Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Det hör inte till vanligheterna med en debatt kring valsystemets utformning. Exempelvis ledde inte Vallagskommitténs slutbetänkande som kom i våras till några större reaktioner. Detta trots att kommitténs förslag var förhållandevis långtgående och innehöll delar som skulle må bra av att debatteras (se dock inlägg på forskarbloggen Politologerna här och här). Men i veckan väcktes en debatt till liv då matematikern Johan Wästlund på SVD:s Brännpunkt förespråkade att spärren vid riksdagsval bör slopas.

Det är en intressant tanke. Det är ingalunda givet att det ska finnas en spärr som hindrar små partier från att komma in i riksdagen, och det är inte heller givet att en eventuell spärr ska ligga på 4 procent som i dag. Wästlund för fram ett antal argument för sin sak. Tyvärr innehåller debattartikeln många påståenden utan någon hänvisning till empiri eller forskning. Exempelvis, enligt Wästlund ”tyder mycket på att spärren kanaliserar förnyelsen i riksdagen till just missnöjes- och extremistiska partier”. Exakt vad det är som tyder på det är minst sagt oklart. Vidare så menar han att det är möjligt att spärren hjälpt Sverigedemokraterna att komma in i riksdagen. Hur den mekanismen skulle fungera är också höljt i dunkel. Detta i synnerhet då Sverigedemokraterna långt tidigare än 2010 fått en andel röster som skulle ha gett dem mandat om det inte vore för spärren vid 4 procent.

Det förefaller framför allt vara två argument som Wästlund lutar sig mot. Det första är att en slopad spärr kan ge ett högre valdeltagande och en ”ökad demokrati”. Det är möjligt att valdeltagandet skulle öka, men det är en av flera tänkbara hypoteser. I artikeln framförs inget stöd för att så skulle bli fallet. Man kan även tänka sig att en sämre fungerande riksdag till följd av ett stort antal partier skulle leda till mindre intresse för riksdagsval och i förlängningen en sjunkande valdeltagande. Min gissning är att en avskaffad spärr skulle ha en mycket begränsad effekt på valdeltagandet. Huruvida det skulle leda till ”ökad demokrati” beror på hur man väljer att definiera demokrati.

Det andra argumentet är att det finns en risk att ett politiskt block får en majoritet av rösterna, men inte en majoritet av mandaten då något parti i det vinnande blocket faller under riksdagsspärren. Det är ett hypotetiskt scenario som inte har inträffat och inte förefaller vara sannolikt att göra det i höst. Men det förtjänar att tas på allvar. Samtidigt bör det understrykas att vi i Sverige röstar på partier och inte på partiblock. Det är fullt möjligt att vissa väljare hellre skulle se andra samarbeten. Det är även helt fritt för partierna att formera andra allianser efter valdagen. Och de rödgröna partier som Wästlund diskuterar är inte något uttalat politiskt block i dag.

Min personliga uppfattning är att en slopad spärr skulle riskera att leda till sämre effektivitet i riksdagen. Och effektivitet är också ett värde. I riksdagsvalet 2010 hade utan en spärr även Piratpartiet och Feministiskt initiativ kommit in. I valet 2006 hade dessutom Sveriges Pensionärers Intresseparti fått mandat. Och detta är med nuvarande system. Om spärren skulle slopas skulle sannolikt fler rösta på olika småpartier och än fler partier komma in. Exempelvis fanns i det polska valet 1991 inte någon spärr och till parlamentets andra kammaren (Sejmen) valdes 29 partier in. Ni kan tänka er vilka komplicerade regeringsförhandlingar det kan bli om det finns otaliga tänkbara koalitioner. För att inte tala om hur långa partiledardebatterna skulle bli med 29 partier.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv