Experten: Vraken jag skulle vilja hitta i Stockholm

Lösningen på veckans Stockholmsgåta väckte stor entusiasm hos er läsare. Jag berättade ju att ett fartygsvrak sedan flera hundra år ligger under den aktuella byggnaden på Stureplan 3 (läs mer här).

Sedan fick ni ju se en Stockholmskarta som visade var 150 fartygsvrak finns under Stockholm. Klicka på bilden och ta en titt på detta fascinerande bildspel om ni missade detta vraksafari:

Källa: Stockholm örlogsstaden

Marcus Hjulhammar, intendent på Sjöhistoriska museet, har tagit fram uppgifterna till vrakkartan. Många läsare ville ställa frågor till experten och dessa skickade jag förstås vidare till Marcus. Här har ni nu svaren:

Jonna L: Den här kartan är ju fantastiskt rolig att titta på! Hur har kartläggningen gått till?

Marcus Hjulhammar: ”Jag håller med om att kartan är fascinerande. Grunden till den gjordes redan på 1950-talet av Stadsmuseets arkeolog Hans Hansson (1907-1972). Kartan har därefter kompletterats fram till idag i takt med att nya fynd har gjorts”.

—

Anna: Är det något vrak du drömmer om att hitta i Stockholm?

Marcus Hjulhammar: ”Personligen tycker jag att det vore fantastiskt att finna något av Samuel Owens första ångfartyg som enligt vissa uppgifter ska ha sänkts utanför hans mekaniska verkstad på Kungsholmen. Owen byggde upp Kungsholms Mekaniska Verkstad, vars byggnader sedan övertogs av Kungliga Myntverket. Bland Owens fartyg som kan ha sänkts i det som nu är mark utanför hans verkstad märks bland annat The Waterwitch, eller Stockholmshäxan som hon också ibland har kallats, liksom Amphitrite som var Sveriges första ångfartyg i reguljär passagerartrafik. Om de nu verkligen ligger kvar där vore de intressanta att dokumentera eftersom det finns få källor om dessa första och för Sveriges industrialiserings så viktiga ångfartyg”.

Här Amphitrite (ur Sjöhistoriska Museets samlingar):

—

Lisa: Räknar du med att byggprojekten i Stockholm som pågår ska ge nya vrakfynd?

Marcus Hjulhammar: ”Absolut, det kan vi räkna med. Jag räknar definitivt att de stora byggprojekt som pågår idag kommer innebära att många nya fynd kommer i dagen. Ombyggnaden av Slussen är ett sådant exempel. Slussen är en av stadens mest marina miljöer som har varit intensivt trafikerad sedan staden blev stad, inte minst genom förbindelsen mellan Mälaren och Saltsjön. Området som berörs är även så pass stort att det berör många intressanta historiska miljöer såsom omlastningsplatser, varv, bryggor och befästningsverk. Slussen är också intressant som en mötesplats, inte minst sedan den första slussen invigdes på 1640-talet. En annan plats som det nu projekteras för är det nya Nobelmuseet på Blasieholmen. Det är en av få kvarvarande oexploaterade ytor i den centrala staden med en mycket marin prägel. Där var från 1550-talet örlogsvarv och kallades fram till 1640 för Skeppsholmen, innan det flyttade över till nuvarande Skeppsholmen. Därefter fortsatte varvsrörelsen vid och nära den plats där det nya Nobelmuseet planeras och under 1700-talet byggdes bland annat många ostindiefarare där. Här torde vi kunna förvänta oss stora marinarkeologiska fynd i framtiden”.

—

Evert: Har du själv varit vid något av vraken och tagit egna bilder?

Marcus Hjulhammar: ”Jag brukar fotografera det fartyg som ligger vid Kastellholmen mot Skeppsholmen och som syns tydligt vid lågvatten. Ungefär vart tionde år brukar vattnet vara så lågt att det kan ses i hela sin utsträckning. Det är en mäktig syn, över 30 meter långt. Jag har också fotograferat resterna av det som finns kvar av det stora örlogsfartyg som hittade 1874 i Teatergatan på Blasieholmen. Det är en ganska fascinerande historia – av vraket gjordes ett stort arkivskåp!”.

Här en av Marcus Hjulhammars bilder från Kastellholmen:

—

Anders: Tycker du att det satsas för lite pengar på att få upp vrak som ju faktiskt kan berätta mycket om Stockholms historia?

Marcus Hjulhammar: ”Jag tycker att det under de senaste åren har blivit bättre då det vid flera stora byggprojekt har räknats in kostnader för arkeologi redan i projekteringen. Jag kan trots detta tycka att arkeologin i vissa fall ändå borde få större utrymme. Visst är det så att vrak faktiskt kan berätta mycket om Stockholms historia så jag tycker att det kunde satsats mer pengar på just att lyfta fram särskilt spännande vrak. Vad som är särskilt intressant kan man diskutera”.

—

Har ni något mer att tillföra i form av bilder eller kunskap om vrak i Stockholm så mejla gärna till mittstockholm@svd.se. För er som vill lära er mer om Stockholms vrak så kan jag som sagt förorda boken ”Stockholm örlogsstaden”.

Ta också gärna en titt på bilquizet som nyligen lades ut. Titta på filmen här:

TA EN TITT PÅ FILMEN GENOM ATT KLICKA PÅ BILDEN!

När du sett kortfilmen får du gärna mejla in din gissning till mittstockholm@svd.se. Numrera helt enkelt bilarna och Stockholmsmiljöerna från 1–10. Kan ni bara några av bilarna eller miljöerna är det förstås okej att mejla in gissningar på just dessa. Även denna gång kommer jag att utse en vinnare för bilarna, en vinnare för Stockholmsmiljöerna samt en för totalsegern!

Ni har fram till 24 oktober på er med bilquizet – dagen efter kommer lösningen på Mitt Stockholm-bloggen.

Om ni vill se fler Stockholmsfilmer får ni gärna via denna länk ta en titt på någon av de 27 kortfilmerna som presenterats här i bloggen sedan starten förra året. Från Telefontornet till matchen då två bloggläsare fick möta J-O Waldner och Mikael Appelgren i en match där ”Äpplet” spelade med ett äpple och ”J-O” med en jojo…

Du är också välkommen att klicka dig runt och besöka platserna för bloggens filmer och gåtor! Kanske finns det något som handlar om din favoritgata?