Mitt Stockholm

Johan Lindberg

Johan Lindberg
Säsongens tredje del i Mitt Stockholms webb-tv-serie väckte många läsares engagemang. Den handlade ju om Margit Claesson som 1958 blev Stockholms första kvinnliga busschaufför. 90-åringen berättade att det fanns manliga passagerare som vägrade gå på bussen i början (se filmen här).
Margit Claesson under premiärturen 1958. Foto: Spårvägsmuseet

KLICKA PÅ BILDEN – SE OCH HÖR MARGIT CLAESSON BERÄTTA

Jag sa ju att ni gärna fick ställa frågor till Margit Claesson och många av er tog chansen. Här svarar hon på åtta läsarfrågor:
Anna: Hej! Jag är så imponerad av dig Margit. Du är ju 70 år äldre än mig men jag känner igen mig i dig. Hur har du behållit gnistan? Vad är receptet?
Margit: För det första är jag rätt envis. Det måste jag erkänna och andra säger ju att jag är det. Sedan är jag en danslysten människa, jag var ute och dansade mycket. Det tror jag håller en ung längre. Jag kunde koppla bort jobbet då. Jag kan fortfarande ta några danssteg om någon håller i mig ordentligt, säger Margit och skrattar till.
Anders: Nu är det ju bedrövligt med busstrafiken när snön har kommit. Var det ännu värre med förseningar på 50- och 60-talet?
Margit: Nej, det var bättre då. Man tog sig alltid fram. Det kunde vara väldigt halt så man bara gled och sidan, men man gav sig alltid ut. Så är det ju inte längre. Nu när det var så snöigt, den 5:e december, stod jag och väntade i Fruängen. Helt plötsligt fick vi höra att bussen hade vänt i Älvsjö för att det inte var plogat. Så jag fick traska tillbaka i den djupa snön. Egentligen tror jag inte att de får göra så. Har de åtagit sig att åka sträckan så ska de köra. Annars får de ta in en annan chaufför. Så var det i alla fall när jag var trafikmästare på 60-talet. Jag tror aldrig att vi ställde in en tur då. I dag ställer de in turer för lätt.
Ann: När den där mannen vägrade gå på i Skanstull för att du var en kvinnlig chaufför – vad tänkte du då? Vad sa du? (se klippet här)
Margit: Äh, det var bara att låta honom stå kvar där. Men när dagen var klar frågade jag kvinnorna som körde bussarna efteråt hur det hade gått. Då sa hon som körde efter mig att han hade vägrat gå på hennes buss också. Den tredje sa att han hade gått på, men sett väldigt sur ut. Vi skrattade bara och tyckte han var larvig. Vi tog inte åt oss.

Foto: Spårvägsmuseet

Stickan: Vad var roligast att köra: Trådbuss, tunnelbana eller vanlig buss?
Margit: Buss, det måste jag säga. Trådbussarna gick tyst och fint, men samtidigt var man mer spänd eftersom man skulle hålla reda på ”trådarna”.

Sissi Jansson: Hur ser du på jämställdheten i Sverige i dag jämfört med på 50-talet?
Margit: Det är såklart väldigt annorlunda. Det är lättare för kvinnor att göra sig hörda i dag, men på många områden är förstås männen fortfarande dominerande. Jag har kvar ett ganska roligt tidningsurklipp från slutet av 50-talet där rubriken var: ”Akta er grabbar, här kommer kvinnorna”. Då stod det om att kvinnor plötsligt kunde bli poliser, präster, lapplisor, köra spårvagn och buss. Det hände mycket just under den perioden.

Ludde: Saknar du trådbussarna i Stockholm?
Margit: Jo, lite, eftersom det var så tysta och fina. Men jag tror inte det skulle funka så bra i dag med all trafik.

Margit Claesson som trafikmästare i Stockholm. Foto: Spårvägsmuseet

Ann-Charlotte: Mötte du något motstånd även när du blev första kvinnliga trafikmästare?

Margit: Nej, det var inte så många som sa något då. Det hade ju bara gått fyra sedan jag blev den första kvinnliga busschauffören, men mycket förändrades fram till 1962. Det var väl någon man som kanske surade för att han var tänkt som chef och ”blev överhoppad”. Men han sa inget till mig.

Stig Nilsson: Vilken var din favoritlinje att köra i stan?
Margit: Den som gick från Skanstull – via Älvsjö – till Kungsholmen. Den hette 64:an ett tag, men har haft många olika namn. Nu går den inte längre. Nu finns det ju tunnelbana.

Om någon av er läsare har ytterligare någon fråga efter att ha sett filmen så kan jag ställa dom till Margit framöver. Mejla till mittstockholm@svd.se. Vi är som sagt väldigt nöjda över att kunna visa dessa fina filmsekvenser från vänstertrafikens Stockholm 1964. Så stort tack till Spårvägsmuseet för att vi fick använda deras filmmaterial. Många av dessa sekvenser har aldrig tidigare visats offentligt. Titta, njut och dröm er bort till 1960-talets Stockholm.

I morgon är det dags för en ny Stockholmsgåta som leder fram till söndagens fjärde avsnitt.
Välkomna tillbaka då!

 

OM BLOGGEN



Välkommen till bloggen Mitt Stockholm! Här samlar vi gåtor, frågesport, bilder, filmer och berättelser om Stockholm förr och nu.

Vill du bidra med eget material eller har förslag på vad vi ska berätta mer om? Mejla till mittstockholm@svd.se

Klicka dig gärna runt i arkivet här nedan – där finns många okända pärlor om vår kära huvudstad.

/Hälsningar Johan Lindberg

Klicka dig runt!

karta

Här finns alla gåtorna och filmerna samlade – klicka dig runt och lär dig mer om Stockholm.

Fler bloggar