Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Uppdaterat 21 juli 2014: Piratpartiets stapel hade fallit bort ur diagrammet

Det finns ett särskilt intresse för unga personers partisympatier och partival. Detta inte minst då politiska åsikter som formas i unga år kan sitta i under lång tid. Hur skiljer sig då partisympatier efter ålder i dagens väljarkår? Enligt SCB:s Partisympatiundersökningar har alla partier i Alliansen ett starkare stöd bland äldre än bland yngre. Skillnaden är förhållandevis liten för FP och M. För C och KD är dock stödet ungefär dubbelt så stort bland dem över 65 år jämfört med bland dem 18-29 år.

Även Socialdemokraterna har starkast stöd bland de äldre. Samtidigt bör det understrykas att det är relativt sett: trots att S ett förhållandevis svagt stöd bland yngre är S ändå det parti som har starkast stöd bland de unga. För Vänsterpartiet är skillnaderna efter åldersgrupper inte så stora med undantag för att de har ett betydligt svagare stöd bland dem 65 år och äldre. Sverigedemokraterna hade vid mandatperiodens början ett klart starkare stöd bland yngre än bland äldre. Den skillnaden har nu i stort sett försvunnit. Det är bland de äldre som partiet har gått framåt under mandatperioden.

Av riksdagspartierna är Miljöpartiet det parti som är klart starkare bland yngre än bland äldre väljare. I mätningen i maj 2014 sympatiserade 17 procent av dem i åldersgruppen 18-29 år med partiet, vilket kan jämföras med 3 procent bland dem 65 år och äldre (OBS! partisympati är inte samma sak som partival, se SCB). Feministiskt initiativ särredovisas inte i SCB:s framställning, utan ligger i gruppen ”Övriga partier”. Då andelen, i åldersgruppen 18-29 år, som sympatiserade med något övrigt parti steg från 3 procent i november 2013 till 11 procent i maj 2014 finns det anledning att tro att Fi ligger bakom den ökningen.

Så långt opinionen vid ett eventuellt riksdagsval, men vi har redan haft ett val i år – hur röstade de unga i vårens EU-val? Med hjälp av SVT:s vallokalsundersökning (VALU) kan vi få en uppfattning om hur olika åldersgrupper röstade i vårens EU-val. Undersökningen har inte ett sannolikhetsurval och de siffror som hittills har presenterats är oviktade, så man får tolka dem med viss försiktighet. Men de övergripande mönster som går att se torde vara giltiga.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna hade, enligt VALU, alla betydligt starkare stöd bland äldre än bland yngre väljare. Bland dem över 65 år var stödet ungefär dubbelt så stort som bland dem upp till 30 år. För Kristdemokraterna var skillnaden än större. Centerpartiet och Sverigedemokraterna hade ungefär lika stort stöd i olika åldersgrupper. Det gäller i stort sett Vänsterpartiet också, även om de som vanligt hade ovanligt starkt stöd bland 50-talister.

Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och Piratpartiet hade å andra sidan starkare stöd bland unga än bland äldre. Enligt VALU var det framför allt bland de allra äldsta som MP inte fick lika stor andel röster. Fi och PP hade betydligt starkare stöd bland dem under 30 år än i övriga åldersgrupper.

Ett annat sätt att studera partival i EU-valet efter ålder är att studera de valdistrikt som har ovanligt många unga bland de röstberättigade. Av de 5 837 valdistrikt som fanns i 2014 års val var det 40 distrikt där över hälften av de röstberättigade var under 30 år (ålder vid årets slut). Det bär nämnas att det finns en del problem även med det här angreppssättet. För det första är det vanskligt att dra slutsatser om individer utifrån data om grupper (i det här fallet valdistrikt). För det andra är det väldigt speciella valdistrikt som har så pass stor andel unga. De distrikt jag känner till av dem är alla studentområden. Med ett undantag ligger alla 40 valdistrikt i kommuner som har ett universitet. Undantaget är Solna kommun, men kommunen innefattar valdistrikt som ligger mycket nära Stockholms universitet. Så genom att studera dessa 40 valdistrikt får vi snarare en indikation på hur landets universitetsstudenter röstade i 2014 års EU-val, vilket i och för sig kan vara nog så intressant.

I de 40 valdistrikten varierar andelen unga mellan 52 procent i valdistriktet ”Berghem Sydöstra” i Umeå och 97 procent i valdistriktet ”Ryd 5” i Linköping (EU-medborgare exkluderade). I 34 av dessa 40 kommuner är MP största parti. I 5 distrikt är S störst och i 1 distrikt är Fi största parti. Om man summerar valresultaten över dessa 40 valdistrikt får man en fördelning av rösterna efter parti enligt nedanstående diagram. Största parti i dessa 40 distrikt är Miljöpartiet och därefter följer Feministiskt initiativ. Fi hade några tiondelar starkare stöd än Socialdemokraterna. Moderaterna är fjärde största parti och efter dem kommer Piratpartiet. I dessa 40 valdistrikt fick Piratpartiet 7,8 procent av rösterna.

eup_unga_2014red

Om vi jämför med resultaten för hela riket var det framför allt MP, Fi och PP som fick betydligt bättre resultat i områden med en stor andel unga. Även V och C gjorde något bättre ifrån sig än sett till hela riket. För övriga partier gick det dock sämre. Vad säger då detta inför höstens val? Kanske inte så mycket. Som sagt, det är speciella områden, i huvudsak studentområden i närheten av universitet, och EU-val är något annat än riksdagsval. Men det säger att de politiska vindar som blåste vid universiteten under vårens EU-val gav MP, Fi och PP vind i seglen.

 

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv