Annons
X
Annons
X

Politik direkt

Lova Olsson

Lova Olsson

Justitieminister Beatrice Ask (M) är positiv till att renodla polisens arbete. Men att befria myndigheten från uppgifter som går ut över brottsbekämpningen är inte enkelt, säger hon till SvD.

Omhändertagande av berusade personer, utfärdande av pass, hittegods och omhändertagande av djur är inte uppgifter som polisen ska syssla med. Det sade rikspolischefen Bengt Svenson i en intervju i Dagens Nyheter i går.

– Polisen måste i större utsträckning få syssla med sin kärnverksamhet. Man måste överväga vad nyttan är att polisen håller på med en massa andra saker, förklarade han i DN.

För SvD kommenterar nu justitieminister Beatrice Ask (M), som befinner sig på en studieresa i USA, Bengt Svensons uttalanden.

Justitieminister Beatrice Ask (M)

– Jag förstår rikspolischefen. Den här frågan har ju utretts, men man har inte kommit någonstans. Det är lite grann så att när ingen annan vill ta sig an frågorna, så hamnar de hos polisen. Det kan man beklaga, men det är så det ser ut. De här uppgifterna måste ju hanteras, förklarar Beatrice Ask.

Justitieministern tycker att det vore bra om polisen kunden renodla sitt arbete. Den nuvarande situationen gör arbetet för landets poliser ”extra tungt”, konstaterar hon, och tar omhändertagande av berusade personer som ett exempel.

– Framför allt om någon har ett blandmissbruk är det ganska besvärliga medicinska bedömningar som måste göras, och det har vi inte utbildat polisen för.

– Vi jobbar gärna med de här frågorna. Men om det vore enkelt att åstadkomma tror jag att det redan hade varit gjort. Man ska inte tro att det går snabbt att avlöva polisen, även om det måste vara en ambition, säger hon.

Genom ökad samverkan med andra samhällsinstitutioner skulle polisen kunna komma ”en bit på väg”, tror Beatrice Ask.

– Då kanske man märker att det är mer praktiskt att någon annan tar sig an saker. Det må gälla godshantering eller att hjälpa äldre som har gått vilse eller ta hand om skadeskjutna djur

Om bloggen

Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
Politik direkt-bloggen ska vara en snabb kanal för politiska nyheter. Här kan läsarna bland annat följa de senaste utspelen, förslagen och reaktionerna från politikerna i riksdagshuset och departementen.

Har du ett nyhetstips som du tror skulle passa till Politik direkt-bloggen? Mejla lova.olsson@svd.se

Arkiv

Lova Olsson

Prinsessan Estelles födelse innebär att Sverige får två nya flaggdagar. Men de införs sannolikt först när mamma Victoria har tagit över tronen, visar SvD:s samtal med ansvariga allianspolitiker.

I torsdags, den 23 februari, föddes Sveriges nya tronarvinge. Den 15 augusti har prinsessan Estelle – tillsammans med Stella – sin namnsdag.
De båda bemärkelsedagarna kommer att bli allmänna flaggdagar. Beslutet fattas av regeringen, som också bestämmer om flaggdagarna ska införas direkt eller först när Estelle blir kronprinsessa.

– Ytterst är det hela en politisk fråga. Nu blir det en diskussion inom regeringen hur man ska göra, sade Anna Erhardt, pressekreterare åt justitieminister Beatrice Ask (M), till TT förra veckan.

Men av allt att döma kommer det inte att flaggas för Estelle förrän kronprinsessan Victoria har tagit över tronen. Det visar SvD:s samtal med allianspartiernas talespersoner i riksdagens konstitutionsutskott, KU, som hanterar frågor som rör allmänna flaggdagar.

Per Bill (M)

– Det ska bli flaggdag den dag hon blir kronprinsessa. Det är tradition, och det finns ingen anledning att bryta det som har fungerat väl. Vi har inte flaggdag för Carl Philip eller Madeleine heller, säger KU:s vice ordförande Per Bill (M).

Folkpartiet har samma uppfattning, enligt Karin Granbom Ellison, ledamot i KU. Även Centerpartiet är inne på samma linje.

– Vi har ingen färdig åsikt. Men det här är en tronföljare i andra ledet. Kanske ska man vänta med att införa flaggdagarna tills hon är kronprinsessa. Det får inte bli för många flaggdagar, säger Per-Ingvar Johnsson (C).

Kristdemokraternas Tuve Skånberg tycker däremot att de nya flaggdagarna ska införas ”direkt”.

– Flaggdagarna är viktiga, nationellt sammanhållande, bemärkelsedagar. De kostar inget att införa, och ger svenska folket en gemensam positiv händelse att högtidlighålla, motiverar han.

Sveriges flaggdagar regleras genom en förordning (1982:270). Den utfärdades i april 1982, och har aldrig ändrats. I dag finns 17 allmänna flaggdagar:

* Nyårsdagen
* 28 januari (kungens namnsdag)
* 12 mars (kronprinsessans namnsdag)
* Påskdagen
* 30 april (kungens födelsedag)
* 1 maj
* Pingstdagen
* 6 juni (Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag)
* Midsommardagen
* 14 juli (kronprinsessans födelsedag)
* 8 augusti (drottningens namnsdag)
* Valdagen
* 24 oktober (FN-dagen)
* 6 november (Gustav Adolfsdagen)
*10 december (Nobeldagen)
* 23 december (drottningens födelsedag)
* Juldagen

Lova Olsson

Förre partiledaren Lars Ohly blir ny kulturpolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Det beslutade riksdagsgruppen vid kvällens möte. ”Jag är väldigt taggad”, säger han själv till SvD.se.

I januari valdes Jonas Sjöstedt till ny ordförande för Vänsterpartiet. Företrädaren Lars Ohly meddelade att han tänker sitta kvar i riksdagen, som ”en lojal riksdagsledamot”. Han sade också att han gärna vill bli talesperson i någon fråga, men ville inte avslöja vilken.

– Jag skulle tycka det var roligt att koncentrera mig på ett specifikt område inom politiken, förklarade Lars Ohly för tidningen Flamman.

Nu är det klart vad Lars Ohly ska göra. Vid kvällens möte med riksdagsgruppen utsågs han till ledamot i kulturutskottet, och ny kulturpolitisk talesperson.

– Det här är precis vad jag vill, och det känns otroligt spännande och kul. Jag är väldigt taggad. Jag ska jobba ihop med Bengt Berg, som blir tjänstgörande ersättare, säger han.

Innan Lars Ohly blev partiledare 2004 var han profilerad i utrikespolitiska frågor och ledamot i utrikesutskottet.

– Kultur är naturligtvis inte det tyngsta området, varken i pengar eller politiskt. Men om man har jobb och bostad är kulturen det som berikar livet. Alla människor är kulturella varelser, förklarar Lars Ohly.

Det finns i dag ett stort utrymme att profilera Vänsterpartiet, som har ett ”bra kulturpolitiskt program”, konstaterar han.

– Regeringen har ingen bra kulturpolitik, och en kulturminister som är underhållningsminister. Lena Adelsohn Liljeroth flyr från det ansvar en kulturminister borde ha, som innebär att kommersialismen inte får över, säger Lars Ohly, som också är kritisk till att regeringen har en så ”njugg” inställning till Public Service.

Han pekar ut två viktiga frågor som Vänsterpartiet ska driva:

– För det första handlar det om tillgång till möjligheten att utöva kultur. Det kan till exempel gälla den kommunala musikskolan och kulturskolan, men också replokaler.

För det andra vill Lars Ohly värna tillgången till professionell kultur.

– Det handlar framför allt om kulturarbetarnas villkor, det är helt avgörande, säger han.

 

Lova Olsson

En majoritet i riksdagen är positiv till att de narkolepsidrabbade barnen ska få ett eget ombud, visar SvD:s rundringning. Därmed ökar pressen på regeringen.

Socialdemokraterna har satt ned foten, och vill att de barn som insjuknade i narkolepsi efter att ha vaccinerat sig mot svininfluensa ska få ett ombud. Kravet framfördes nyligen av styrelsen för Narkolepsiföreningen på SvD:s Brännpunkt.

– Med tanke på vad de här föräldrarna och familjerna går igenom, så borde det absolut vara så, säger Lena Hallengren (S), vice ordförande i socialutskottet.

De övriga oppositionspartierna är inne på samma linje, visar SvD:s samtal med de socialpolitiska talespersonerna i riksdagen.

Eva Olofsson (V)

– Jag tycker att ett ombud är ett rimligt krav. Vi har ett starkt samhälleligt ansvar i den här frågan just nu. Mycket, mycket faller på de här barnens föräldrar, inte bara att ta tag i den akuta kris det innebär att barnet har blivit så sjukt, utan också att försöka företräda, samordna och ta tag i allt, säger Eva Olofsson (V).

Miljöpartiet har ännu inte diskuterat frågan i riksdagsgruppen, men Agneta Luttropp, ledamot i socialutskottet, är positiv.

– Jag har tänkt på det här, och tycker att det verkar väldigt vettigt med ett ombud. Det är så pass många som har drabbats, och det verkar opraktiskt att var och en skulle gå fram som ett eget fall, förklarar hon.

Även Per Ramhorn (SD) tycker att de narkolepsidrabbade barnen har rätt till ett ombud.

– Det som har hänt är inte försvarbart. Naturligtvis stödjer vi att de ska få ett ombud, någon som för deras talan i en väldigt svår situation. Det är ändå staten som har rekommenderat att man ska ta vaccinet, då är det rimligt att staten tar det här ansvaret, säger han.

Socialminister Göran Hägglund (KD) har tidigare sagt att de barn som har insjuknat i narkolepsi ska få någon form av ersättning. Hans presschef Johan Ingerö vill dock inte kommentera det konkreta kravet på ett ombud.

– De här frågorna diskuteras, och vi ska naturligtvis hitta en lösning som fungerar bra för alla parter. Men vi förbinder oss inte vid några detaljer i dagsläget, och vi kan inte förhandla via media, säger Johan Ingerö.

 

Lova Olsson

De barn som drabbades av narkolepsi efter att ha vaccinerat sig mot svininfluensan ska få rätt till ett eget ombud. Det anser Socialdemokraterna, som tycker att staten ska ta ”det fulla ansvaret” för det som hänt.

Alla de barn som insjuknade i narkolepsi till följd av vaccination mot svininfluensan måste få rätt till ett eget ombud. Det skrev styrelsen för Narkolepsiföreningen i en uppmärksammad artikel på SvD:s Brännpunkt i mitten av februari.

”Det är helt orimligt att det skall falla på varje enskild förälder att bevaka de ekonomiska och juridiska frågorna, flera har inte den kunskapen”, fortsatte mammorna och papporna.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till kravet, men nu ger Socialdemokraterna besked.

Lena Hallengren (S)

– Det är viktigt att sätta ned foten, och det är viktigt att staten tar ett ansvar för den uppkomna situationen, säger Lena Hallengren (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott.

– Det här är inte en fråga där partierna ska bjuda över varandra, men vi tycker att de borde ha ett ombud. Med tanke på vad de här föräldrarna och familjerna går igenom, så borde det absolut vara så, fortsätter hon.

Ett särskilt ombud till de drabbade barnen skulle underlätta kontakterna med berörda myndigheter, enligt Lena Hallengren. Hon tror att en person kan företräda alla familjer.

– Det är viktigt att föräldrarna inte ska behöva strida, utan få stöd och hjälp. De befinner sig i alla avseenden i en utsatt och besvärlig situation.

