Henrik Ennart
Människor som bor nära polerna har större andel mag-, tarmbakterier som förknippas med fetma.
Grafik: Suzuki, Worobey, Biology letters
Hur kommer det sig att nordbor är större till växten än folk som lever närmare ekvatorn? Forskare vid University of California, Berkeley, tror sig ha funnit svaret och det finns inuti våra magar. Människor som bor närmare polerna bär på bakteriekulturer i mage och tarmar som gör att vi lättare blir feta.
Vi bär på omkring två kilo bakterier i våra magar och dessa är oumbärliga för vår matsmältning och näringsupptag. Det är väl känt att typen av bakteriekultur skiljer sig mellan olika delar av världen men nu har ett forskarlag lett av Taichi Suzuki för första gången lagt ut detta magens geografiska pussel.
Våra magar domineras av två grupper av bakterier: firmicutes och bacteroidetes. Fetma har förknippats med en ökad andel firmicutes och minskad andel bacteroidetes.
Forskarna har nu vägt samman resultatet från sex studier som undersökt magens bakteriekulturer hos 1000 personer i 23 olika populationer. Det högst förvånande resultatet visade ett mycket tydligt nord-sydligt mönster där andelen fettskapande firmicutes är högre hos folk som bor närmare polerna, och lägre närmare ekvatorn.
Detta mönster stämmer dessutom med en annan observation, nämligen att folk som lever närmare polerna tenderar att vara längre och större till växten. Redan 1847 formulerade den tyske biologen Carl Bergmann detta samband som anses gälla inte bara för människor utan även för djur. (Senare forskning talar dock för att det främst gäller större däggdjur och fåglar.)
”Folk tänker att fetma är något dåligt men förr i tiden var det kanske bra för människor på kalla platser att kunna lägga på sig mer fett och ta upp mycket energi från maten”, kommenterar Taichi Suzuki.
Hans slutsats är att vår personliga mikroflora är ett arv från våra förfäder och att det som menas med hälsosamma magbakterier alltså kan variera mellan olika regioner. Kanske har en föränderlig mikroflora hjälpt människan att anpassa sig till att leva i skilda miljöer.