Nej till flexibel skolstart

Regeringen backar, och skrotar det utlovade försöket med flexibel skolstart. Nackdelarna är betydligt större än fördelarna, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

En rad kommuner har vänt sig till regeringen för att få införa flexibel skolstart. Det skulle innebära att barn kan börja första klass både på vårterminen och höstterminen, under det år de fyller sex, sju eller åtta.

I sitt valmanifest lovar den borgerliga alliansen att en försöksverksamhet ska inledas under mandatperioden. Men nu backar regeringen.

– Vi kommer inte att gå vidare med detta. En utredning har kommit fram till att nackdelarna är betydligt större än fördelarna, och det har dessutom varit en ganska en tydlig remissopinion, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Beskedet finns med i budgetpropositionen, som presenteras på tisdag. Där poängterar regeringen att det är ”av stor vikt att skolgången är tillräckligt flexibel så att varje elev ges stöd och utmaningar för att kunna utvecklas så långt som möjligt i alla ämnen”.

Men det står också klart att själva skolstarten inte kommer att bli flexibel. ”Mot bakgrund av att en rad stora skolreformer nu införs är det viktigt att fokus sker på implementeringen av dessa. Därför avser inte regeringen att i gå vidare med utredningens förslag, som är begränsat till att avse tidpunkt för skolstarten”.

– Det skulle bli väldigt rörigt i lågstadiet, barnen skulle förlora på det. Vi har också redan en stor flexibilitet, barn kan börja skolan när de är sex eller sju eller åtta år, och i förskoleklassen kan man ju börja när som helst under året, säger Jan Björklund.

De fyra regeringspartierna har länge varit splittrade i frågan: Folkpartiet har tillhört skeptikerna, medan Moderaterna och Centerpartiet varit de främsta påhejarna av flexibel skolstart.