Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Från och med 1998 års val har vi väljare möjlighet att personrösta genom att sätta ett kryss framför en av kandidaterna på partiernas valsedlar. För att en kandidat ska kunna bli vald genom personröster krävs att hen har fått så många personröster att det motsvarar minst 5 procent av partiets röster (för val till landstings- och kommunfullmäktige krävs dessutom att antalet förtidsröster är minst 100 respektive 50).

Efter att mandaten har fördelats mellan partier avgörs vilka av partiernas kandidater som blir valda. Det bestäms i första hand av hur många personröster som kandidaterna har fått, givet att de har fått så många personröster att de når över den ovan nämnda spärren (5 procent av partiets röster). Om det finns ytterligare mandat att fördela sker det i enlighet med den rangordning som finns på partiets valsedel.

Avsikten var att personvalsreformen skulle stärka sambandet mellan väljare och valda. Det visade sig dock att huvuddelen av väljarna inte var intresserade av att nyttja möjligheten att personrösta. Knappt en tredjedel personröstade i 1998 års riksdagsval och i 2010 hade andelen sjunkit till en fjärdedel. I val till kommunfullmäktige är det något fler som personröstar, sist 31 procent.

Många som blir invalda genom personröster hade blivit invalda även i ett system utan personröster. Av dem som blev invalda till kommunfullmäktige 2010 var det endast 2 procent som blev invalda genom personröster och som inte hade blivit invalda om man bara gått efter rangordningen på valsedeln (läs mer i SCB:s rapport). Väljarnas personröster har alltså hittills liten inverkan på vilka som blir invalda (även om dessa 2 procent kanske gör stor skillnad). Men ny forskning från Olle Folke och Johanna Rickne vid Institutet för Näringslivsforskning visar att personrösterna ändå har betydelse (läs även deras debattartikel tillsammans med Jenny Madestam på Brännpunkt).

Detta beror på att de kandidater som väljs in genom personröster tenderar att få tyngre politiska poster och hamna högre på valsedeln vid nästa val. Mitt tips är därför att använda din möjlighet att skicka en signal till partierna om vilken kandidat (och därmed politiska inriktning) du vill se få större utrymme framöver.

 

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv

Fler bloggar