Annons
X
Annons
X

Politik direkt

Lova Olsson

Lova Olsson

Pressen på justitieminister Beatrice Ask (M) ökar. Även Kristdemokraterna vill nu öppna Säpos hemliga Stasiarkiv.

”Sverige behöver alltjämt göra upp med sin historia från det kalla krigets dagar. Vi får inte sopa problematiska relationer till totalitära diktaturer och ideologier under mattan”, skriver riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (KD) i september i en motion, där han föreslår att namnen på de svenskar som finns i Stasiarkiven ska offentliggöras.

Nu får han stöd av Kristdemokraternas lagkommitté, som fattar beslut i aktuella politiska frågor som berör civilutskottet, justitieutskottet och konstitutionsutskottet.

– Vi har på förekommen anledning tagit upp den här diskussionen i vår lagkommitté, och vi tycker att Stasiarkiven ska öppnas. Det är en viktig politisk och moralisk uppgörelse som vi behöver göra med vårt förflutna. Därför säger vi ja, förklarar Caroline Szyber (KD), rättspolitisk talesperson.

Caroline Szyber (KD), rättspolitisk talesperson

Hon betonar att frågan om Säpos Stasiarkiv, med uppgifter om svenskar som misstänks ha jobbat för den östtyska säkerhetstjänsten, är komplicerad.

– Men bara för att det är svårt kan man inte säga nej. Vi måste få en fungerande lagstiftning kring detta, och hur den ska se ut får vi diskutera vidare. Det handlar till exempel om arkiven ska öppnas för forskningssyfte eller ännu bredare, säger Caroline Szyber.

– Medlemslistorna för dem som var med i nazistpartier i Sverige under andra världskriget har ju kungjorts, och det är väldigt viktigt att markera att det här var en verksamhet vi inte vill sanktionera. Det gör man genom att öppna arkiven, fortsätter hon.

Debatten om Säpos Stasiarkiv har varit intensiv de senaste dagarna, sedan Socialdemokraterna satt ned foten i den kontroversiella frågan. Som SvD avslöjade tidigare i veckan är partiets inställning nu att Stasiarkiven ”i största möjliga” utsträckning ska öppnas för allmänheten.

Även Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är beredda att offentliggöra det känsliga materialet, vilket betyder att en majoritet i riksdagen ställer sig bakom kravet.

Men regeringen, med justitieminister Beatrice Ask (M) i spetsen, håller emot. Det är angeläget att skydda både de enskilda personer som finns omnämnda i arkiven och Säpos verksamhet, sade hon till SvD i onsdags.

Kristdemokraternas nya ställningstagande gör att pressen på ansvarig minister ökar. Nästa vecka ska Caroline Szyber ta kontakt med justitiedepartementet och berätta om KD:s inställning. Hon vill också diskutera frågan med den övriga alliansen.

– Jag tror att det är en fördel om alla partier kan bli överens om en sådan här sak, säger Caroline Szyber.

 

 

Om bloggen

Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
Politik direkt-bloggen ska vara en snabb kanal för politiska nyheter. Här kan läsarna bland annat följa de senaste utspelen, förslagen och reaktionerna från politikerna i riksdagshuset och departementen.

Har du ett nyhetstips som du tror skulle passa till Politik direkt-bloggen? Mejla lova.olsson@svd.se

Arkiv

Lova Olsson

I nio fall av tio har Sverigedemokraternas röster ingen betydelse för alliansregeringen. Den slutsatsen drar Moderaterna, efter en granskning av de 2 100 beslut som riksdagen fattade förra året.

”I nio av tio fall stödjer Sverigedemokraterna regeringen och är därför en del av regeringsunderlaget”, sade Socialdemokraternas partiordförande Håkan Juholt i partiledardebatten i juni.

”Reinfeldt kan sitta kvar som statsminister tack vare Sverigedemokraterna. De är ett extra högerparti”, har förre gruppledaren Sven-Erik Österberg konstaterat.

Moderaterna håller inte med om slutsatserna, och ger nu svar på tal.

– Jag vill se en lite mer nyanserad debatt om hur det parlamentariska läget faktiskt ser ut. Ibland sprids påståendet att Sverigedemokraterna har väldigt stort inflytande på politiken, men 99 procent av besluten går i den riktning som regeringen har tänkt och valt, säger Anna Kinberg Batra, gruppledare och ordförande i riksdagens finansutskott.

Anna Kinberg Batra (M), gruppledare i riksdagen

Partiet har, med hjälp av kammarkansliet och riksdagens utredningstjänst, gått igenom de sammanlagt 2 100 beslut som – med eller utan votering – fattades under förra riksdagsåret.

Facit: 19 förluster, och resten segrar.

– Självklart är många av dem helt okontroversiella. Men jag vill ta upp dem också, för då spelar det ju ingen roll alls hur SD röstar, säger Anna Kinberg Batra.

Många beslut i kammaren avgörs i enighet, eller med breda majoriteter av olika slag. Socialdemokraterna och/eller Miljöpartiet var överens med alliansen i 86 procent av de 2 100 beslut som fattades förra riksdagsåret, enligt Moderaternas promemoria, som SvD tagit del av.

– Bakom de ibland dramatiska rubrikerna finns en väldigt odramatisk och ospännande vardag, säger Anna Kinberg Batra.

Sverigedemokraternas röster kan spela roll. Men då krävs att två förutsättningar är uppfyllda, konstaterar hon.

* Det måste ha lagts och yrkats motförslag – samt begärts votering.

* Det måste, i dessa voteringar, finnas ett enigt rödgrönt block.

Det inträffade, enligt M-promemorian, 235 gånger (11 procent av alla beslut) under det gångna riksdagsåret.

– Sverigedemokraterna kan inte utöva avgörande inflytande i nio av tio fall, som det har påståtts, utan snarare i ett av tio fall. Deras inflytande är väldigt begränsat.

Anna Kinberg Batra anser, inte oväntat, att S-ledaren Håkan Juholt vilseleder väljarna.

– Om man går omkring och kallar SD vågmästare i 90 procent av fallen, så förstorar man deras roll.

Men Moderaternas gruppledare framhåller att hon tar det parlamentariska läget, med en regering i minoritet, ”på stort allvar”, och förutspår fler politiska bakslag framöver.

– Det händer säkert något oväntat i höst, vi kommer säkert att åka på något nederlag.

Samtidigt, poängterar Anna Kinberg Batra, verkar oppositionspartierna inte vara särskilt samlade.

– Den här hösten ser vi fyra väldigt olika krafter i rörelse här i huset.

SvD har förgäves sökt Socialdemokraternas gruppledare Carina Moberg för en kommentar.

Lova Olsson

Barnen på förskolor och skolor har rätt till mat som är tillagad på plats. Det är ett av Miljöpartiets nya mål, som i dag presenteras av språkröret Åsa Romson på kommun- och landstingsdagarna.

Språkröret Åsa Romson (MP)

Miljöpartiet fyller 30 år. Födelsedagen firas på kommun- och landstingsdagarna i Västerås, som inleds i dag.

Men helgen innehåller också politik. Klockan 11 håller nya språkröret Åsa Romson tal, och ska presentera nya miljöpolitiska målsättningar. ”God och hälsosam mat” är ett område som står i fokus. Många miljöpartister är ”frustrerade”, konstaterar hon.

– Den trend som drar över skolans värld är att det blir färre kök, och mer av kemikaliskt anpassad mat, som kommer någon annanstans ifrån, säger hon till SvD.

Åsa Romson vill ha ett tydligt MP-mål för 2025:

– Alla barn på skolor och förskolor ska få mat som är tillagad på plats, och det ska ske i samverkan med det svenska lantbruket.

I första hand handlar det om att slå fast en ”tydligt uttalad ambition”, men Åsa Romson utesluter inte en tvingande lagstiftning på sikt.

