Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Det är nu endast en månad kvar till vallokalerna öppnar och vi får välja representanter till Europaparlamentet. Fast utlandssvenskar kan redan nu skicka brevröster. Och vi här i Sverige kan förtidsrösta från och med den 7 maj. Men till själva valdagen, då vi får reda på hur rösterna fördelas, är det alltså en månad.

I år är ett så kallat supervalår (ja, jag vet att många av er är trötta på den beteckningen, men håll ut). För första gången har vi val till Europaparlament, riksdag, landstings- och kommunfullmäktige (312 val!) samtidigt. Om man som jag har ett brinnande intresse för val och statistik är 2014 därför extra intressant. Och det gäller att njuta – om inte mandatperioderna ändras kommer det att dröja ända till år 2034 innan vi har ett nytt supervalår.

Att det här valåret är speciellt medför att det finns en hel del frågor som blir särskilt intressanta. När det gäller vårens Europaparlamentsval är det framför allt tre frågor, utöver själva valresultatet, som väcker mitt intresse. Den första frågan gäller valdeltagandet: Kommer valdeltagandet i 2014 års svenska EUP-val att bli högre än tidigare år? Valdeltagandet har varit lågt i tidigare svenska EUP-val, både i jämförelse med andra EU-länder och i förhållande till övriga svenska val.

När statsvetaren Simon Hix besökte Stockholm i förra veckan pekade han på att det finns skäl som talar såväl för som emot ett ökat valdeltagande i 2014 års Europaparlamentsval om vi ser till hela EU. Ser vi till Sverige så ökade valdeltagandet i senaste EUP-valet 2009 med 7,7 procentenheter till 45,5 procent. Även om det var en betydande ökning är det fortfarande med svenska mått mätt ett lågt valdeltagande. Som jämförelse var valdeltagandet i 2010 års riksdagsval 84,6 procent. Det finns åtminstone två faktorer som talar för ett ökat valdeltagande i årets EUP-val. För det första är valdagen är något tidigare i år än tidigare år. Årets valdagen är som sagt den 25 maj, tidigare år har valdagen varit början av juni. Även om slutet av maj inte heller är någon idealisk tidpunkt är det i alla fall bättre än början av juni då skolavslutningar och mycket annat konkurrerar om uppmärksamheten. För det andra kan man tänka sig att höstens riksdagsval hjälper till att höja valtemperaturen redan i vårens EUP-val (även om vi inte sett så mycket av det än).

En andra fråga gäller om de stora partierna – Socialdemokraterna och Moderaterna – kommer att göra lika dåliga val som vid tidigare EUP-val. Det är inget unikt för Sverige, utan stora partier och partier i regeringsställning tenderar att göra relativt sett dåliga resultat i EUP-val. Omvänt har andra partier gjort jämförelsevis bra resultat i EUP-val. I svenska EUP-val finns sådana exempel i form av Miljöpartiet 1995 (17,2%), Vänsterpartiet 1999 (15,8%) och Folkpartiet 2009 (13,6%). Och ett par nya partier har fått starkt stöd och erhållit mandat i EUP-val, nämligen Junilistan 2004 (14,5%) och Piratpartiet 2009 (7,1%). Inget av dessa två partier har dock lyckats få tillnärmelsevis lika starkt stöd i därpå följande riksdagsval. Och Junilistan tappade sina mandat i Europaparlamentet i och med 2009 års val. Kommer något nytt parti att göra ett bra EUP-val och komma in i Europaparlamentet? Mer generellt kan min andra fråga formuleras som: kommer valresultatet i EUP-valet 2014 mer likna ett riksdagsval? Med det menar jag om valresultatet kommer vara i linje med det allmänna opinionsläget och mer likt hur det hade sett ut om det varit riksdagsval. 

En illustration av hur EUP-val skiljer sig från riksdagsopinionen ges i nedanstående diagram. Där redovisas hur det gick i EUP-valet 2009 i förhållande till hur folk skulle rösta i ett riksdagsval i maj samma år, det vill säga strax innan EUP-valet. Den senare uppgiften kommer från SCB:s Partisympatiundersökning (PSU). Där är varken Piratpartiet, Feministiskt initiativ eller Junilistan särredovisade, utan de ingår i gruppen ’Övriga’, men som framgår hade de betydligt större stöd i EUP-valet än i den allmänna opinionen kring ett hypotetiskt riksdagsval. Det framgår även av diagrammet att det framför allt var Moderaterna och Socialdemokraterna som fick betydligt sämre resultat i EUP-valet än det stöd som de samtidigt hade i opinionen gällande ett eventuellt riksdagsval. 

En tredje fråga gäller: hur kommer resultaten i EUP-valet påverka valrörelsen inför höstens riksdagsval? En del av den frågan gäller vilka resultat som krävs för att Socialdemokraterna och Moderaterna med trovärdighet kan säga att deras resultat EUP-valet innebar en framgång. Som framgår av diagrammet nedan så skulle även en rejäl ökning i förhållande till 2009 års val ändå kunna innebära ett betydligt sämre resultat än i föregående riksdagsval. Det är osäkert hur media kommer att beskriva en sådan situation, och man kan tänka sig att de olika partiernas pressfolk kommer att vilja förmedla skilda bilder.

Naturligtvis finns det en lång rad andra frågor som också är av intresse att studera i samband med årets 312 val, och jag kommer att ta upp mycket annat här i bloggen. Men de tre frågor som jag har lyft fram här hör till de åtminstone jag tycker känns lite extra spännande. Och snart får vi veta hur det går. Bara en månad kvar.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv