Annons

Politik direkt

Lova Olsson

Lova Olsson

Utsatta unga och deras föräldrar måste kunna kontakta socialtjänsten – och vara säkra på att uppgifter inte sprids. Det anser Akademikerförbundet SSR, som sågar regeringens nya lagförslag. Det har enbart ett ”polisiärt perspektiv”, lyder kritiken.

Socialtjänsten ska få rätt att till polisen lämna ut uppgifter om unga på glid  – utan att hindras av sekretess. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss, som SvD avslöjade i går.

Akademikerförbundet SSR, som bland annat organiserar socionomer, tar avstånd från det nya lagförslaget.

Camilla Sköld, Akademikerförbundet SSR

– Vi hade ingen aning om att det här var på gång. Det kommer som en blixt från klar himmel, säger Camilla Sköld, socialpolitisk chef.

Grunden för socialtjänstens arbete är ”förtroende och integritet”, poängterar hon. Då är sekretessen viktig.

– Det här förslaget förändrar synen på socialtjänsten, och det är problematiskt. Oavsett om man är ungdom eller förälder eller lärare så måste man veta att man med förtroende kan vända sig till socialtjänsten, och att uppgifterna stannar här.

Enligt Camilla Sköld har förslaget, som utarbetats vid justitiedepartementet, enbart ett polisiärt perspektiv.

– Men man bör inte bara tänka på polisen, utan även sätta sig in i hur socialtjänsten arbetar.

Polisen och socialtjänsten samarbetar redan i dag, även när det gäller enskilda fall, påpekar hon.

– Det är fullt möjligt att bryta sekretessen när den unge och föräldrarna är med på det. Men det här förslaget handlar en om möjlighet att gå bakom ryggen på de inblandade.

Camilla Sköld undrar vad Maria Larsson (KD) – som är barnminister med ansvar för socialtjänstfrågor – tycker om förslaget.

– Det vore intressant att veta vad hon tror att det här kan få för följder? Hur tror hon att det påverkar föräldrars eller ungas benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten?

Om bloggen

Lova Olsson har bevakat inrikespolitik på SvD sedan valet 2002. Här bloggar hon om nyheter inom rikspolitiken.
Politik direkt-bloggen ska vara en snabb kanal för politiska nyheter. Här kan läsarna bland annat följa de senaste utspelen, förslagen och reaktionerna från politikerna i riksdagshuset och departementen.

Har du ett nyhetstips som du tror skulle passa till Politik direkt-bloggen? Mejla lova.olsson@svd.se

Arkiv

Lova Olsson

Informationsutbytet mellan polisen, Säpo och regeringskansliet måste ses över efter avslöjandet om USA:s ambassads övervakning av svenskar. Det slår KU fast i sin granskning som offentliggörs senare i dag, erfar SvD. Regeringen får kritik för ”passivitet” i frågan.

Klockan 13.30 i dag håller ledamöterna i riksdagens konstitutionsutskott en presskonferens för att presentera den årliga granskningen av regeringen. Av det material som SvD tagit del av framgår att flera ministrar prickas av oppositionen, däribland förra näringsministern Maud Olofsson (C) och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M).

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) får hård kritik för att ”inte med tillräckligt eftertryck” ha agerat enligt EU-nämndens synpunkter i EU:s ministerråd, och för att ha givit EU-nämnden felaktig information om en EU-rapport om sysselsättning.

Fredrik Reinfeldt frågas ut av KU

Därutöver kritiseras hela regeringen för sitt agerande efter avslöjandet om att USA:s Stockholmsambassad bedrivit hemlig övervakning i Sverige. Regeringen kände inte till vad som pågick innan nyheten briserade i början av november 2010, uppgav statsminister Fredrik Reinfeldt när han frågades ut av konstitutionsutskottet i början av maj. När den kritiserade övervakningen väl blev känd visade regeringen ”alltför stor passivitet i frågan”, anser KU:s majoritet, som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

KU jämför i betänkandet med hur motsvarande situation hanterades i Norge. När det stod klart att en enhet, kallad Surveillance Detection Unit (SDU), hade fotograferat och registrerat misstänkta personer utanför ambassadområdet presenterade den norska justitieministern snabbt en redogörelse inför Stortinget om vilka åtgärder som skulle vidtas. Den svenska regeringen borde ha kunnat vidta ”liknande åtgärder”, anser KU.

Utskottet konstaterar också att det har funnits viss – ”om än fragmentarisk” – information som kan kopplas till den så kallade SDU-verksamheten inom såväl Säpo som polismyndigheten i Stockholms län och regeringskansliet. ”Det har även i granskningen framkommit uppgifter av visst slag som enligt utskottets mening borde ha nått regeringen långt tidigare än vad som nu blev fallet”.

Utskottet förutsätter därför att det görs en översyn av hur informationsutbytet mellan dessa myndigheter fungerar. ”I en sådan översyn bör också ingå att se över rutinerna för informationsutbyte mellan olika departement, framför allt Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet”.

De fyra allianspartierna tycker inte att regeringen förtjänar någon kritik för sitt agerande, och anser heller inte att det finns några belägg för att det funnits brister i informationsutbytet.

Så granskar KU regeringen
Konstitutionsutskottet kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.

Källa: riksdagen.

Lova Olsson

Socialtjänsten ska få rätt att till polisen lämna ut uppgifter om unga på glid  – utan hinder av sekretess. Det föreslår regeringen i morgon, som ett led i kampen mot ungdomsbrottslighet.

Ett etablerat umgänge med kriminella, problem i skolan och kontakt med socialtjänsten före 15 års ålder, på grund av sitt eget beteende.Det är, enligt Brottsförebyggande rådet, några riskfaktorer för ungdomar som fastnar i kriminalitet.

För att fånga upp de unga brottslingarna är det viktigt med ”tidiga, tydliga och samordnade insatser”, poängterar regeringen, som nu vill vässa lagstiftningen.

I en lagrådsremiss, som klubbas i morgon, föreslår justitieminister Beatrice Ask (M) att socialtjänsten ska få rätt att till polisen lämna ut uppgifter om personer under 21 år, utan att – som i dag – hindras av sekretess.

Beatrice Ask (M)

– Vi inför en sekretessbrytande bestämmelse, och ger socialtjänsten möjlighet att dela med sig av information för att kunna förhindra att ungdomar hamnar i kriminalitet, förklarar Beatrice Ask.

Det kan till exempel handla om ungdomarnas adress, familjeförhållanden, kamratkrets och missbruk, samt gjorda insatser från socialtjänstens sida. Polisen bedöms också kunna ha stor nytta av information om planerade tillställningar, som privata fester. ”Med hjälp av sådana uppgifter kan polisen komma i kontakt med den unge och hålla denne under uppsikt samt vara närvarande vid ur den unges perspektiv  olämpliga tillfällen för att förebygga att brott begås”, står det i lagrådsremissen.

En förutsättning för att polisen ska få ta del av uppgifterna är att det ”finns risk för att den unge kommer att utöva brottslig verksamhet och att uppgiften kan antas bidra till att förhindra detta”.

– Då måste man kunna ingripa. Ofta är det så med de här ungdomarna att de skolkar från skolan och hänger runt. Socialtjänsten kan ha fått reda på något i sitt arbete, som kan vara intressant för polisen att veta, för det kan handla om miljöer där det förekommer kriminalitet, och inte minst gängbildningar, säger Beatrice Ask.

Samarbete mellan olika myndigheter är redan en självklar utgångspunkt, påpekar hon. Men den långtgående sekretessen inom socialtjänsten har lyfts fram som ett problem.

Den nya bestämmelsen tar sikte på situationer ”där en ung person kan vara i behov av stöd, hjälp och vård för att en negativ utveckling ska kunna stoppas i tid”.

– Polis och socialtjänst har ju båda, var för sig, till uppgift att förebygga att ungdomar hamnar i allvarliga problem. Då måste man kunna kommunicera med varandra, och det här är ett sätt att underlätta det samarbetet, säger Beatrice Ask.

Hon vill också tydliggöra under vilka omständigheter polisen tillfälligt får omhänderta unga under 18 år, för att skjutsa hem dem till föräldrarna eller överlämna till socialtjänsten.

Av förarbetena till dagens lagstiftning framgår att ett sådant omhändertagande endast får användas som ”en yttersta åtgärd”, till exempel om ett barn uppehåller sig i en knarkarkvart eller påträffas på ett hotellrum tillsammans med äldre, asociala personer.

Men möjligheten att ta hand om unga i riskfyllda situationer är ett viktigt verktyg i det brottsförebyggande arbetet, och bör kunna användas oftare, anser justitiedepartementet.

