Kulturchefsbloggen

Martin Jönsson

Martin Jönsson

UTRENSNING Man kan bara gissa vad Kapten Haddock skulle säga om Kulturhusets beslut att ta bort alla Tintinböcker från barnbiblioteket Tiotretton. ”Bomber och granater!” ”Tryffelsvin” Eller ett distinkt ”Mrkrpxzkrmtfrz!”, som i Tintin i Tibet. Men så är han ju också en schablon på en råbarkad sjöbuse.

Det är möjligt att det bara är en PR-kupp: ett sätt för Kulturhusets nye konstnärlige ledare Behrang Miri att ta sig in i debattsoffor och spalter via ett spektakulärt utspel. I så fall har han lyckats: han pryder Dagens Nyheters förstasida i dag med sitt beslut att rensa bort alla Hergés Tintinböcker från Tiotretton-bibliotekets hyllor därför att de är ”afrofobiska”.
Så här säger Miri till DN: ”Tintin speglar en nidbild med ett kolonialt perspektiv. Små barn tar in det okritiskt”.

Innehåller Tintin nidbilder och stereotyper? Ja, självklart. Där kan man få med sig bilden att alla sjömän är alkisar, alla journalister äventyrare som aldrig behöver skriva, alla försäkringsmäklare galna pratkvarnar, alla detektiver korkade och så vidare. Bilden av professor Kalkyl, baserad på schweizaren Auguste Piccard, har i decennier cementerat bilden av vetenskapsmän som tankspridda och förvirrade, på gränsen till dementa. Man kan bara gissa vad Hergé skulle hittat på om han skulle inkludera en konstnärlig ledare på ett Kulturhus i en serie.
Självklart kan det bli mer problematiskt när schablonerna gäller folkslag och etniska grupper. Debatten om albumet Tintin i Kongo, från 1931, har varit intensiv: det har höjts krav på att albumet inte skulle få säljas och i både Frankrike och Belgien har det blivit ett rättsfall. När albumet återutgavs i Sverige skrev översättaren Björn Wahlberg ett förord där han skrev att ”Albumet bör helst läsas som ett tidsdokument från ett svunnet Europa”. Det var också Hergés åsikt: han konstaterade att bilden av svarta i Afrika baserades på de fördomar som omgav honom under hans uppväxt.

Detta är naturligtvis en sak som förtjänar en seriös debatt. Hergé var sannolikt inte rasist på något sätt, men han bidrog till att sprida stereotyper om svarta. Och som Ylva Habel konstaterade i en läsvärd artikel om den aktuella debatten om ”blackface”: Svarta minoriteter har generellt en mycket svag ställning i det offentliga samtalet om hur bilder av dem produceras.
Att Kulturhuset deltar i den debatten är utmärkt. Däremot har de valt fel metod.
Behrang Miri förutspår också att det kan bli fler utrensningar. Personalen har, enligt DN, fått order att undersöka om det finns flera böcker på biblioteket som enligt honom inte borde stå där, därför att innehållet kan vara homofobt eller utlänningsfientligt. ”All barnbokslitteratur borde ses över. Även vuxenlitteratur”, säger Miri till tidningen.
Det låter illavarslande. Den som ger sig ut på jakt efter olämpligt innehåll i kulturen får lätt väldigt mycket att göra och halkar nästan alltid snett.
Eller som dupondtarna skulle ha sagt: ”Det är min åsikt och den delar jag”.

Fler bloggar