– Nu har man ju infört regler om att det är rimligt att man har bibliotek på varje skola. Man bör naturligtvis överväga om det inte är minst lika rimligt att det finns ett kök. Om det finns möjlighet att läsa böcker ska det också finnas möjligheter att laga mat på plats, förklarar hon.

Lova Olsson

Miljöpartisten Mikaela Valtersson blir vice vid för Kunskapsskolan. Hon ska ansvara för den växande friskolekoncernens nyetableringar.

Miljöpartiets förra ekonomisk-politiska talesperson Mikaela Valtersson, som förlorade kampen om att bli nytt språkrör, lämnade riksdagen inför öppnandet i september.

Nu byter hon bana, och blir vice vd på Kunskapsskolan.

– Det känns jätteskoj. Jag har jobbat med skolfrågor tidigare både som lärare och politiker, och det känns väldigt roligt att göra det igen, säger Mikaela Valtersson, som tillträder sin tjänst den 15 november.

Mikaela Valtersson (MP)

Eter avhoppet från riksdagen hon fått flera erbjudanden från näringslivet, men valet föll på friskolekoncernen.

– Jag gillar Kunskapsskolan, de har ett väldigt tydligt pedagogiskt koncept, och fokuserar på kvalitet.

Kunskapsskolan startade de första skolorna år 2000, och driver i dag 25 grundskolor och åtta gymnasier runt om i landet, med totalt 10 000 elever. Huvudägare är Peje Emilsson och Wallenbergssfärens maktbolag Investor.

I sin roll som vice vd ska Mikaela Valtersson ansvara för kommunikation och samhällskontakter, men också för nyetableringar.

– Kunskapsskolan har en tydlig ambition att öka expansionstakten. Jag ska bland annat göra strategiska bedömningar om var de nya skolorna ska ligga.

Tidigare i veckan blev det också klart att Mikaela Valtersson blir styrelseledamot i Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Lova Olsson

Riksdagens socialutskott ska ”skyndsamt” behandla alla motioner med krav på ett ökat antal organdonationer. Det beslutades vid dagens sammanträde. Men något utskottsinitiativ, som Sverigedemokraterna krävt, blir det inte.

Som SvD berättade förra veckan anser Sverigedemokraterna att lagen bör ändras, för att möjliggöra fler organdonationer. I dag är bristen på organ stor, och väntelistan är, enligt Socialstyrelsen, längre än någonsin. SD vill sätta press på regeringen, och har efterlyst ett utskottsinitiativ, men fick inget gehör vid dagens möte i socialutskottet.

– Hela utskottet är överens om att frågor om organdonation är oerhört viktiga, och att det behövs göras mer, säger Kenneth Johansson (C), ordförande i riksdagens socialutskott.

Socialutskottets ordförande Kenneth Johansson (C)

 

Sammanlagt ett tiotal motioner från den allmänna motionstiden handlar om organdonationer, berättar han.

– Alla, utom Sverigedemokraterna, har sagt att vi skyndsamt ska bereda de här motionerna, och göra ett ordentligt jobb, för att se vilka initiativ som vi, departementet och andra kan behöva ta, säger Kenneth Johansson.

Men Per Ramhorn (SD), ledamot i socialutskottet, beklagar att det inte blir något utskottsinitiativ för att snabbt kunna öka antalet organdonationer.

– Jag tycker att det är olyckligt. Det finns egentligen en majoritet i utskottet, och jag kan bara tolka det här som att det handlar om någon form av beröringsskräck, säger han.

 

 

 

 



Lova Olsson

Regeringen öppnar för att införa elektronisk röstning i Sverige. Ökad flexibilitet och stärkt demokrati är två av fördelarna, enligt justitieminister Beatrice Ask (M), som i morgon sjösätter en stor översyn av valsystemet.

”Valproceduren i Sverige har i princip sett likadan ut sedan den allmänna rösträtten infördes”, konstaterar riksdagsledamöterna Mats Gerdau (M) och Elisabeth Svantesson (M)  i en motion. ”Man lägger ned en valsedel i ett kuvert och klistrar igen. Rösträknarna bockar av de röstande, sprättar upp kuverten, räknar rösterna och meddelar resultatet till Valmyndigheten”.