Regeringen föreslår att det uttryckligen ska anges i polislagen att polisen vid bedömningen inför ett omhändertagande särskilt ska beakta:

* risken att den unge utsätts för brott

* involveras i brottslig verksamheteller

* skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende

– Vi tycker att det är viktigt att man kan omhänderta den som är under 18 år, för att ta honom eller henne från en skadlig miljö, säger Betrice Ask.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den första januari 2013.

 

Lova Olsson

Legitimationskrav även för modersmålslärare skulle innebära en ”slakt” av hela undervisningen – precis som Sverigedemokraterna vill. Det säger utbildningsminister Jan Björklund till SvD, efter att ha blivit överkörd i riksdagen.

Förra veckan beslutade riksdagen – mycket överraskande – att även modersmålslärare ska omfattas av de nya kraven på lärarlegitimation. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har länge drivit frågan, men inte haft stöd av Sverigedemokraterna. Men i kammaren, inför själva omröstningen, bytte SD åsikt.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) säger i en första kommentar att oppositionens beslut är ”politiskt oseriöst”.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

– Det skulle slå sönder och förstöra hela den svenska modersmålsundervisningen. Det innebär en slakt. Förmodligen är det just det som Sverigedemokraterna är ute efter, men jag är förvånad över att de rödgröna är beredda att medverka till det.

Han vidhåller att såväl modersmålslärare som yrkeslärare ska vara undantagna från det nya kravet på legitimation.

– Man måste förstå att det är en väldig skillnad mellan hur vi rekryterar en historielärare och hur vi rekryterar en modersmålslärare. Historielärare, engelsklärare eller mattelärare rekryteras ju ur ungdomskullar med 19-åringar, där varje ungdomskull innehåller hur många potentiella lärare som helst, förklarar Jan Björklund.

– Modersmålslärare har en väldigt smal rekryteringsbas. De kan i praktiken bara rekryteras bland vuxna invandrare som har en viss utbildningsnivå från respektive hemland. Det finns vissa språk där det överhuvudtaget inte finns någon som uppfyller legitimationskraven, och vem ska då sätta betyg, frågar han sig.

Drygt hälften av modersmålslärarna uppfyller i dag inte villkoren för legitimation, enligt Jan Björklund, vilket betyder att de får inte ha fast anställning och heller inte sätta betyg.

Vad tänker du göra med anledning av riksdagens beslut?

– Vi får ju naturligtvis återkomma till riksdagen om vilka konsekvenser det här skulle få. Då är min bedömning att det kommer att bli ett annat ljud i skällan. Jag tror inte alls att entusiasmen är så stor, mer än möjligen hos Sverigedemokraterna, säger Jan Björklund.

 

Lova Olsson

Inför en anmälningsplikt vid misstankar om våld och övergrepp mot äldre, föreslår Folkpartiet. Förebilden är den lagstiftning som gäller när barn far illa.

Äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ”en mycket bortglömd och osedd grupp”, och kunskaperna om problemetär ”ringa”. Det konstaterade Nationellt råd för kvinnofrid redan för tio år sedan i rapporten ”Han var väl inte alltid så snäll”.

Läget är ungefär detsamma i dag, enligt riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP), socialpolitisk talesperson.

Barbro Westerholm (FP)

– Det här är ett dolt folkhälsoproblem, säger hon.

Våld i nära relationer uphör inte på äldre dagar, förklarar Barbro Westerholm. Hon hänvisar till en studie från Brottsoffermyndigheten, som visar att 13 procent av de äldre männen utsatts för någon form av våld och övergrepp efter det att de fyllt 65 år. Motsvarande andel när det gäller kvinnor var 16 procent. Ofta var förövaren maken eller en son, och de flesta hade inte berättat om övergreppen eller sökt hjälp.

– Det här är väldigt svårt för de äldre att tala om. De håller tyst, säger Barbro Westerholm.

– Om man inte gör något så fortsätter de här övergreppen.

Hon är ordförande för Folkpartiets äldrepolitiska arbetsgrupp, som i morgon lanserar ett konkret förslag: en lagstadgad anmälningsskyldighet vid misstankar om våld och övergrepp mot äldre personer och vuxna med funktionsnedsättningar.”På grund av sin beroendeställning kan de befinna sig i sårbara situationer”, motiverar FP-gruppen.

Barbro Westerholm jämför med den anmälningsskyldighet som redan finns i socialtjänstlagen för många yrkesgrupper när det gäller barn som far illa.

Den nya anmälningsplikten ska omfatta alla myndigheter och yrkesgrupper som kommer i kontakt med gamla samt vuxna med funktionsnedsättningar, både i offentlig och privat driven verksamhet.

Dagens lagstiftning om Lex Sarah har nämligen luckor, anser FP-gruppen. Den gäller exempelvis inte när hemtjänstpersonal misstänker att en äldre kvinna blir slagen av sin man eller att ett äldre par blir skinnade på pengar av sin missbrukande dotter.

– Man missar personer som utsätts för våld och övergrepp i nära relationer, säger Barbro Westerholm, som i morgon anordnar hon ett lunchseminarium i riksdagen för att uppmärksamma frågan.

I Socialstyrelsens rapport om äldrevåld från 1994 indelas våld och övergrepp i fem huvudgrupper:

* Fysiska övergrepp som slag, nyp, knuffar, sparkar, fastbindning, eller uppsåtlig kroppsskada som grovmisshandel och misshandel som leder till döden.

* Psykiska övergrepp som hot, trakasserier, utskällningar, social isolering och övergivande.

* Ekonomiska övergrepp som stöld av pengar eller värdesaker.

* Försummelse som vanvård, felaktig medicinering, att sakna tillgång till en telefon mm.

* Sexuellt utnyttjande som våldtäkt och sexuella trakasserier.

Lova Olsson

Kravet på lärarlegitimation ska omfatta även modersmålslärare. Det har riksdagen beslutat, sedan Sverigedemokraterna svängt i frågan. Därmed är utbildningsminister Jan Björklund överkörd.

Endast legitimerade förskollärare och lärare ska kunna bli fast anställda. På så sätt vill regeringen höja läraryrkets status. Yrkes- och modersmålslärare samt fritidspedagoger omfattas inte omfattas av kraven på legitimation. Det beror på att deras bakgrund ofta skiljer sig från andra lärares, har utbildningsminister Jan Björklund (FP) motiverat.

– En bygglärare rekryteras ofta från byggbranschen i 35-40-årsåldern och det fungerar inte att då kräva tre-fyra års utbildning först.

Men nu får regeringen bakläxa av riksdagen. I onsdags ställde sig hela oppositionen – mycket överraskande – bakom en motion från bland andra Sven-Erik Österberg (S) om att modersmålslärare inte ska vara undantagna från kravet på lärarlegitimation, utan ha ”en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet”.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har länge drivit frågan, men inte haft stöd av Sverigedemokraterna. I kammaren, inför själva omröstningen, bytte dock SD åsikt.

Richard Jomshof (SD)

– Vi har tvekat, berättar partiets utbildningspolitiska talesperson Richard Jomshof.

Skälet är att S-motionen innehåller ”ordval och skrivningar” som Sverigedemokraterna inte håller med om, förklarar han.

– Men själva grundtanken, att modersmålslärare ska ingå i legitimationskravet, ställer vi upp på.

Richard Jomshof har själv motionerat om att alla sorters lärare ska ha legitimation.

– Jag menar att man inte kan bygga in undantag. Det gäller framför allt yrkeslärarna, men även modersmålslärarna.

Samtidigt, poängterar han, vill Sverigedemokraterna avskaffa modersmålsundervisningen.

– Men ska vi nu ha sådan undervisning, måste vi kräva att lärarna är legitimerade, säger Richard Jomshof.

Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca är glad över riksdagens beslut.

– Det bör ställas lika höga krav på kvaliteten på lärare i samtliga ämnen, även om jag vet att det här kommer att kräva stora ansträngningar. Vi har ju alldeles för få utbildade modersmålslärare i dag.

Hur tror du att Jan Björklund reagerar på beslutet?

– Jag tror att han kommer att bli bekymrad, med rätta. Men han borde inte bli bekymrad för att riksdagen ställer till det, utan för att det här har varit ett eftersatt område under alldeles för lång tid, säger Rossana Dinamarca.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att beslutet är glädjande, och betecknar det som ”en stor seger för Lärarförbundet”.

Eva-Lis Sirén

– Legitimationsreformen är den största och viktigaste reformen för ökad kvalitet i skolan och för att höja lärarnas status och därför är det också nödvändigt att alla lärare ges möjligheten att få en legitimation.

