Upptäckt: Våra vänner är genetiska kopior av oss själva

Goda vänner kan verkligen vara lika närstående som den egna familjen på det genetiska planet. Det visar en ny tankeväckande studie där amerikanska forskare analyserat arvsmassan hos 1932 personer och kommit fram till att de som var vänner hade en genetisk uppbyggnad som inte skiljde sig från de som var kusiner i fjärde generationen. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

Genomgången av sammanlagt 1,5 miljoner genetiska markörer hos var och en visade att 1 procent var identiska hos vännerna. Det kan låta lite men är i dessa sammanhang jättemycket. Det motsvarar två personer som delar samma farfars farfars far.

– En procent kanske inte låter så mycket för en lekman, men för genforskare är det ett ansenlig siffra. Och tänk så egendomligt: de flesta vet inte vilka deras fjärdegenerationskusiner är, ändå lyckas vi på något sätt, bland myriader av möjligheter, välja vänner som liknar oss själva, säger Yale-professorn i sociologi, evolutionär biologi och medicin Nicholas Christakis i en kommentar.

Det är förstås lätt att misstänka att resultatet skulle ha snedvridits av kulturella och etniska val och att valen av vänner färgats av främlingsrädsla. Men materialet som använts är den välkända Framingham-studien som gjordes på en homogen grupp av vita västerlänningar. På så vis kan man slå fast att valet av vänner i alla fall inte styrts av fördomar.

De genetiska likheterna bland vänner, och skillnaderna mot de som förblev främlingar, går enligt forskarna bortom det som kan förklaras av en gemensam kulturell bakgrund. Störst är likheterna vad gäller luktsinnet, men när det gäller immunförsvaret är bilden helt omvänd. Då är skillnaderna större hos vännerna än bland främlingar.

Mönstret är så tydligt att forskarna endast utifrån DNA-prover kan avgöra vilka som kommer att bli vänner med samma säkerhet som man idag kan säga att vissa genetiska anlag ökar risken för fetma eller schizofreni.

Upptäckten kastar nytt bränsle på det som ibland kallas för metagenetik, alltså att våra arvsanlag inte enbart utvecklats individuellt utan i grupp. Förmågan att hitta vänner med mycket lika arvsanlag har sannolikt kunnat ge stora evolutionära fördelar, resonerar forskarna. Ett enkelt exempel är att när den som fryser kastar ett nytt vedträ på elden så fryser vännerna också och drar nytta av värmen även de.

När det gäller immunförsvaret är det utan tvekan så att en grupp gynnas av att medlemmarna har en stor variation i motståndskraften mot olika smittoämnen. Det leder till minsta möjliga sjukdomsspridning inom gruppen.

– Men hur väljer vi vänner med ett fördelaktigt immunförsvar? Den mekanismen är fortfarande oklar, säger Nicholas Christakis.

En annan gåta är varför vänner uppvisar så stora likheter i de gener som styr luktsinnet. Kanske dras vänner till samma miljöer. Den som gillar doften av kaffe hänger kanske oftare på kafé, men forskarna tror inte att förklaringen är fullt så enkel. Flera genetiska mekanismer tycks bidra parallellt i vårt undermedvetna val av vänner.

Kanske är det till och med så att den sociala miljön i sig själv bidrar till människans genetiska utveckling. Forskarna har nämligen funnit att de gener som är mest lika bland vänner också är de som utvecklas snabbast, något som misstänks kunna förklara varför den mänskliga evolutionen gått allt snabbare de senaste 30 000 åren.

– Vårt välbefinnande tycks inte bara bero på våra egna arvsanlag utan också på våra vänners, säger Christakis.

Foto: Tomas Oneborg

– Ja, vi liknar varandra.  Vi har samma humor och vi tänker likadant, säger Cecilia Larsen om vännen Filippa Ribbing.