Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

På skärtorsdagen anordnade Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) ett seminarium inför årets Europaparlamentsval. Det kan tyckas vågat med tanke på tidpunkten och ämnet, men faktum är att det var mycket välbesökt. Måhända finns det en törst för information kring Europaparlamentsval. Det kan också vara så att det var programmet som lockade. Talare var nämligen Simon Hix, professor i europeisk och komparativ politik vid London School of Economics and Political Science (LSE). Han är en av de främsta statsvetarna när det gäller forskning om Europapolitik.

Hix har även skrivit en kort skrift för Sieps om varför 2014 års Europaparlamentsval är särskilt viktigt (kan laddas ned här). Anledningen till att årets val är viktigare än tidigare års val är framför allt att Lissabonfördraget har gett parlamentet mer makt. Årets val kommer bland annat att bli det första tillfället då Europaparlamentet väljer ordförande i Europeiska kommissionen.

Eller det är i alla fall vad Europaparlamentet tror. Faktum är att Lissabonfördraget inte är helt tydligt på den punkten. I artikel 17 står det att:

Med hänsyn till valen till Europaparlamentet och efter lämpligt samråd ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet föreslå Europaparlamentet en kandidat till befattningen som kommissionens ordförande. Denna kandidat ska väljas av Europaparlamentet med en majoritet av dess ledamöter. Om denna kandidat inte får majoritet, ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet inom en månad föreslå en ny kandidat som ska väljas av Europaparlamentet i enlighet med samma förfarande.

Det finns dock olika tolkningar kring vilken frihet Europeiska rådet har att föreslå Europaparlamentet en kandidat. Det är med andra ord upplagt för maktspel a la House of Cards. Det ovan citerade stycket är så pass centralt att Hix valde att läsa upp det, men då naturligtvis på engelska. Där beskrivs kandidaten med pronomenet ”he”, vilket tyvärr är rätt träffande om man ser till vilka kandidater som står till buds.

Hix noterade ett större intresse för valet i år än tidigare år. Men han vågade inte förutspå om det intresset skulle medföra ett högre valdeltagande. Det finns faktorer som talar både för och emot ett ökat valdeltagande. Det gäller valdeltagandet sett till hela EU. Om vi ser endast till det svenska valdeltagandet finns det anledning att tro att höstens nationella val kommer att bidra till att dra upp valdeltagandet i Europaparlamentsvalet, men vi har aldrig tidigare haft val till riksdag och Europaparlament samma år så vi vet inte riktigt vad det kommer att medföra.

Hur ska man då gå till väga när man ska välja vem man ska rösta på i Europaparlamentsvalet? Partigrupperna är centrala i Europaparlamentet. Tyvärr är de dock inte så kända i Sverige. Men det finns hjälp: VoteWatch Europe är en självständig, opartisk organisation som har tagit fram en valkompass som kan vara till hjälp att hitta partigrupper och kandidater som tycker som du. Du hittar valkompassen och en hel del annat matnyttig information här. Här i bloggen kommer jag att skriva mycket mer om Europaparlamentsvalet under de veckor som återstår fram till valdagen den 25 maj.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv