föreslår Vänsterpartiet i sin kommande budgetmotion.

Bättre villkor för ensamstående föräldrar är en prioriterad fråga för Vänsterpartiet. I Almedalen i somras föreslog partiet att underhållsstödet ska höjas med 200 kronor i månaden, ett krav som utvecklas i det budgetalternativ som presenteras nästa vecka.

– Vi vill också indexera underhållsstödet, så att det sker en årlig uppräkning. Det här handlar om en grupp som har släpat efter länge, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson.

I den kommande budgetmotionen lanserar Vänsterpartiet också en ny idé, som ska underlätta situationen för ensamstående föräldrar när barnen är sjuka: barnomsorgsstöd i hemmet. Tanken är att en barnskötare, anställd av kommunen, ska ta hand om den lilla sjuklingen. På så sätt skulle mamman eller pappan inte behöva stanna hemma från jobbet med tillfällig föräldrapenning, förklarar Ulla Andersson.

– Jag har själv varit ensamstående förälder, och till och med blivit nekad jobb för att jag var ensamstående, med motiveringen att ”Du ska ju vara hemma med sjuka barn”.

Vänsterpartiet vill nästa år avsätta 300 miljoner kronor för att inleda en försöksverksamhet. Pengarna räcker till ungefär 750 barnskötare.

– Vi vill att kommunerna ska anställa barnskötare, som ska ha som uppgift att åka hem till ensamstående föräldrar som har sjuka barn, säger Ulla Andersson.
Hon ser en rad fördelar med förslaget, som tagits fram av Wiwi-Anne Johansson, partiets ledamot i socialförsäkringsutskottet.

– Vi tror att det här är ett bra sätt att underlätta vardagen för ensamstående föräldrar, stärka deras position på arbetsmarknaden, men också deras ekonomi. Det är självklart ett avbräck varje gång du måste vara hemma med ett sjukt barn, och när det bara är en i familjen som kan vara hemma, så blir det ett ännu större avbräck, säger Ulla Andersson.

Ensamstående föräldrar har sällan råd att anlita en privat barnvakt, ”inte ens med den skattelättnad för hushållsnära tjänster (RUT) som regeringen infört”, konstaterar Vänsterpartiet i sin budgetmotion. Barnomsorgsstödet ska inte kosta något extra, utöver den vanliga barnomsorgstaxan.

– Det här bygger självklart på att den person som ska komma hem till familjen kan lära känna barnet, och bli en trygghet. Man får ha någon form av inskolning, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiet vill också, utöver det som regeringen föreslår, höja bostadsbidraget ytterligare.
– Det är ett sätt att stötta en grupp som har det ekonomiskt tufft.

Den föreslagna höjningen och värdesäkringen av underhållsstödet skulle kosta 1,6 miljarder kronor nästa år. Exakt hur det ska finansieras vill Ulla Andersson ännu inte avslöja, men det handlar delvis om skattehöjningar för höginkomsttagare.

Lova Olsson

Även i Bohuslän är Jonas Sjöstedt favorit till att bli Vänsterpartiets nya partiledare. Det visar den rådgivande medlemsomröstning som hållits.

Vänsterpartiet i Bohuslän har låtit alla medlemmar rösta vem som är mest lämpad att efterträda Lars Ohly, som avgår på kongressen i januari. Totalt 53 procent av medlemmarna (149 av 281 personer) deltog i omröstningen, och de flesta vill se Jonas Sjöstedt på posten.

Sent i går kväll beslutade distriktsstyrelsen att föra fram hans namn till valberedningen.

– Han är solklar, säger Wiwi-Anne Johansson, riksdagsledamot och distriktsstyrelsens ordförande.

– Jonas Sjöstedt har breda kunskaper, och för fram politiken på ett sätt som vi gillar, förklarar hon.

Vänsterpartiet i Bohuslän vill, liksom Dalarna, införa ett delat ledarskap, men väljer att inte nominera någon kvinna, vid sidan av Jonas Sjöstedt. Både Ulla Andersson och Rossana Dinamarca har förespråkare, berättar Wiwi-Anne Johansson.

 

 

 

 

 

 

 

 

Lova Olsson

Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt är bäst lämpade att bli Vänsterpartiets nya ledare. Det tycker distriktsstyrelsen i Dalarna, som har fattat sitt beslut nu i kväll.

På kongressen i januari ska Lars Ohlys efterträdare utses. Två kvinnor och två män, alla riksdagsledamöter, tävlar om att bli Vänsterpartiets nya ordförande: Ulla Andersson, Rossana Dinamarca, Hans Linde och Jonas Sjöstedt.

Under kvällen har distriktsstyrelsen i Dalarna fattat sitt beslut i nomineringsfrågan, och blir därmed det första partidistrikt som offentliggör sin nominering, som nu skickas vidare till valberedningen.

– En enhällig distriktsstyrelse vill ha ett delat ledarskap, med Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson, säger Lena Olsson, riksdagsledamot och distriktsstyrelsens ordförande.

Varför vill ni ha Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson?

– De är bäst. Vi tycker att de har en bred politisk kompetens, samtidigt som de har yrkeserfarenhet.  Båda två har dessutom ekonomisk kompetens, och det är viktigt, eftersom Vänsterpartiet har lågt förtroende i de frågorna, säger Lena Olsson.

Den interna debatten om Vänsterpartiet, liksom Miljöpartiet, ska införa ett delat ledarskap är just nu intensiv. Distriktsstyrelsen i Dalarna vill ha en duo i toppen.

– Det är lättare att klara uppdraget om man är två, motiverar Lena Olsson.

Om ombuden på kongressen ändå väljer att behålla dagens modell, med en ordförande, förordar Dalarna Jonas Sjöstedt, som på förhand pekats ut som en favorit.

 

 

Lova Olsson

Folkpartiets ledning vill ha lägre ingångslöner för unga, för att få bukt med ungdomsarbetslösheten. Därmed ansluter sig FP till Centerpartiet, som länge drivit det omstridda kravet.

I augusti var 116 000 unga mellan 15 och 24 år utan jobb, enligt Arbetsförmedlingens senaste statistik. Det är färre än samma månad 2010 – men motsvarar ändå 17,3 procent av åldersgruppen.

”Ett stort problem”, anser utbildningsministern och Folkpartiledaren Jan Björklund.

– Det är alltid allvarligt när människor är utan arbete, men om unga människor går rakt ut i arbetslöshet, efter mängder av år i skolan, är det lätt att tappa fotfästet och tron på framtiden, säger han.

Jan Björklund, ordförande för Folkpartiet

Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att göra det lättare för unga att få fäste på arbetsmarknaden, poängterar Jan Björklund. Lärlingsutbildningar har införts, lärlingsprovanställningar är på gång och kostnaderna för att anställa ungdomar har sänkts.

Men det krävs ytterligare åtgärder för att få bukt med ungdomsarbetslösheten, konstaterar han. Inför partiets landsmöte, som inleds i Karlstad den 14 oktober, har FP-ledningen nu ställt sig bakom ett politiskt omstritt förslag: lägre lön till unga.

– Vi måste gå i den riktningen, och får inte rädas det som är kontroversiellt, om det är rätt och ökar chanserna för ungdomar att få jobb, säger Jan Björklund.

Särskilda ungdomslöner, som är ”tydligt lägre än genomsnittslönerna”, skulle öka lönespridningen och göra unga mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, enligt det förslag som partistyrelsen har antagit. Man hänvisar bland annat till regeringens egen långtidsutredning.
Avtalen ska även i fortsättningen slutas av arbetsmarknadens parter, betonar FP-toppen.

– Men vi tycker att det är angeläget att från Folkpartiets sida påtala att man bör försöka få lägre ingångslöner för ungdomar. Normalt tar partier inte ställning i lönebildningsfrågor, men här handlar det om ett så stort samhällsproblem, säger Jan Björklund.

Som arbetsgivare i den offentliga sektorn, i kommuner och landsting, ska Folkpartiet i kommande lönerörelser driva på för ungdomslöner, tycker han.

– Inom LO finns det vissa branscher där man har avtal av den här sorten, byggbranschen är ett tydligt exempel.

Men metoden är omdiskuterad. Alliansbrodern Centerpartiet har länge förespråkat lägre ingångslöner för unga, medan Vänsterpartiet tillhör motståndarna.
– Det ger inga nya jobb, det leder bara till lönenedpressning, sade Vänsterpartiledaren Lars Ohly till TT före valet 2010.

Jan Björklund ger honom svar på tal:
– Han talar mot bättre vetande. Forskningen är tämligen entydig. Man kan bara jämföra med Danmark och Tyskland, som har lägre ungdomsarbetslöshet, och en annan lönebildning. Det är inte så att en 30- och en 40-åring tjänar mindre där, men just 20-åringar gör det. Därför får de jobb.

Folkpartiledaren lyfter fram Danmark som en förebild.
– De har flexiblare arbetsmarknadsregler, lägre ingångslöner och ett mycket utpräglat lärlingssystem. Alla de tre sakerna innebär att de har lägre ungdomsarbetslöshet, säger Jan Björklund.

För att minska ungdomsarbetslösheten föreslår Folkpartiets ledning också att provanställningstiden för personer under 26 år ska förlängas från dagens sex månader till 12 månader. Ett halvår är för kort tid för att en ung person ska kunna komma in i arbetet och visa sin kompetens, motiverar partistyrelsen.

Lova Olsson

Även Sverigedemokraterna säger nej till höjd alkoholskatt. Det beskedet ger nu partiledaren Jimmie Åkesson till SvD:s Politik direkt. Därmed kan den rödgröna oppositionen inte tvinga fram en skattehöjning.

Jimmie Åkesson (SD)

Som SvD avslöjade i måndags har regeringen tänkt om, och avstår i budgetpropositionen från den aviserade skattehöjningen på sprit, vin och öl nästa år.

Hittills har det dock varit oklart om förslaget har stöd i riksdagen. Socialdemokraterna kommer, enligt vad SvD erfar, att föreslå höjd alkoholskatt i sitt budgetalternativ som presenteras i början av oktober. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är inne på samma linje, med hänvisning till folkhälsan.

I tisdags öppnade Per Bolund (MP), nybliven ekonomisk-politisk talesperson, för att oppositionen kan komma att ta ett initiativ i riksdagen och höja alkoholskatten – och i gengäld sänka skatten för pensionärer.

– Vi har tidigare medverkat i utskottsinitiativ, så vi får utvärdera den möjligheten, sade Per Bolund till TT.

Sverigedemokraterna, som är vågmästare, har avvaktat. Men nu ger partiledaren Jimmie Åkesson besked om att höjd skatt på alkohol inte finns med i SD:s kommande budgetmotion.

– Det är inget som vi tänker ha med. Vi är på regeringens sida, säger han.

Liksom finansminister Anders Borg (M) befarar Jimmie Åkesson att en skattehöjning på öl, vin och sprit skulle öka smugglingen.

– Många köper sin alkohol utomlands om den blir för dyr i Sverige, och då får en skattehöjning inte den effekt den borde få, förklarar han.

Däremot gör regeringen bedömningen att det går att höja skatten på tobak och snus utan att smugglingen ökar. Den frågan är fortfarande föremål för interna diskussioner i SD.

– Vi har inte riktigt landat där, men kommer nog inte att föreslå någon förändring gentemot regeringen i år, säger Jimmie Åkesson.

Men han ifrågasätter att regeringen vill höja skatten på cigaretter med 8 procent och på snus med 11 procent.

– Utifrån ett hälsoperspektiv kan jag tycka att det är lite märkligt att man höjer snusskatten mer än cigarettskatten, säger Jimmie Åkesson.

Lova Olsson

Justitieminister Beatrice Ask (M)

Polisen ska genomföra en bred kampanj om våld i nära relationer. Det beslutar regeringen i morgon. Målet är att minska mörkertalet, enligt justitieminister Beatrice Ask (M).

”Om du tror att du är ful, helt värdelös och att blåmärken är en del av vardagen…ska du absolut komma till oss”.
Så inleddes en av annonserna i den uppmärksammade kampanjen om brott i nära relationer som polisen genomförde under 2009. ”Våld är aldrig en familjeangelägenhet”, motiverade rikspolischefen Bengt Svenson polisens största informationsinsats någonsin.

Justitieminister Beatrice Ask (M) är nöjd med greppet, och vill se en fortsättning. I morgon beslutar därför regeringen att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att sjösätta en ny nationell kampanj, som ska pågå mellan 2011 och 2013.

– Vi måste arbeta med den här frågan hela tiden. Polisen hade en bra kampanj för två år sedan, Kom till oss. Kunskapen om våld i nära relationer ökade, och fler anmälde sådana brott, förklarar Beatrice Ask.

Rikspolisstyrelsen får 14 miljoner kronor till ”långsiktiga och kontinuerliga” informationsinsatser om brott i nära relationer, framför allt mäns våld mot kvinnor. Även bekämpandet av hedersrelaterat förtryck ingår i uppdraget.

Mörkertalet bedöms i dag vara omfattande ”med stort mänskligt lidande som följd”, konstaterar regeringen i det beslut som offentliggörs i morgon. Målet med kampanjen är att uppmärksamma brotten, och uppmuntra att de polisanmäls.

– Det är många som far illa. Det viktigaste vi kan göra är att se till att vi får in anmälningar, så att polisen kan arbeta med dem. Jag tror att det är många som inte vet att det finns hjälp att få, säger Beatrice Ask.

– Man behöver bara läsa tidningen varje dag om kvinnor som blivit utsatta för hemska våldsbrott av närstående och unga tjejer som känner sig hotade i sin familjerelation, för att förstå att behovet av en informationskampanj är stort, fortsätter hon.

Insatsen vänder sig till både brottsutsatta och vittnen. Regeringen vill också att information ska riktas direkt mot vissa målgrupper, till exempel personer som har ett annat modersmål än svenska.

– Det finns ett otroligt engagemang inom polisen för att jobba med detta. Den tidigare kampanjen var väldigt enkel och pedagogisk, och vi tycker att man ska göra på det sättet igen, säger Beatrice Ask.