Sverige går till doktorn

Tänk er att Sveriges ekonomi skulle gå till doktorn. Han eller hon skulle titta på patienten Sverige och ställa frågan:

– Hur mår du?

– Ganska okej, men jag har en svag huvudvärk av oro. Inflationen är låg och många hushåll lånar lite för mycket pengar. Dessutom vägrar arbetslösheten att falla.

– Oj oj oj, svarar doktorn.

Oj oj oj är inget konstruktivt svar men kanske ändå en möjlig reaktion. Faktum just nu är att inflationen mätt som KPI är på minus igen, minus 0,2 procent i maj. Utlåningen till hushållen verkar samtidigt ta fart, ökningstakten för bolån var 5,6 procent i april. Arbetslösheten samma månad var 8,7 procent.

Tillbaka till doktorn. Vilken medicin ordinerar han eller hon?

Doktorn kan be Riksbanken att sänka räntan. Men tänk om inflationen är importerad och beror på faktorer som Riksbanken inte kan kontrollera? Tänk om arbetslösheten beror på strukturella problem och inte på konjunkturen? Det är möjligt att en räntesänkning inte skulle påverka vare sig inflationen eller arbetsmarknaden lika mycket som många önskar, men däremot öka låneviljan ytterligare.

Doktorn kan vända sig till Finansinspektionen för hjälp och be dem ytterligare skärpa reglerna för bankerna. Men bara för att FI vrider på olika kranar är de inte säkert att bankerna gör som det är tänkt. Om bolån är en viktig produkt för att locka kunder är det enklare att höja priset på annat. Dessutom kan man alltid lägga mycket hopp till vackra ord om en sundare amorteringskultur.

Doktorn kan vända sig till Finansdepartementet och ordinera reformer. Men frågan är om politikerna vill svälja doktorns troligen ganska beska medicin och på allvar göra något åt hushållens lånevilja, eller för den delen se över arbetsmarknaden grundligt. Risken är att Finansdepartementet i stället tar fram en ask värktabletter och jobbar vidare. Almedalen stundar, tal behöver skrivas och utspel förberedas.

Eller så kan doktorn be Sverige att sova lite mer, äta lite nyttigare, och hoppas att stressen släpper. Kanske rekommendera ett besök hos tandläkaren för en bettskena.

Fungerar Sverige som i läroboken hjälper en eventuell räntesänkning från Riksbanken, om läroboken behöver uppdateras efter finanskrisen är det risk att huvudvärken förvärras och beskare medicin behövs.

Kanske vet doktorn att det är valår och att landets beslutsfattare nöjer sig med det receptfria utbudet på ICA eller Konsum. Den riktigt beska medicinen kommer troligen att se dagens ljus först långt efter den 15 september. Den lätta huvudvärken riskerar hur som helst att bestå.