Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Nu är partiernas valsedlar till höstens fastställda. Kommande inlägg här på 312 kommer att analysera dem närmare. Men innan vi ger oss in på sådana övningar kan det vara värt att rekapitulera det rådande läget. En aspekt värd att studera i dessa sammanhang gäller jämställdheten i de folkvalda församlingarna. Av dem som valdes in i riksdagen 2010 var 45,0 procent kvinnor. Det innebar en tillbakagång i förhållande till 2006 års val med 2,3 procentenheter.

Om vi ser till de senast 30 åren (sedan valet 1982) har andelen kvinnor i riksdagen ökat med nästan 18 procentenheter. En särskilt stor ökning skedde i samband med 1994 års val. Då bidrog hotet om en kvinnolista att framför allt Socialdemokraterna ökade andelen kvinnor på sina valsedlar (läs mer om det valet här). Det som också har hänt under tidsperioden är att andelen kvinnor bland valda riksdagsledamöter har blivit större än motsvarande andel bland nominerade kandidaterna. Det är alltså inte längre så att kvinnor missgynnas i steget där ledamöter väljs bland nominerade kandidater. Däremot kan man fundera varför det inte är fler kvinnor bland de nominerade kandidaterna.

kv_sv_nom_valda

Hur står sig då dessa 45 procent i ett internationellt perspektiv? Rätt bra visar det sig. Detta enligt statistik från Inter-Parliamentary Union (IPU). Det är en organisation som sammanställer uppgifter kring parlament, bland annat om könsfördelningar (se hela listan här). Enligt deras statistik hamnar Sverige på en fjärde plats när det gäller andel kvinnor i parlament (för länder med flera kammare avser uppgifterna den andra (lägre) kammaren). Före på topplistan hamnar Rwanda, Andorra och Kuba (listan inkluderar inte bara demokratier). Rwanda är det enda land som har haft en majoritet kvinnor i sitt parlament. De tillämpar en form av kvotering som gör att 30 procent av platser ska gå till kvinnor, men det är alltså betydlig fler kvinnor som tar plats än så. I tabellen nedan redovisas topplistor vad gäller andelen kvinnor i parlamentet för åren 2014 och 2004. Jämförelsen mellan åren visar på en ökning på de flesta håll, dock inte i Sverige.

Topp 10. Andel kvinnor i parlamentet, 2014 och 2004

2014 2004
1 Rwanda 63,8 1 Rwanda 48,8
2 Andorra 50,0 2 Sverige 45,3
3 Kuba 48,9 3 Danmark 38,0
4 Sverige 45,0 4 Finland 37,5
5 Sydafrika 44,8 5 Nederländerna 36,7
6 Seychellerna 43,8 6 Norge 36,4
7 Senegal 43,3 7 Kuba 36,0
8 Finland 42,5 8 Belgien 35,3
9 Ecuador 41,6 9 Costa Rica 35,1
10 Belgien 41,3 10 Österrike 33,9


Statistiken blir mer överskådlig i en karta. En sådan karta presenteras nedan där en mörkare, grön färg indikerar en större andel kvinnor i parlamentet (klicka på den för en större bild). Värt att notera är bland annat att USA endast har 18,3 procent kvinnor i kongressen. Detta gör att de hamnar på plats hundra på en rankningslista med totalt 186 länder. Och följaktligen har de en ljus färg på kartan. I USA:s senat är det inte mycket bättre: 20 av 100 senatorer är kvinnor. Det har dock skett förändringar. I det amerikanska satirprogrammet The Daily Show var senatorn Elizabeth Warren nyligen gäst. Hon berättade då att de hade fått bygga ut damtoaletten i senaten. Tydligen var den inte alls dimensionerad för 20 kvinnliga senatorer. 

kv_parl_ipu_2

 

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv