Henrik Ennart
Foto: Hasse Holmberg
Rak i ryggen eller blicken i gatan. Humöret sätter tydliga spår i hur vi rör oss. Nu visar ett färskt experiment att det även gäller åt andra hållet: att gångstilen påverkar vårt sinnestillstånd. Resultatet: när forskarna uppmanade testpersoner att gå på ett deprimerat sätt – med nedsjunkna axlar och små armrörelser – så blev de på mätbart sämre humör.
En av studiens författare, Nikolaus Troje som är professor vid det kanadensiska forskningsinstitutet CIFAR har tidigare kunnat visa att deprimerade människor rör sig annorlunda än lyckliga och glada människor. Frågan var därför om mekanismen fungerar även i motsatt riktning och om det är möjligt att påverka sinnestillståndet genom att ändra gångart.
För att testa hypotesen fick en grupp testpersoner läsa igenom en lista med ord som ”söt”, ”rädd” och ”orolig”. Därefter fick de gå på ett rullband samtidigt som de fick titta på en visare som markerade om de gick på ett glatt eller deprimerat sätt. Testpersonerna kände inte till vad visaren representerade men uppmanades att gå på ett sätt så att den kom så långt som möjligt åt vänster – det deprimerade hållet.
Det visade sig vara mycket lätt att anpassa gångstilen.
Efteråt ombads de att skriva ner så många ord som de kunde komma ihåg från listan. Det visade sig då att de testpersoner som gått på ett deprimerat sätt kom ihåg fler negativt laddade ord än de som haft en gladare gångstil med rakare rygg, höjd haka och större armrörelser. De hade alltså, enbart genom sättet att röra sig, fått en mer negativ attityd.
Forskarna menar att detta kan leda till en ond cirkel. Sedan tidigare är det känt att deprimerade människor kommer ihåg negativa saker de upplevt lättare än positiva upplevelser. Och att komma ihåg allt det trista får dem att må ännu sämre.
– Om det går att bryta den onda spiralen så skulle det innebära ett starkt terapeutiskt verktyg i behandlingen av deprimerade, kommenterar Nikolaus Troje som efterlyser mer forskning på området.
Studien som publicerats i Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry ingår i ett forskningsprojekt som syftar till att lägga grunden till artificiell intelligens. För att förstå hur den mänskliga hjärnan fungerar kartläggs bland annat hur vi undermedvetet tolkar ansiktsuttryck, kroppshållning och rörelser.