Annons
X
Annons
X

Kulturchefsbloggen

Martin Jönsson

Martin Jönsson

NÄTHAT Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg skriver i dag på tidningens kultursidor om det hat och de hot hon utsatts för sedan hon initierat en granskning av rasistiska sajter och bloggar. Det är vidrig, men viktig läsning.

Uppdaterad med länk.

SvD Kultur har de senaste fyra dagarna publicerat en serie om pressofrihet i Europa. Om hur Turkiet förvandlats till ett strot fängelse för journalister. Om hur Ungerns statliga kontrollapparat stryper mångfalden. Om hur Rysslands mediemångfald i mångt och mycket är en bräcklig fasad.
I dag avslutas serien med en enkät där företrädare för Reportrar utan gränser, Journalistförbundet och Svenska PEN uttalar sig om läget för pressens frihet i Europa.
I enkäten nämns bland annat ökad självcensur som ett växande problem: risken att journalister avstår att skriva om ämnen eller framföra åsikter för att de är rädda för att drabbas av näthat och konkreta hot.
Hot mot journalister är redan ett påtagligt problem, även i Sverige. Urban Löfqvist, kanslichef på Reportrar utan gränser, hänvisar till en undersökning från Tidningsutgivarna som visar att på 70 procent av medlemsföretagen har personalen fått hot riktade mot sig och 9 procent svarade att deras personal utsatts för våld.

Den absolut vanligaste formen av hat och hot består av anonyma trakasserier via mejl, SMS och på olika bloggar och sociala medier. Kvinnliga journalister är värst utsatta, med en flod av hatiska och sexistiska angrepp.
Detta vet vi, sedan länge. Men ändå är det chockerande att läsa Åsa Linderborgs öppenhjärtiga och modiga redogörelse för vad hon utsatts för sedan Aftonbladet Kultur drog igång en granskning av rasistiska sajter, under vinjetten ”Granska skiten”.

Det här är obligatorisk läsning,. Man får tycka vad man vill om både Åsa Linderborg, Aftonbladet och den granskning de gör. Men de attacker som hon och tidningen utsätts för är lika vidriga som oacceptabla.

Yttrandefrihet handlar inte bara om att säga vad man vill. Det bär även med sig ansvar och skyldigheter. Både när det gäller att respektera andras åsikter och att ta ansvar för de samtal man för.
De som nu spyr ur sig hat, hot, rasism och sexism talar ofta om att de värnar rätten att säga vad de vill och berätta ”det som inte får sägas”. Det är kvalificerat skitsnack. De är snarare yttrandefrihetens och alla andra friheters största fiender.

Det är därför viktigt att alla som värnar de grundlagsskyddade rättigheterna om tryckfrihet och yttrandefrihet på allvar talar högt om detta och visar sitt stöd för Åsa Linderborg. Vi ska inte inbilla oss något annat än att hoten mot pressfriheten är reella även här.