Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Som jag har skrivit tidigare var det svenska valdeltagandet i årets EU-val jämförelsevis högt. Totalt sett deltog 51,1 procent av de röstberättigade. Det är högre än i något tidigare EU-val och även högre än i EU totalt sett. Ökningen jämfört med 2009 var 5,5 procentenheter. Det finns dock betydande skillnader mellan olika kommuner, både vad gäller valdeltagande 2014 och förändring i förhållande till 2009.

I topp och botten hittar vi samma kommuner 2009 och 2014. Lägst var valdeltagandet i Haparanda (33,9 procent) och högst i Danderyd (69,0 procent). I diagrammet nedan redovisas förändringen i valdeltagande mellan EU-valen 2009 och 2014, varje punkt i diagrammet motsvarar en av Sveriges 290 kommuner (klicka på diagrammet för en större bild). Det är bara fem kommuner där valdeltagandet sjönk, och av dem är det endast tre där nedgången är större än marginell: Mörbylånga, Borgholm och Avesta. Vad har dessa tre kommuner gemensamt? Jo, de hade alla tre kommunala folkomröstningar i samband med 2009 års val. I ett tidigare blogginlägg har jag visat att det gjorde att valdeltagandet steg rejält i dessa kommuner 2009. Då de inte hade någon folkomröstning 2014 är det inte förvånande att valdeltagandet föll tillbaka. Nedgångarna är dock betydligt mindre än uppgångarna 2009.

ep_vd_2009_2014_red

I övriga 285 kommuner steg alltså valdeltagandet. Mest steg det i Bromölla, Essunga, Älvdalen, Höganäs och Skellefteå. Uppgången i dessa kommuner är mellan 12 och 18 procentenheter. Förklaringen till uppgången är åter folkomröstningar. Fyra av de fem kommunerna hade en lokal folkomröstning samtidigt med EU-valet. Undantaget är Älvdalens kommun. Valdeltagandet där var näst lägst 2009, så det fanns utrymme för en ökning, men jag vet inte riktigt varför den blev så kraftig 2014. Kanske någon klok läsare som vet?

Det var ytterligare två kommuner som hade folkomröstning i samband med EU-valet 2014: Värmdö och Surahammar. I Värmdö ökade valdeltagandet med 8 procentenheter, vilket alltså är över snittet. I Surahammar var dock ökningen endast 1,5 procentenheter, vilket gör att kommunen hör till dem med minst ökning. Måhända var det så att frågan i folkomröstningen inte lockade. Den gällde nedläggningen av Virsboskolans högstadium. Ökningen i valdeltagande var lite större i valdistriktet Virsbo, men den var även där under genomsnittet, bara 4,9 procentenheter. Folkomröstningar kan alltså hjälpa till att dra upp valdeltagandet i EU-val, men det gäller att frågan intresserar väljarna.

Skillnaden i valdeltagande mellan olika kommuner är olika i olika val. I riksdagsvalet 2010 var valdeltagandet högt i nästan alla kommuner. Variationen var betydligt större större i EU-valet 2014, vilket framgår av nedanstående diagram (spridningen är större horisontellt än vertikalt). Detta är ett ytterligare exempel på ett viktigt resultat inom statsvetenskapen: ett högre valdeltagande tenderar att ge ett mer jämlikt valdeltagande. I viss mån är det enkel aritmetik; om valdeltagandet är tillräckligt högt måste det vara i högt i alla delgrupper av större storlek. Men sambandet tycks gälla mer generellt.

ep_vd_2010_2014_red

Om vi går ned på valdistriktsnivå är variationen i valdeltagande än större. Valdistrikt är den minsta geografiska enheten vid val och utgör det område som hör till en vallokal. I 2014 års val var antalet valdistrikt 5 837 stycken. Lägst var valdeltagandet i distriktet med de fantasifulla namnet Södertälje 55, där röstade endast 20,9 procent av de röstberättigade. De tio valdistrikt med lägsta valdeltagandet ligger alla i Södertälje, Stockholm eller Malmö. Och de är alla valdistrikt som har över 50 procent utrikes födda bland de röstberättigade. Högst var valdeltagandet i distriktet Bromma 18 Södra Ängby i Stockholm. I toppen finns även ett antal andra valdistrikt i Bromma.

ep_valdel_2014_dist

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv