”Herregud vad Stockholm var litet då”

I förrgår fick ni ju ta del av läsaren Marguerite Bjärevall Grosholms berättelse om Stureplan på 40-talet (följ denna länk om du vill läsa den).

Här nu en annan läsarberättelse från samma plats – som Erik Krueger mejlade till oss:

”För mig, som gick på Beskowska Skolan på Engelbrektsgatan på 50-60-talet, bestod ju Stockholm bara av stråket Engelbrektsplan-Stureplan-Nybroplan-Hamngatan-Biblioteksgatan och så det hela baklänges. Party gjorde man mellan Birger Jarlsgatan och Valhallavägen – söder om Slussen var ”indian territory”. Vasastaden var också OK men redan Kungsholmen var relativt okänt. Herregud var Stockholm var litet och i stort sett träffade man alltid på samma människor vart man än gick, vare sig på party eller på gatan. Att man rev Anglais-huset var synd, men att man ersatte det med någonting så utsökt fult och smaklöst som den byggnad som kom efter låter mig fortfarande gapa av häpnad.

Så ser huset ut nu. Foto: Johan Lindberg

Så såg Stureplan ut med gamla Anglais 1949. Foto: Spårvägsmuseet

—

”Nåja, det var inte den enda förbrytelsen mot estetisk harmoni, mycket följde efter. Vem kommer fortfarande ihåg Skomans cafeteria, herrekiperingsaffären Morris med sina ”omsorgsfulla” manliga biträden, Cecil, Kjellsons, Nalen+Harlem, Tösse? Ack ja, skolungdomsminnen. Hur litet det dåtida Stockholm egentligen var förstod jag först efter att jag flyttat utomlands i mitten av 60-talet. Jag kom aldrig tillbaka, men genom de antydningar som gjordes av den unga damen i Stureplanfilmen beträffande ”stekare” och ”brats” förstod jag att staden fortfarande är lika småskuren och befolkas av samma begränsade klick som för 50 år sedan. Inget ont i det, det bara är så. I övrigt: Spårvagnsfärden till Stureplan i filmen, i snömodd och med dessa saltsjöar runt rälsväxlarna var en klassiker! Jag drog på mig mina ”slammkrypare” i minnet och gratulerade mig själv till att inte längre behöva uppleva denna form av klimat.”

Vi tackar Erik så mycket för denna berättelse. Spårvägsturen han talar om finns i mitten av vår Stureplansfilm (3.30 in på filmen):

—

Om någon annan av er har en historia om någon plats i Stockholm – eller kanske några fina bilder – så mejla gärna till mittstockholm@svd.se. Här är förresten tv-avsnittet om Stureplan som vi gjorde i december (följ denna länk).

Titta också gärna på de andra filmerna och gåtorna på bloggen. Här är den senaste filmen där du får se 10 bilar och Stockholmsmiljöer på 45 sekunder i unika filmsekvenser från 60-talets Stockholm. Mer än 21 000 läsare har hittills sett den.

—

Vinterns mest sedda film på bloggen är historien om 90-årige Karl-Väinö Tahvanainen som berättade om när det klassiska Telefontornet brann 1952. Det är alltså telefontrådar på bilden nedan som gick över huvudstaden hustak! Se filmen här.

—

OM NI VILL SE FLER GÅTOR OCH FILMER OM STOCKHOLM – FÖLJ DENNA LÄNK

På måndag kommer nästa gåta. En riktigt klurig gåta utlovas!