Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Europaparlamentet har på senare år fått mer makt och inflytande. Den förändringen har dock inte lett till ett högre valdeltagande. I det senaste valet 2009 var deltagandet i hela EU 43,0 procent, en nedgång från 45,5 procent 2004. Faktum är att valdeltagandet har sjunkit i alla val efter det första valet 1979. Till stor del beror nedgången på att deltagandet är lägre i de EU-länder som har tillkommit över tid. Men även om man beaktar det har valdeltagandet sjunkit. Bland statsvetare brukar Europaparlamentsval benämnas andra rangens val. Detta då de inte väcker samma intresse som de nationella valen.

I Sverige ökade dock valdeltagandet 2009 med 7,7 procentenheter till 45,5 procent. Vi var inte ensamma om ett ökat deltagande, bland annat ökade det kraftigt i Estland och Lettland (I Litauen minskade däremot valdeltagandet). Även i Danmark ökade röstandet rejält – med 11,6 procentenheter till 59,5 procent. Det är det högsta valdeltagandet någonsin i ett danskt Europaparlamentsval. Detta har dock en särskild förklaring. Samtidigt med EU-valet hölls en folkomröstning om den danska tronföljden. Den folkomröstningen hjälpte till att dra upp valdeltagandet.

I diagrammet nedan illustreras valdeltagandet i 2004 och 2009 års Europaparlamentsval. Då jag här i bloggen kommer att använda liknande diagram även framöver kan det vara värt att ägna några rader åt att förklara det. Länderna är markerade med två bokstäver (deras förkortningar på engelska, SE=Sverige, osv.) Varje sådan bokstavsförkortning motsvarar 1 av 25 EU-länder (Bulgarien och Rumänien ingår inte då de blev medlemmar först 2007). Den vertikala axeln avser valdeltagandet i 2004 års val och den horisontella axeln avser valdeltagandet i 2009 års omval. Det innebär att ju högre upp i diagrammet ett land är, desto högre var valdeltagandet i det landet i 2004 års val. Och ju längre till höger ett land befinner sig i diagrammet, desto högre var valdeltagandet 2009. I diagrammet finns även en diagonal linje inritad. Längs den linjen skulle alla länder befinna sig om valdeltagandet var detsamma vid de två valtillfällena. Om ett land befinner sig till höger om linjen innebär det att valdeltagandet i det landet ökade 2009 och om den befinner sig till vänster har det minskat. Avståndet horisontellt från diagonala linjen motsvarar hur stor ökningen eller minskningen är.

eup_2004_2009_land

Värt att notera är även att Belgien och Luxemburg hade över 90 procents valdeltagande i båda valen. Det beror framför allt på att dessa två länder tillämpar röstplikt.

Motsvarande diagram för valdeltagandet i Europaparlamentsvalen 2004 och 2009 i svenska kommuner presenteras nedan. Där motsvarar varje punkt en av Sveriges 290 kommuner. Som framgår av diagrammet ökade valdeltagandet i de flesta kommuner, i 281 av 290 kommuner för att vara exakt. Mest ökade valdeltagandet i Mörbylånga (+23 procentenheter) och Borgholm (+20 procentenheter) och Avesta (+16 procentenheter).

Vad har då dessa kommuner gemensamt? Jo, precis som Danmark hade de anordnat folkomröstningar samma dag som valdagen. I Mörbylånga och Borgholm gällde folkomröstningen om kommunerna skulle slås samman. Väljarna sa nej till det förslaget. I Avesta kommun var folkomröstningsfrågan huruvida kommunen skulle rekommendera SJ att lägga ett tågstopp i Alvesta C eller i Avesta-Krylbo. Det senare förslaget vann med 81 procent av rösterna. Lokala folkomröstningar kan alltså bidra till att dra upp valdeltagandet i Europaparlamentsval.

Av diagrammet framgår även att valdeltagandet minskade mest i Ragunda (-14 procentenheter), Norrköping (-6 procentenheter) och Bräcke (-6 procentenheter). Även här är lokala folkomröstningar förklaringen till förändringen. Men i dessa fall genom att dessa kommuner anordnade folkomröstningar 2004, vilket hjälpte att dra upp valdeltagandet då. I 2009 års val, då de inte hade någon folkomröstning, föll valdeltagandet tillbaka.

Även Kungälv, Partille och Värmdö anordnade folkomröstningar 2004. I de kommunerna föll inte röstandet tillbaka på samma sätt, men även där märks att valdeltagandet 2004 drogs upp och att de inte hade samma ökning 2009 som annars, med all sannolikhet, hade varit fallet.

eup_2004_2009_ko_red

Lokala folkomröstningar är naturligtvis inte den enda faktorn som avgör nivån på valdeltagandet i en kommun. Trots avsaknad av folkomröstningar var valdeltagandet 2009 högst i Danderyd (64,4 procent). Det beror framför allt på att Danderyd är sammansatt av individer som tenderar att rösta i högre grad, som exempelvis stora andelar högutbildade, höginkomsttagare och inrikes födda. Men givet kommunens sammansättning kan en lokal folkomröstning öka deltagandet.

I samband med årets EU-val är det sex kommuner som samtidigt anordnar en lokal folkomröstning. Det är Essunga (Nossebrobadets framtid), Bromölla (arrangemangshall), Höganäs (hamnens utveckling), Skellefteå (Centrumbron), Surahammar (högstadiet i Virsboskolan) och Värmdö (ny skolorganisation). En kvalificerad gissning är att valdeltagandet kommer att stiga i dessa kommuner.

Uppdaterat 12 maj 2014 med uppgift om folkomröstning i Höganäs i samband med EU-valet 2014.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv