Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Det är över en månad sedan 2014 års val till Europaparlamentet avgjordes. Trots detta har Europaparlamentets webbsida med valresultat ännu inte uppdaterats med slutgiltig statistik över valdeltagandet. Där ligger fortfarande uppgifter från den 25 maj. Det är trist då vi vet att dessa siffror ska justeras. Där visas exempelvis ett valdeltagande på 48,8 procent för Sverige, men den slutgiltiga andelen röstande blev 51,1 procent. Inte heller EU:s statistikmyndighet Eurostat verkar, såvitt jag kan se, ha uppdaterade siffror. Jag vet inte orsaken till detta, men det ser inte bra ut.

Om vi ändå utgår från de preliminära siffror över valdeltagandet som finns tillgängliga hamnade valdeltagandet för EU totalt sett på 43,1 procent. Det innebär en marginell ökning med en tiondels procent i förhållande till 2009 års val. Det fanns på vissa håll förhoppningar om att Europaparlamentets starkare roll i och med Lissabonfördraget och tydligare kandidater till posten som EU-kommissionens ordförande skulle öka intresset att delta. Så blev alltså inte fallet, utan valdeltagandet blev på ungefär samma nivå som vid föregående val.

Om vi ser till de enskilda medlemsländerna så steg det svenska valdeltagandet för andra valet i rad. Valet 2014 var även andra EU-valet i rad där det svenska valdeltagandet är högre än valdeltagandet i EU totalt sett. Andelen röstande var störst i Belgien och i Luxemburg, båda hade ett valdeltagande på 90 procent. En förklaring till det höga valdeltagandet är att det är röstplikt i dessa länder. Belgien hade dessutom nationella och regionala val på samma dag som EU-valet. Lägst var valdeltagandet i Slovakien, endast 13 procent.

ep_vd_2014

Om vi jämför valdeltagandet 2009 och 2014 kan vi se några länder där förändringen var särskilt stor. Mest sjönk valdeltagandet i Lettland, närmare 24 procentenheter. I 2009 års val steg valdeltagandet i Lettland mest i hela EU, men 2014 sjönk det till en ny bottennivå. Näst mest sjönk valdeltagandet i Cypern, över 15 procentenheter. I jämförelse med 2004 års val har valdeltagandet där sjunkit från 73 till 44 procent. Det medlemsland där valdeltagandet steg mest var Litauen, från 21 till 45 procent. Huvudförklaringen till detta ligger i att presidentval hölls på samma dag.

I övriga medlemsländer är förändringarna i valdeltagande mellan 2009 och 2014 mer modesta. Av 27 medlemsländer (Kroatien var inte medlem 2009) är det 17 där valdeltagandet sjönk och 10 där det steg.

ep_vd_2009_2014

 

Det svenska valdeltagandet har alltså en stigande trend och vi tillhör numera de länder som har ett förhållandevis högt deltagande. Samtidigt är vi fortfarande ett av de länder med störst skillnad i valdeltagande mellan EU-val och nationella val. Och mycket tyder på att valdeltagandet i år fick en extra skjuts av att vi har riksdagsval i höst. Så kommer det inte att se ut vid nästa EU-val 2019. Om man ser till andra länder kan ett sätt att höja valdeltagandet vara att samtidigt anordna något annat val. Exempelvis har Danmark haft folkomröstningar samtidigt med de två senaste EU-valen. Så om det finns någon fråga där politikerna känner att de vill inhämta folket åsikt (och det inte är alltför brådskande) verkar våren 2019 vara ett utmärkt tillfälle.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv