Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Ett populärt inslag vid de senaste valen är de valkompasser som framför allt olika tidningar erbjuder (SvD:s valkompass hittar du här). De har ungefär samma upplägg: du svarar på ett antal frågor och får därefter reda på hur väl dina åsikter överensstämmer med de politiska partiernas ställningstaganden.

Det är naturligtvis en hel del godtycke bakom ett sådant test. Hur många frågor ska behandla miljön och hur många ska beröra brott och straff? Dessutom försöker konstruktörerna av sådana valkompasser hitta frågor där partierna skiljer sig åt, vilket gör att även frågor som av väljarna och politikerna anses vara mindre viktiga kan komma med. En fråga som ofta brukar komma med gäller om monarkin ska avskaffas, men man kan diskutera om frågan verkligen är relevant. Även om Socialdemokraterna har med avskaffandet av monarkin i sitt partiprogram har de, trots att de suttit vid makten under större delen av 1900-talet, inte gjort mycket för att bli av med kungahuset. Jag har svårt att tro att monarkin kommer att avskaffas under kommande mandatperiod oavsett hur det går den 14 september.

Till detta kommer svårigheter med att väga ihop svaren på de olika frågorna och sedan hitta vilket parti som ligger närmast dessa svar. Inför valet 2010 blev detta alldeles galet i TT:s valkompass, som många tidningar använde sig av. Den viktning som man använde sig av var felkonstruerad och det fick konstiga följder, bland annat blev det nästan var omöjligt att komma närmast Socialdemokraterna (av testets 25 frågor var det bara 5 där det ens var möjligt att svara på så vis att man kom närmare S än V).. Detta avslöjades av bloggaren Jesper Räftegård och sajten Makthavare. Kompassens konstruktörer ville dock inte erkänna att något fel hade begåtts (se här och här). Men SvD och andra som hade publicerat kompasserna uppmärksammade kritiken och en reviderad version togs till slut fram.

Årets valkompasser verkar, såvitt jag kan bedöma, inte dras med några liknande problem (fast det vore välkommet med större transparens kring hur de fungerar). Och även om testerna av förklarliga skäl blir en förenkling av politiken, kan ändå valkompasserna ge vägledning för väljare. Om inte annat kan de ge en ingång för väljarna när de senare ska sätta sig in mer i partiernas politik.

Valkompasserna är populära. Mer än var fjärde väljare gör sådana partitester. Den uppgiften kommer från de valundersökningar som SCB genomför tillsammans med Göteborgs universitet. Enligt analyser som Henrik Oscarsson och Sören Holmberg vid Göteborgs universitet har gjort är det framför allt unga och politiskt oerfarna väljare som använder sig av valkompasser. Även om det finns brister med dessa partitester och, som Henrik har påpekat, åsiktsöverensstämmelse inte är allt, kan de för dessa grupper ändå ge en viss vägledande information.

En annan form av valkompass har tagits fram av SVTPejl (de har även en ny kompass för landstings- och kommunval). Där matchas dina svar mot svaren från kandidater i riksdagsvalet för de olika partierna. Hampus Brynolf (mannen bakom bland annat Twittercensus) har använts sig av SVT:s data och gjort en egen variant på detta – Kandidatkollen, där kan du se hur pass väl de olika kandidaternas svar stämmer överens med det åsikterna hos de partier som de representerar.

Ett roligt grepp, som tyvärr har tagits på lite för stort allvar av en del. DN slog upp stort att vissa kandidater enligt Kandidatkollen ligger närmare andra partier än det parti som de representerar. Då valkompasser är en förenkling av politiken är detta inte något konstigt. Detta skulle snarare kunna ses som en indikation på att SVTPejl:s valkompass inte riktigt lyckas matcha frågesvar mot parti. Tyvärr finns det en risk för att kandidater i kommande val inte kommer att våga uppge åsikter som avviker från partilinjen i rädsla för att bli uthängda och ifrågasatta. Frågan är om vi vill ha den likriktningen.

Till sist vill jag varmt rekommendera ytterligare ett partitest: SvD:s roliga test av vilken historisk politiker du är mest lik, är det månne Jarl Hjalmarsson eller Birgitta Dahl?

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv