Ansvar med begränsningar

Skummar delar av budgeten. Magdalena Anderssons hårda retorik kring den förra regeringens ansvarslöshet med statsfinanserna skrivs in i finansplanen. Har dock ännu inte stött på den i tilltagande tail-spinn fallande ”ladan”-metaforen. Någon klok person på Finansdepartementet klev kanske in i processen och av-ladade dokumentet.

Detta sagt har Andersson ett trovärdighetsproblem när hon fortsätter att hävda att det är ett bekymmer att den förra regeringen genomfört ”ofinansierade skattesänkningar”, samtidigt som hon låter dessa skattesänkningar ligga kvar och inte på något sätt antyder någon ny finansiering.

De skattehöjningar som genomförs (eller föreslås, detta ska ju som bekant genom riksdagen) går inte till att försöka rätta till denna påstådda obalans, utan till nya utgifter.

Lyssnar man på finansministern låter det som om att jobbskatteavdragen – i synnerhet det sista – i snabb takt driver oss mot avgrunden. Men att hon inte tänker göra något åt det.

Det ger inte nödvändigtvis intryck av ansvarstagande.