Alla elever ska möta legitimerade lärare, anser hon.

– Med en lärarutbildning i modersmål ökar kvaliteten i undervisningen och för de elever som berörs är detta oerhört viktigt för att de ska kunna få rimliga förutsättningar och likvärdiga möjligheter att nå målen, säger Eva-Lis Sirén.

Hon poängterar att det är viktigt att regeringen ”snarast” återkommer med förslag om det nya legitimationskravet ska bli verklighet.

 

Lova Olsson

Polisen missbrukar reglerna för pepparsprej vid ingripanden. Det säger riksdagsledamoten Lena Olsson (V) efter förra veckans tumult på Söderstadion. Hon kräver nu att regeringen agerar.

När Hammarby i fredags mötte Assyriska på Söderstadion uppstod ett internt bråk på en av läktarna. Polisen ingrep under tumultet, och uppger själva i ett pressmeddelande att de var ”hårt trängda, och använde såväl batonger som pepparsprej för att ”freda sig”.

Men Hammarby Fotboll anser att polisen gick över gränsen i samband med ingripandet, och har JO-anmält användningen av pepparsprej.

Även riksdagsledamoten Lena Olsson (V), rättspolitisk talesperson, är kritisk. ”Av den omfattande filmdokumentationen är det mycket svårt att förstå varför användande av ett vapen som pepparspray skulle vara nödvändigt eller lämpligt i sammanhanget”, skriver hon i dag i en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask (M).

Lena Olsson (V)

– Polisen får inte använda pepparsprej hur som helst. Det finns tydliga restriktioner, men man håller sig inte till de regler man ska, säger Lena Olsson.

Hon var själv inte närvarande på förra veckans match, men har fått ögonvittnesrapporter från en nära bekant.

– Det var tydligen många som överhuvudtaget inte hade med saken att göra som blev sprutade på med pepparsprej. Polisen ska även ta hand om folk som har blivit drabbade, men det skedde inte.

Lena Olsson vill nu att regeringen ska se över polisens användning av pepparsprej.

– Det behövs en utvärdering av hur det här vapnet används. Pepparsprej är till för vissa nödsituationer, och får absolut inte missbrukas av våra myndigheter, förklarar hon.

Polisen har haft tillgång till OC-sprej – så kallad pepparsprej – sedan 2004. Enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter får det ”användas bara om den polisiära uppgiften inte kan lösas på något annat, mindre ingripande, sätt”.

Det står också i riktlinjerna att ”användandet ska ske med hänsyn tagen till den smärta och det obehag som åtgärden innebär för den som utsätts för sprayen”.

Lova Olsson

Den som har dömts för brott ska kunna få juridisk hjälp med en resningsansökan, och fler förundersökningar ska återupptas – med sikte på resning. Det är innebörden i ett lagförslag som regeringen fattat beslut om. Målet är ökad rättssäkerhet för oskyldigt dömda.

”Nästa torsdag blir jag 62. Två domar återstår att få resning i sedan får jag åldras i frihet”, skrev Sture Bergwall, som tidigare hette Thomas Quick, på Twitter den 20 april.

Han är dömd för åtta mord, och en av få personer i Sverige som har beviljats resning i ett brottmål.

Varje år skickas hundratals resningsansökningar till Högsta domstolen, men bara i ett fåtal fall beslutar Riksåklagaren att återuppta förundersökningen för att granska om det kan bli aktuellt med resning.

Justitieombudsmannen har slagit fast att det krävs ”mycket starka skäl” för att nya utredningsåtgärder ska få vidtas efter det att en dom har vunnit laga kraft. Men det finns ingen uttrycklig reglering i lagstiftningen.

Nu vill regeringen ändra systemet. Vid dagens regeringssammanträde antogs ett lagförslag som ska ”öka rättssäkerheten och förutsebarheten” för den enskilde. Propositionen, som SvD har tagit del av, läggs på riksdagens bord i morgon.

Justitieminister Beatrice Ask (M)

– Vi försöker göra det lite mer rimligt för den som begär resning att faktiskt kunna genomföra det hela. Det ska bli tydligare och rakare vad som gäller, säger justitieminister Beatrice Ask (M).

Förslaget innebär att åklagare, enligt lag, ska vara skyldiga att på nytt ta upp en förundersökning ”om det kommit fram en ny omständighet eller ett nytt bevis som sannolikt kan utgöra grund för resning”. Därmed sänks dagens höga – och kritiserade – krav, enligt justitiedepartementet.

– I dag är man ju väldigt restriktiv, men nu mildras formuleringarna. Det här innebär en viss öppning för att man ska kunna få saken prövad igen. Man ska också kunna ta del av utredningsmaterial som har funnits tidigare, förklarar Beatrice Ask.

Den som vill ansöka om resning ska kunna välja mellan att vända sig till åklagare eller till domstol, och begära att åtgärder ska vidtas.

– I grunden ska naturligtvis myndigheter och enskilda kunna lita på att domar som har vunnit laga kraft gäller. Men ibland dyker det upp situationer där det i efterhand ifrågasätts om domen är korrekt. Då är det en viktig rättsäkerhetsgaranti att det kan prövas igen, säger Beatrice Ask.

Ytterligare en nyhet i propositionen är att den som ansöker om resning – eller tänker göra det – ska kunna få en offentlig försvarare. ”På så sätt kommer den som har dömts för brott att kunna få hjälp att utreda om det finns förutsättningar att ansöka om resning”, skriver regeringen. Den som vill ha ett offentligt biträde är i dag hänvisad till att ansöka om rättshjälp, men det är sällsynt att det beviljas.

– Det här är ett sätt att öka rättssäkerheten, helt enkelt, och de egentliga förutsättningarna för att man ska kunna driva ett ärende. Det är väldigt viktigt. I dag är man ofta tvingad att själv bekosta juridisk expertis, och det är inte alla som har den möjligheten, säger justitieministern.

Hur kommer den nya lagstiftningen att påverka antalet faktiska resningar?

– Helt omöjligt att svara på. Men rimligen borde det bli en och annan resning om inte hade kommit till stånd tidigare, säger Beatrice Ask.

Advokat Thomas Olsson, som är Thomas Quicks försvarare, välkomnar regeringens lagförslag.

– Det är ett steg i rätt riktning, som innebär att man till viss del inser att samhället har ett ansvar för att domarna är riktiga, även efter det att de har meddelats. Det kommer till viss del att underlätta möjligheten att utreda om det finns resningsskäl eller inte.

Särskilt viktig, anser han, är den nya möjligheten till rättsligt biträde.

– Men samtidigt anser jag att det finns en brist i förslaget. Den stora delen av arbetet med att granska gamla domar ligger fortfarande i tiden före det att man ska få rätt till ett biträde, förklarar Thomas Olsson.

– De flesta kommer fortfarande att vara beroende av att det finns advokater som är beredda att, ex gratia, ställa upp och granska material för att utreda om det finns skäl att återuppta en förundersökning, fortsätter han.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

 

Lova Olsson

Den som begår ett hedersrelaterat brott ska få hårdare straff. Det föreslår en arbetsgrupp i Socialdemokraterna, som anser att en lagändring är ”en viktig signal till alla om att samhället tar dessa brott på allvar”.

Kriminalisera tvångsgifte och avskaffa möjligheten att få dispens för att gifta sig med en person under 18 år. Det väntas förre Justitiekanslern Göran Lambertz föreslå i morgon. Han har, på regeringens uppdrag, utrett hur skyddet mot barn- och tvångsäktenskap ska stärkas.

– Rätten att själv bestämma om och med vem man ska gifta sig får aldrig begränsas med hänvisning till religion eller tradition, har jämställdhetsministern Nyamko Sabuni (FP) betonat.

Det finns en bred politisk enighet bakom kravet på en kriminalisering av tvångsäktenskap. ”För en del unga flickor är sommarlovet inte en tid de ser fram emot, utan snarare en tidpunkt då de riskerar att giftas bort under en resa till hemlandet”, konstaterar Socialdemokraterna, som välkomnar en ny lagstiftning.

Men det krävs ytterligare åtgärder i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck, anser partiet. Efter det uppmärksammade knivmordet på en 19-årig kvinna i Landskrona i april tillsatte justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S) en intern arbetsgrupp med uppgift att skyndsamt ta fram konkreta förslag.

Arhe Hamednaca (S)

– Min bild är att det här är ett stort problem i vårt samhälle. Jag har själv samtalat med hundratals ungdomar, som inte vågar träda fram, men som har berättat hur de lever. Det handlar om allvarliga hot, misshandel, trakasserier, säger Arhe Hamednaca (S), ledamot i riksdagens justitieutskott.

Under många år arbetade han på Elektra, Fryshusets stödverksamhet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och har – tillsammans med riksdagskollegan Anna Wallén – lett S-gruppen.”Det är dags att vi i Sverige erkänner brott som begåtts i hederns namn i den svenska lagstiftningen”, slår de fast i sin rapport, som SvD tagit del av.

Ett av förslagen är att hedersrelaterade brott ska ge strängare straff. ”Vid straffmätningen måste det göras tydligt att ett brott som har ett hedersmotiv ska bedömas allvarligare än andra brott”, skriver arbetsgruppen.

– Det är jätteviktigt. Det här handlar om allvarliga hot, som till och med leder till mord. Därför måste lagen skärpas, och vi vill vara väldigt tydliga med att hot i hederns namn ska vara kriminaliserat, säger Arhe Hamednaca.

I dagens straffskärpningsgrunder ska ett brott ses som försvårande om motivet till exempel har varit att kränka ras, hudfärg eller etniskt ursprung. S-gruppen vill att brott med hedersrelaterade motiv ska omfattas av samma regelverk. ”Det är en viktig signal till alla om att samhället tar dessa brott på allvar”.

– Det här skulle också ha ett förebyggande syfte. Alla ska veta att hot i hederns namn är straffbart, förklarar Arhe Hamednaca.

Utöver förslagen om skärpt lagstiftning föreslår den socialdemokratiska arbetsgruppen bland annat:

* Bättre samordning mellan myndigheter när det gäller hot- och riskanalyser.

* Ökat skydd för flickor som mot sin vilja har förts ut ur Sverige, till exempel genom bättre samarbete med andra länders beskickningar och inom EU.

En viktig uppgift, anser S-gruppen, är också att fortsätta det offentliga samtalet om hedersproblematiken. ”Det måste vara tydligt från politiskt håll att problemet existerar och att uppfattningar som har sin grund hederskulturen aldrig kan vara accepterade i ett samhälle som har sin grund i mänskliga fri- och rättigheter och ett jämställt samhälle”.

Lova Olsson

Förre ministern Thomas Östros hoppar av det prestigefulla arbetet med att ta fram Socialdemokraternas nya partiprogram. Därmed lämnar han politiken helt.

Strax före jul inledde Socialdemokraternas programkommission arbetet med att, inför kongressen 2013, ta fram ett nytt partiprogram. Ordförande för den inflytelserika gruppen är partiledaren Stefan Löfven, och huvudsekreterare förre socialministern Lars Engqvist.

Thomas Östros (S)

En av ersättarna är förre S-ministern Thomas Östros, som den 20 augusti lämnar uppdraget som riksdagsledamot för att bli vd i Svenska Bankföreningen. Det nya jobbet gör att Thomas Östros också har beslutat att hoppa av arbetet i programkommissionen.

”Jag vill som medlem i socialdemokraterna inte ha aktiva uppdrag i partiet när jag börjar mitt nya jobb”, skriver Thomas Östros i ett mejl till SvD, där han också berättar att han informerat Stefan Löfven.

När Håkan Juholt blev partiordförande förra året petades Thomas Östros, som varit såväl skatteminister som utbildningsminister och näringsminister, från uppdraget som ekonomisk-politisk talesperson. Efterträdaren Stefan Löfven ville gärna ha med Östros i sitt lag, men i februari gav han beskedet att han tänker lämna riksdagen till hösten.

Socialdemokraternas programkommission består av:

Ordinarie ledamöter: Stefan Löfven (ordförande), Annelie Hulthén, Wanja Lundby-Wedin, Pär Nuder, Karl-Petter Thorwaldsson

Ersättare: Thomas Östros, Peter Persson, Marie-Louise Rönnmark, Morgan Johansson, Berit Högman

Sekreterare: Lars Engqvist (huvudsekreterare), Marika Lindgren Åsbrink (biträdande sekreterare)

Ledamöterna väljs på partikongresserna, vilket betyder att det inte kommer att utses någon efterträdare till Thomas Östros förrän 2013. Sedan andra världskriget har Socialdemokraternas partikongresser beslutat om nytt partiprogram 1944, 1960, 1975, 1990 och 2001.