Socialdemokraterna har också satt ned foten på ytterligare en punkt, berättar Lena Hallengren.

– Staten måste ta på sig det fulla ansvaret för det som har hänt. Vi menar att det inte går att hänvisa till läkemedelsförsäkringen, säger hon.

Partiet har däremot inte diskuterat hur den ekonomiska kompensationen ska se ut.

– Allra helst skulle man förstås önska att det fanns ett sätt att ge bot, att det inte bara handlade om ersättning.

Lena Hallengren är kritisk till hur regeringen har hanterat de narkolepsidrabbade barnen och deras familjer.

– Situationen är väldigt komplex. Men det har gått mer än ett år nu, och de upplever fortfarande inte att de får tillräckligt med stöd och hjälp. Det tycker jag är väldigt allvarligt, med tanke på varför de befinner sig i den situation de gör. Man kan inte säga annat än att det är ett underbetyg, säger hon.

Lova Olsson

Barnen står i fokus när Moderaterna fortsätter förnyelsen av politiken. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson ska leda en arbetsgrupp, med uppdrag att ta ett helhetsgrepp på frågan.

Alliansregeringen har genomfört ”omfattande reformer” för att förbättra villkoren för landets barn och unga. Men en rad utmaningar återstår.
Det konstaterar Moderaternas partistyrelse, som nu har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring barnfrågorna.

Sofia Arkelsten (M), partisekreterare

– Vi arbetar hela tiden med vår egen förnyelse, och att aldrig bli bekväma. Därför måste vi fundera över vad som är dagens utmaningar, säger partisekreterare Sofia Arkelsten (M).

– Det handlar om att se samhällsproblem som särskilt rör unga, fortsätter hon.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M), som tidigare varit socialborgarråd i Stockholm, ska leda den arbetsgrupp som ska utveckla partiets syn på barnfrågor och ta fram en ”samlad moderat politik för barn”.

– Vi har inte ens startat, så jag tänker vara varsam med att antyda slutsatser. Det kommer lite senare, säger Ulf Kristersson till SvD.

Han anser att Sverige har ”en rätt stolt tradition” av att värna barns rättigheter.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M)

– Men för att vara ett land som har påtagligt mycket barnperspektiv, barnkonventioner och Barnombudsmän, så tycker jag att vi har anmärkningsvärt stora frågor kvar, säger Ulf Kristersson, och nämner bland annat barns psykiska ohälsa.

Arbetsgruppen ska, enligt de färska direktiven från partistyrelsen, fokusera på fyra områden. En ”viktig utgångspunkt är de skillnader som finns i barns olika behov, förutsättningar och levnadsvillkor”:

* Förskolan

* Barn som far illa

* Barnvänliga miljöer

* Barn som växer upp i utanförskap

En konkret fråga som arbetsgruppen ska ta sig an är om barnkonventionen ska införlivas i svensk lagstiftning. En rad partier (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna) vill sedan länge se en sådan förändring. Nyligen svängde också Centerpartiet och vill utreda möjligheten att göra barnkonventionen till lag.

Moderaterna har hittills sagt nej.

– Vi har haft ett formellt skäl, att skyddet för barns ställning inte skulle bli starkare med inkorporering, utan till och med svagare, förklarar Ulf Kristersson.

– Vi kommer att titta rätt noga på den frågan. Det är klart att vi är måna om att barnkonventionens anda ska vara väldigt stark i det svenska samhället, fortsätter han.

Gruppens arbetsformer ska präglas av ”öppenhet, lyssnande och tillgänglighet”, skriver partistyrelsen i direktiven. En första rapport ska presenteras under hösten, och i februari nästa år ska arbetet vara klart.

Lova Olsson

Riksdagens talman Per Westerberg (M) gläds med kronprinsessan Victoria och prins Daniel. I morgon klockan tio får han själv träffa den nyfödda prinsessan. Men sigillet, som ska användas vid vittnesbekräftelsen, var inte lätt att hitta, berättar han för SvD.

Riksdagens talman Per Westerberg har med ”stor glädje” tagit del av nyheten att kronprinsessan Victoria och prins Daniel har blivit föräldrar.

– Det är alltid skojigt med barn, och i synnerhet ett efterlängtat barn och en tronarvinge. Jag gläds med kronprinsessparet, säger Per Westerberg.

Talman Per Westerberg

Han har ”fortlöpande under natten, steg för steg” hållits informerad om den stundande nedkomsten. I sin egenskap av talman ska Per Westerberg, tillsammans med statsminister Fredrik Reinfeldt, Riksmarskalk Svante Lindqvist och Överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister, delta i den traditionella vittnesbekräftelsen, som hålls dagen efter en kunglig födsel. Den äger rum i morgon klockan 10.00, antingen på Karolinska sjukhuset eller på Haga slott, där kronprinsessparet bor.

– Vi har den gamla traditionen att vi ska inspektera barnet, och även skriva på en försäkran med sigill. Det är naturligtvis högtidigt, och en del av den svenska kulturen och ceremonielet, som jag tycker att man naturligtvis ska värna om, säger Per Westerberg.

Sigillet har inte använts på länge.

– Det används ju bara vid sådana här ceremonier, och vi fick leta i närmare två veckor. Men nu har vi hittat det, det fanns väl undangömt i en kartong. Numera ligger sigillet där det bör ligga, i talmansrummets kassaskåp, berättar Per Westerberg.

Han är själv pappa till fyra barn, mellan 17 och 28 år, men avstår från att ge kronprinsessan Victoria och prins Daniel några råd. Första barnets ankomst innebär dock en ”helt ny epok i livet”, konstaterar Per Westerberg.

– Det är ett stort ansvar, samtidigt som det är jättekul, det är det ingen som helst tvekan om. Det ställer allt på ända, egentligen.

 

Lova Olsson

Bengt Germundsson (KD), ledamot i partistyrelsen och en av Göran Hägglunds skarpaste kritiker, tar nu öppet avstånd från partiets beslut att avskaffa steriliseringstvånget vid könsbyte. Kristdemokraterna måste våga stå upp för sin politik, anser han.

En bred majoritet i riksdagen, bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och den rödgröna oppositionen, har länge velat ta bort kravet på att den som byter kön måste sterilisera sig.

Kristdemokraterna har hittills hållit emot, men i fredags svängde partistyrelsen. ”Att genom sterilisering beröva en människa möjligheten att få barn, och därigenom hindra livet, är ett mycket genomgripande och allvarligt ingrepp”, motiverade bland andra partiledaren Göran Hägglund i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Men ledningen är inte enig. Ställningstagandet får nu skarp kritik av Bengt Germundsson, kommunalråd i Markaryd. Han är själv ledamot i partistyrelsen, men var inte närvarande vid det senaste sammanträdet.

– Jag hade reserverat mig om jag hade varit där när beslutet fattades. Jag är inte beredd att tillstyrka en sådan här omsvängning i vår linje, utan tycker att man ska ha respekt för de tunga remissinstanser inom professionen som kommit fram till en annan uppfattning än Socialstyrelsen.

Hans främsta skäl till att behålla kravet om steriliseringstvång för könsbytare är ”försiktighetsprincipen och barnperspektivet”.

– Man öppnar ju upp för ett tredje kön. Att ett barn ska ha en pappa och en mamma i en och samma person tycker jag principiellt är en förändring som man kanske ska vara försiktig med att göra, säger Bengt Germundsson.

Han är sedan länge en av Göran Hägglunds skarpaste kritiker. I partiledarstriden, som nyligen avgjordes, stöttade Bengt Germundsson utmanaren Mats Odell, och kandiderade själv till posten som vice ordförande.

Han vänder sig emot att ledningen, med den omvalda KD-ledaren i spetsen, ännu en gång byter åsikt i en sakfråga för att hamna på samma linje som den övriga alliansen.

– Inget nytt har ju framkommit i sak. Ett parti som inte vågar ha en uppfattning, utan bara lyssnar in vad andra säger, och sedan rättar in sig efter det, har inte någon lysande framtid, säger Bengt Germundsson.

– Jag tycker i stället att man ska vara tydlig med att det finns vissa principer som man är beredd att stå upp för.

Könsbyten regleras i en lag från 1972. I den ställs bland annat krav på att den som juridiskt vill byta kön ska vara ogift, svensk medborgare och först genomgå sterilisering. De kraven kommer nu att tas bort.

Lova Olsson

Sverigedemokraterna är beredda att diskutera en misstroendeomröstning mot Ulf Kristersson (M). Det beskedet ger partiets gruppledare Björn Söder nu på morgonen. Han anser att socialförsäkringsministern har agerat ”demokratiskt respektlöst”.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) hotas av en misstroendeomröstning, efter beskedet att han inte tänker följa riksdagens beslut om en återgång till de gamla reglerna i sjukförsäkringen.

För att avsätta ett statsråd genom ett misstroendevotum krävs att en majoritet av de 349 riksdagsledamöterna röstar ja. Det betyder att alla oppositionspartier, även Sverigedemokraterna, måste vara överens.

– Vi är absolut beredda att diskutera en misstroendeförklaring med de övriga oppositionspartierna. Men det viktigaste för oss är att vi får en bra sjukförsäkring. Det är det vi sätter i främsta rummet, inte själva maktspelet med misstroendevotum, säger Sverigedemokraternas gruppledare Björn Söder.

Björn Söder (SD)

Han, liksom den övriga opppositionen, är mycket kritisk till hur Ulf Kristersson har hanterat riksdagens begäran att regeringen snabbt ska återställa reglerna för hur sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas efter 180 dagar.

– Jag tycker att det är ett demokratiskt respektlöst agerande. Man har fått tydliga direktiv från riksdagen, men bortser från det på ett väldigt nonchalant sätt. Regeringen har misskött sig, och därför lämnar vi nu dörren öppen för att diskutera en misstroendeförklaring, säger Björn Söder.

Han hoppas att företrädare för de rödgröna partierna ska ta kontakt med Sverigedemokraterna för att ”föra samtal” i frågan.

Lova Olsson

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) hotas av en misstroendeomröstning, efter beskedet att han inte tänker följa riksdagens beslut om en återgång till de gamla reglerna i sjukförsäkringen. Agerandet är ”provocerande”, anser KU:s ordförande Peter Eriksson (MP).

Två gånger – i juli och december förra året – har riksdagen begärt att regeringen snabbt ska återställa reglerna för hur sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas efter 180 dagar.

Men socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) har klargjort att han inte tänker följa beslutet, som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna står bakom.

– Det är inte ansvarsfullt att med berått mod gå tillbaka till ett gammalt begrepp som vi vet hade samma problem som dagens, sade han till TT i torsdags.

Beskedet upprörde oppositionen, som anklagar ministern för att ”obstruera” mot riksdagens beslut.

– Det här är provocerande och jättearrogant. Jag har aldrig varit med om något liknande, säger Wiwi-Anne Johansson (V), ledamot i socialförsäkringsutskottet.

Wiwi-Anne Johansson (V)

Hon tycker att Ulf Kristerssons agerande är så anmärkningsvärt att den rödgröna oppositionen gemensamt ska diskutera förutsättningarna för en misstroendeomröstning. Det är det vapen som riksdagen kan ta till för att avsätta en minister.

– Det är inget man ska använda i onödan. Men det här är ett så märkligt beteende. Därför måste vi lyfta frågan, och fundera över hur mycket man som riksdag ska låta sig bli överkörd utan att agera, säger Wiwi-Anne Johansson.

Med en misstroendeförklaring kan riksdagen tvinga hela regeringen eller en enskild minister att avgå. Mer än hälften av de 349 ledamöterna måste rösta ja.

