Opinionsläget inför valet

Efter att ha varit oväntat stabilt i väljaropinionen en längre tid har de senaste opinionsmätningarna visat en del förändringar. Det var i Sifos mätning åt SvD som publicerades den 5 september som en minskning av avståndet mellan Alliansen och de rödgröna partierna (S+V+MP) först kunde skönjas. Enligt mätningen hade avståndet halverats till 4,5 procentenheter.

Men då undersökningen baseras på intervjusvar från 1 252 personer finns det en statistisk osäkerhet i resultaten. Det var tänkbart att slumpen lett till att ett något avvikande urval hade dragits, men senare mätningar har bekräftat det övergripande resultatet, det vill säga att Alliansen har plockat in en del av sitt underläge. Nedgången för S i Sifo-mätningen, som lyftes fram i media, förefaller dock bara ha ett resultat av den slumpmässiga variationen. I den senaste Sifo-mätningen, som publicerades i SvD den 9 september, låg S åter kring 30 procent som partiet har gjort en längre tid. Förändringarna för S i de senaste Sifo-mätningarna har också varit inom den så kallade felmarginalen: en nyttig påminnelse om varför det är viktigt att beakta om en förändring är statistiskt signifikant eller inte.

Samtidigt är ett resultat kring 30 procent en bra bit under det mål på 35 procent som S har satt upp. Och det var ett mål som för många framstod som blygsamt, i synnerhet mot bakgrund mot partiets historiska nivåer. Om vi ser till övriga mätningar som har publicerats i veckan så ger även de ett stöd för S kring 30 procent (nästa DN/Ipsos borde komma snart). Tar vi hänsyn till den osäkerhet som finns i opinionsmätningar så ger dessa mätningar en ganska tydlig bild: Allianspartierna tycks alla klara 4-procentspärren. De tre mindre partierna ser ut att nå resultat som är ungefär på samma nivå som i 2010 års val, medan M tappar rejält (enligt opinionsläget nu omkring 8-10 procentenheter). På andra sidan av den politiska spelplanen ligger MP och V något över, och S omkring eller strax under 2010 års resultat (ett resultat som Mona Sahlin beskrev som ”ett gruvligt misslyckande”).

Jämfört med föregående riksdagsval är det framför allt SD som har gått framåt. Även om det finns en variation mellan mätningarna tycks partiet än en gång kunna fördubbla sitt valresultat. Fi ligger i de flesta mätningar under 4-procentspärren, men i många mätningar är avståndet litet. Vi vet ännu inte om det får väljare att överge partiet eller om den nuvarande situationen lockar till stödröstning.

Men visst, även om den övergripande bilden är förhållandevis samstämmig finns det variation mellan mätningarna – vad ska man då tro? Då en stor del av variationen beror på att urvalen inte är så stora är det värt att kolla de olika sammanvägningar av opinionsmätningar som görs. Ett sådant exempel är statsvetarprofessorn Henrik Oscarssons Mätningarnas mätning. Ett annat nytt och utmärkt verktyg är Botten Ada, som både ger olika prognoser och tydligt visar hur olika opinionsmätningar skiljer sig åt, se även inlägget där om ifall man kan lita på sista veckans opinionsmätningar.

Den stora frågan är så klart om Alliansen kan ta in återstoden av avståndet. Om vi antar att avståndet nu är 6 procentenheter som Sifo indikerar. Vad innebär det i röster? I årets riksdagsval är 7 328 202 personer röstberättigade enligt Valmyndighetens siffror. Om vi antar att valdeltagande blir lika högt som i 2010 års val innebär det att ungefär 6 200 000 personer kommer att rösta. Det innebär i sin tur att en procentenhets väljarstöd motsvarar cirka 62 000 personer. För att hämta in 6 procentenheters underläge krävs då att man vinner över 180 000 personer som hade tänkt rösta på den andra sidan. Samtidigt finns fortfarande ett antal osäkra väljare och lutar de åt Alliansen kan det ge extra skjuts.

Även om det självfallet är möjligt krävs det något utöver det vanliga för att Alliansen ska lyckas med att hämta in det nuvarande underläget under de få dagar som återstår. Sören Holmberg konstaterar att det krävs en valspurt som är dubbelt så stark som något block tidigare har gjort. Fast Sören vill inte själv sia om utgången, antagligen för att Alliansen lyckades med det oväntade i förra valet.