Den största fördelen är att rösthemligheten bevaras, men nackdelarna har blivit allt tydligare, anser de två moderaterna. Det tar lång tid att räkna rösterna, avgivna röster underkänns och valsedlar slarvas bort i postgången.

Röstningsmetoderna bör moderniseras, och ett system med elektronisk röstning prövas, skriver Mats Gerdau och Elisabeth Svantesson.

Nu får de respons från regeringen, som i morgon beslutar att inleda en översyn av valsystemet. ”Tiden är nu mogen för att på allvar undersöka om och hur den digitala tekniken kan användas på ett effektivt och säkert sätt vid val”, slår justitiedepartementet fast i den promemoria som SvD har tagit del av.

– Lappar i all ära, men finns det andra sätt bör det åtminstone vara något man prövar. Jag vill se om man kan använda sig av elektronik på ett bättre sätt. Men det här är inga enkla frågor, säger justitieminister Beatrice Ask (M), som poängterar att valprocessen fortsatt måste vara ”säker och hålla hög kvalitet”.

Justitieminister Beatrice Ask (M)

Hon vill uttryckligen att den parlamentariskt sammansatta kommittén, som nu får i uppdrag att se över det svenska valsystemet, både ska överväga ett system med ett elektroniskt röstningsförfarande i vallokalerna och ett system som bygger på röstning via Internet från till exempel väljarens hem.

– Det skulle ju vara praktiskt, för i det moderna samhället är det ganska många som rör på sig. Det här är ett flexiblare sätt att rösta på, som gör att fler kan delta. Samtidigt är det för många en stor sak att få gå till en vallokal, men det ena utesluter inte det andra, säger Beatrice Ask.

Ett elektroniskt röstningsförfarande bör ha flera positiva effekter, enligt regeringskansliets promemoria. Till exempel:

* att ge ökade möjligheter för personer med funktionsnedsättning att delta i demokratin på jämlika villkor.

* att minimera risken för fel, såväl vid själva röstmottagningen och röstningen, som vid rösträkningen.

* att ge förutsättningar att genomföra en snabbare rösträkning.

Det svenska valsystemet är i grunden ”stabilt, och fungerar ganska bra”, poängterar Beatrice Ask. Men redan när hon i december 2009 presenterade förslaget till ny grundlag aviserades en översyn. Bland annat lovade justitieministern att proportionaliteten vid kommunala val skulle granskas.

Efter 2010 års valresultat – som inte blev proportionellt – vill regeringen nu också att kommittén ska ”överväga om reglerna om mandatfördelningen vid riksdagsval bör ändras”. I uppdraget ingår däremot inte att överväga några förändringar i fyraprocentsspärren.

– När man analyserar resultatet ser man ju att vissa partier är överkompenserade i mandat, i förhållande till antal röster i landet, medan andra har fått något mandat för lite. Det är alltid olyckligt, och vad vi kan se så är det här något som kan uppstå igen. Därför bör man titta på den frågan, säger Beatrice Ask.

Hon har tidigare meddelat att den fria nomineringsrätten, som länge ansetts vara en central princip inom det svenska valsystemet, ska ses över.

– Vi har ju ett väldigt generöst system i dag, och det vill vi gärna ha. Samtidigt är det ett bekymmer att man fem-i-tolv kan komma med vilka förslag som helst, varje val har vi ju Kalle Anka-partier och annat. Det blir oseriöst.

Så kallade offentliga valförberedelser (det vill säga att partier som ska delta i ett val en viss tid före valet anmäler detta och samtliga kandidater) skulle också ge ”effektivt skydd” mot ofrivilliga kandidaturer, konstaterar regeringskansliet.

Kommittén ska också, bland annat, titta på:

* Valkretsindelningen i Västra Götalands län.

* Om det bör vara möjligt att ange partisymboler på valsedlarna.

* Om budets roll vid budröstning bör förtydligas.

Senast den 15 december 2012 ska de första förslagen redovisas för Beatrice Ask. I vissa fall kan det komma att kräva grundlagsändringar.

– När det gäller reglerna för allmänna val så måste man söka bred samstämmighet, och alla bör känna tillit till de förändringar man föreslår, säger hon.

Lova Olsson

Justitieminister Beatrice Ask (M) är fortsatt mycket tveksam till att öppna de hemliga Stasiarkiven. Men hon vill veta mer om Socialdemokraternas nya ställningstagande.

Som SvD avslöjade i går vill Socialdemokraterna nu öppna Säpos Stasiarkiv, med uppgifter om svenskar som misstänks ha jobbat för den östtyska säkerhetstjänsten.
Även Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är beredda att offentliggöra det känsliga materialet, vilket betyder att en majoritet i riksdagen ställer sig bakom kravet.

Justitieminister Beatrice Ask (M)

Men justitieminister Beatrice Ask (M) är fortsatt mycket tveksam. Det är angeläget att skydda både de enskilda personer som finns omnämnda i arkiven och Säpos verksamhet, anser hon.

– Det är viktigt att människor som har varit misstänkta för något, men där man lagt ned förundersökningen, inte presenteras rakt av, säger Beatrice Ask.

– Regeringsrätten har ju ganska nyligen gjort en avdömning om hur man ska förhålla sig till allmänintresset kontra den enskildes integritet, fortsätter hon.

Men justitieministern betonar samtidigt att hon gärna vill veta mer om Socialdemokraternas nya ställningstagande när det gäller Stasiarkiven.

– För att kunna göra en bedömning av det här så vill jag ha mer konkret beskrivet vad det är man vill förändra. Jag är idel öra, säger hon.

 

Lova Olsson

Socialdemokraterna vill öppna Säpos hemliga Stasiarkiv, med uppgifter om svenskar som misstänks ha jobbat för den östtyska säkerhetstjänsten. En majoritet i riksdagen säger nu ja till att offentliggöra materialet, visar SvD:s rundringning.

I början av 1990-talet fick Säpo information om att det av Stasis arkiv framgick att ett 50-tal svenskar skulle ha arbetat åt den östtyska säkerhetstjänsten.
I dag har en person – professor Birgitta Almgren – rätt att läsa Säpos handlingar om Stasiagenterna. Frågan om fler ska få ta del av informationen om dessa svenskar är föremål för politisk debatt.

Nu sätter Socialdemokraterna ned foten. Partiets inställning är att Stasiarkiven i ”största möjliga” utsträckning ska öppnas för allmänheten.

– Tiden är väl mogen, tycker jag. Vi är för öppenhet, och att säga att man inte ska gå in i arkiven, nu när krutröken har lagt sig, är att slå vakt om slutenheten, säger Sven-Erik Österberg (S), partiets gruppledare i riksdagens konstitutionsutskott.

Sven-Erik Österberg (S)

Han anser att det finns flera fördelar med att, i möjligaste mån, offentliggöra materialet.
– Det är bra att veta vad som har förekommit, och det skapar en slags klarhet. Det bildas alltid myter kring saker.

Men det hela är inte okomplicerat, betonar Sven-Erik Österberg, som poängterar att ett öppnande av Säpos Stasiarkiv bör omgärdas av vissa restriktioner.

– Så långt som det är möjligt ska vi ha en öppenhet. Men det här måste göras med förnuft och stark känsla för integriteten hos de personer som är omnämnda, säger han.

– Det kan ju finnas svenskar i dessa register som aldrig har haft med Stasi att göra. De riskerar att hamna i en omöjlig situation, kanske 20-30 år efter att de är inskrivna, där de inte har någon möjlighet att bevisa sin oskuld.

Justitieminister Beatrice Ask (M) sade i en riksdagsdebatt i februari att regeringen ”i nuläget” inte ser någon anledning att offentliggöra materialet.