– Vi har inte tagit ställning till det ännu. Men det är en av möjligheterna till hur vi ska kunna gå vidare, säger Gunvor G Ericson, som tycker att ansvarig minister behandlar riksdagen nonchalant.

– Det största problemet är alla de här människorna som hela tiden hamnar i kläm.

Ulf Kristerssons agerande får nu också skarp kritik från ledamöter i konstitutionsutskottet, KU. ”Anmärkningsvärt”, säger KU:s ordförande Peter Eriksson (MP).

Peter Eriksson (MP)

– Det är ganska provocerande gentemot riksdagen att ha den här inställningen. Det finns en slags vägran. Det kommer säkert att bli mycket diskussion om detta, både i riksdagen och även i KU.

Han poängterar att Fredrik Reinfeldt leder en minoritetsregering.

– Demokrati brukar betyda att det är majoriteten som bestämmer, säger Peter Eriksson, som konstaterar att det hela är en förtroendefråga.

– Om man slirar på den saken är misstroende det som riksdagen har att ta till mot en enskild minister. Det är en sak man nu får diskutera i partigrupperna.

Även Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas talesperson i KU, är irriterad över socialförsäkringsministerns uttalande.

– Det Kristersson säger är väldigt utmanande, jag reagerade starkt. Jag måste i det här läget utgå från att han talar för hela regeringen, som tycker att man inte ska följa riksdagens beslut i den här frågan. Det innebär ju en förskjutning av regeringsformen.

KU granskar varje år de så kallade tillkännagivanden som riksdagen har gjort. I det senaste betänkandet är slutsatsen att regeringen oftast gör som riksdagen vill ”även om det många gånger dragit ut på tiden”.

Sven-Erik Österberg (S)

– Det händer att regeringen förhalar, och att det är svårigheter att verkställa vissa tillkännagivanden. Men under min tid i riksdagen har jag aldrig upplevt att en minister abrupt går ut och säger ”Jag tänker inte göra något åt det där”, förklarar Sven-Erik Österberg.

– Det är en ny situation, som konstitutionellt är väldigt allvarlig, fortsätter han.

Sven-Erik Österberg anser att Fredrik Reinfeldt snarast måste ge besked om han står bakom Ulf Kristerssons uttalanden.

– Vidhåller han det där, så hamnar man ytterst i att regeringen försätter sig själv i en krissituation. Då måste riksdagen naturligtvis fundera över hur man ska hantera det, säger Sven-Erik Österberg.

KU:s vice ordförande Per Bill (M) vill inte uttala sig om Ulf Kristerssons agerande, eftersom socialdepartementets hantering av sjukförsäkringen har KU-anmälts, och kommer att bli föremål för granskning.

 

FAKTA: Fem gånger hittills har riksdagen röstat om misstroendeförklaring, utan att det har gått igenom.
* Oktober 1980
S och VPK får igenom en omröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldin (C). De är missnöjda med den ekonomiska politiken.
Förslaget röstas ned med siffrorna 175-174.
* Februari 1985
M, FP och C får igenom en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S). De är missnöjda med hans uttalanden om ubåtskränkningarna.
Förslaget röstas ned med siffrorna 182-160.
* November 1996
M, FP och KD får igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S). De är missnöjda med hans uttalanden under en resa till Kina 1996.
Förslaget röstas ned med siffrorna 204-119.
* Oktober 1998
M får igenom en omröstning mot Göran Persson i samband med att riksdagen öppnar. De är missnöjda med att han inte valt att avgå efter valet samma år, när majoritetsförhållandena i riksdagen förändrades.
Förslaget röstas ned med siffrorna 186-82.
* Oktober 2002
M får igenom en omröstning mot regeringen. De är missnöjda med att S tre veckor efter valet ännu inte har kommit överens med V och MP om deras stöd till regeringen. Förslaget röstas ned med siffrorna 174-158.

Källa: Riksdagen