– Allmänintresset är förvisso stort i denna fråga. Min bedömning är ändå att skälen för sekretess väger tyngre, förklarade hon.

Men Socialdemokraterna vill gärna diskutera frågan med Beatrice Ask, meddelar nu Sven-Erik Österberg.

– Jag har inte sett att hon har slagit igen dörren totalt. Det är möjligt att vi inte ligger så långt ifrån varandra.

Hittills är Sverigedemokraterna det enda parti som krävt att Stasiarkiven ”omedelbart” ska offentliggöras.

– Svenska folket har, menar vi, rätt att veta vilka som har samarbetat med en diktatur, och i dag kanske sitter på förtroendeposter, säger Kent Ekeroth (SD), som tillsammans med Sven-Olof Sällström skrivit en motion i frågan.

– Jag ser inte att det finns några risker med att öppna de här arkiven. Andra länder har gjort det, utan att det har medfört några större komplikationer, förutom att folk får ta ansvar, fortsätter han.

SD vill gärna resonera med Socialdemokraterna.

– Vi är alltid intresserade av att ta den diskussionen, om de vågar, säger Kent Ekeroth.

Peter Eriksson (MP)

Beskedet från Socialdemokraterna betyder att det nu finns en majoritet i riksdagen för att offentliggöra arkiven, visar SvD:s rundringning. Miljöpartiet tycker att det låter ”helt riktigt” att öppna Stasiarkiven, åtminstone för forskning.

– Det här är en inte oväsentlig del av vår historia, och det finns ingen anledning att av någon slags säkerhetspolitiska skäl hålla det hemligt i dag. Grundregeln måste vara öppenhet, säger Peter Eriksson (MP), ordförande i KU.

Även Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Lena Olsson framhåller att hon är positiv till att offentliggöra materialet.

– Det är självklart för mig. Vi tycker att offentlighetsprincipen är viktig, och då är det naturligtvis det den här gången också, säger hon.

Lova Olsson

Hela Kristdemokraternas ledning, bestående av Göran Hägglund, Maria Larsson och Mats Odell, bör bytas ut. Det anser kvinnoförbundet, som enligt vad SvD erfar vill ha Acko Ankarberg Johansson som ny partiledare. Även Caroline Szyber och Ebba Lindsö föreslås ta plats i toppen.

I söndags kväll gick tiden ut för Kristdemokraterna att lämna förslag på vem som ska leda partiet. En majoritet av partidistrikten ställer sig bakom Göran Hägglund, men vad partiets lokalavdelningar och enskilda medlemmar tycker är oklart.

Kristdemokratiska kvinnoförbundet hör till dem som valt att hemlighålla vem man vill se på ordförandeposten.

– Vi har kommit överens med den personen, som inte vill att vi offentliggör namnet. Det beskedet kvarstår, säger ordförande Maria Fälth.

Acko Ankarberg Johansson (KD)

Enligt SvD:s källor förordar kvinnoförbundet Acko Ankarberg Johansson, som i dag är partisekreterare. Hon är mycket omtyckt i partiet, och bedöms ha starkt stöd om hon skulle välja att kandidera till uppdraget som partiledare.

Men nomineringen är känslig. Acko Ankarberg Johansson är handplockad till partisekreterarjobbet av Göran Hägglund.

Som SvD berättade förra veckan har även Kristdemokraternas kvinnoförbund i Stockholms stad och län fört fram Acko Ankarberg Johanssons namn till valberedningen.

Kvinnoförbundet anser att hela presidiet, som förutom Göran Hägglund består av Maria Larsson och Mats Odell, ska bytas ut på rikstinget i januari.

– Vi tycker att det är ett bra tillfälle att stuva om, det är hela havet stormar just nu, säger Maria Fälth.

Ebba Lindsö (KD)

Caroline Szyber (KD)

KD:s kvinnoförbund har till posten som första respektive andra vice ordförande, utan rangordning, nominerat Caroline Szyber, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson, och Ebba Lindsö, som är ledamot i partistyrelsen.

– Naturligtvis vill vi från kvinnoförbundet visa att vi har bra kvinnor som platsar på de här uppdragen. Ebba Lindsö har suttit i partistyrelsen länge och har gott renommé även utanför partistyrelsen. Caroline Szyber tycker vi är en coming person, som duger till mycket, motiverar kvinnoförbundets ordförande Maria Fälth.

 

 

Lova Olsson

Det är dags att ändra lagen, för att möjliggöra fler organdonationer. Det anser Sverigedemokraterna, som sätter press på regeringen och föreslår ett utskottsinitiativ. Dagens omoderna regler gör att ”organ och liv går till spillo”.

Just nu pågår den nationella donationsveckan, som ska få fler att ta ställning för donation. Bristen på organ är stor, och väntelistan är, enligt Socialstyrelsen, längre än någonsin.

– Nästan 750 patienter väntar på organdonation, förklarar riksdagsledamoten Per Ramhorn (SD), sjukvårdspolitisk talesperson.

Per Ramhorn (SD)

Undersökningar visar att svenskar i allmänhet är positivt inställda till att donera organ, men Sverige är ändå nästan sämst i Europa på organdonationer, konstaterar han.

– Det beror till stor del på lagstiftningen. Den är gammalmodig, och läkarna får arbeta i en gråzon, säger Per Ramhorn.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen är det inte tillåtet att fortsätta med livsuppehållande respiratorvård av en patient om anledningen bara är att organen ska transplanteras. All vård ska vara till gagn för den enskilde.

– När det från början står klart att ingen behandling kan rädda patientens liv får intensivvård för att möjliggöra donation inte påbörjas, säger Per Ramhorn.

Vid socialutskottets nästa sammanträde, som äger rum på tisdag, tänker han föreslå ett utskottsinitiativ, för att få en ändring till stånd. Både organ och liv går till spillo på grund av den omoderna lagstiftningen, förklarar han.

– Den är från 1982, och då var det här med organdonationer inte så utbrett. Nu är det dags för en översyn.

Hur tror du att de övriga partierna ser på ett utskottsinitiativ?

– Det är förnuftiga människor, så jag hoppas och tror faktiskt att utskottet kommer att gå med på detta, för det är en så pass viktig sak, säger Per Ramhorn.

Frågan är känslig, inte minst för den borgerliga alliansen, men har diskuterats i socialutskottet. Så sent som i tisdags fick ledamöterna en dragning av Etikrådet vid organisationen för organdonation.

Socialutskottets ordförande Kenneth Johansson (C) konstaterar att det från flera håll har framförts önskemål om att ”modernisera lagstiftningen”, och han ger nu ett klart besked om sin hållning.

– Min och Centerpartiets uppfattning är att det här är signaler som vi ska ta på fullaste allvar. Jag tycker att det är befogat med en översyn av verksamheten.

Kenneth Johansson berättar också att han vid ett möte tidigare i veckan framförde sin uppfattning till socialdepartementet.

– Jag tycker att man ska gå igenom det här. När det nu finns en så stor vilja att donera, så bör vi kika på sådana saker som kan försvåra och begränsa det hela, förklarar han.

Att Sverigedemokraterna förespråkar ett utskottsinitiativ i frågan om organdonationer kommer som en överraskning för Kenneth Johansson.

– Det får vi behandla i vanlig ordning i utskottet, säger han.

Även Socialdemokraterna trycker på. Partiet har motionerat i frågan, och Lennart Axelsson (S), ledamot i socialutskottet, undrar i en skriftlig fråga vad socialminister Göran Hägglund (KD) tänker göra så att ”möjligheterna för alla svårt sjuka som nu väntar på organ kan förbättras”.

Men Göran Hägglund har tidigare klargjort han inte vill ändra lagen för organdonationer.

– Det är en viktig etisk princip i vården att var och en vårdas för sin egen skull. Jag är inte beredd att ändra på den. Vi ska inte se en döende person som ett presumtivt reservdelslager, sade han till TT i augusti förra året.