Djävulen bor i detaljerna

Ju mer jag läser om BNP-siffran desto mer konfunderad blir jag. En sak är klar – jag vill inte byta jobb med statistikerna på SCB. För…

1) Det var jättestarka siffror.

En tillväxt på över 3 procent under det fjärde kvartalet jämfört med året innan fick mig, och många andra, att höja på ögonbrynen.
Även helåret var starkare än väntat. När jag mailade bedömare tidigare och veckan och bad om deras prognoser för helåret var det bara Nordea som trodde på en så hög siffra som det faktiskt blev – 1,5 procent.

2) Men BNP handlar om att mäta värdeökningar. 

Denna förklaring fick jag av Birgitta Magnusson Wärmark på SCB tidigare i veckan:

”BNP är det samlade värdet av produktionen av varor och tjänster, och då mäter man värdeökningen i varje led av produktionsprocessen.

Dvs värdeökningen för ett bröd består av 1. Försäljningen av bröd minus insatsvaror och tjänster (exempelvis mjöl, fett, vätska, elförbrukning, städning) för tillverkningen. 2. Detaljhandelns påslag (marginal) för att sälja brödet, vilket motsvarar deras försäljning minus kostnader för inköpta varor och tjänster.

Man lägger alltså ihop värdeökningen i varje förädlingsled, och den ska motsvara ersättning till arbete och kapital, dvs löner, sociala avgifter och driftsöverskottet, som ska täcka kapitalförslitning och vinst.”

Det säger sig självt att det inte är en alldeles enkel beräkning.

3) Data kommer också från utlandet. 

Ta ett lastbilsföretag, som tillverkar i Brasilien och exporterar till Argentina. En del av den tillverkade lastbilen ska räknas hem till svensk BNP. Det heter merchanting. SCB definierar det som: svenska företags handelsmarginal vid köp och försäljning av produkter som både tillverkats och sedan sålts utomlands utan att först ha importerats till Sverige.

4) Bara svenskars konsumtion ska räknas med. 

Nu kanske jag är fredagstrött men jag betvivlar att alla kontantköp runt om i Sverige loggas efter om den som handlar är svensk medborgare eller turist. Människor som bott i Sverige längre än ett år ska dessutom räknas med, fast inte ambassadpersonal för de tillhör sitt eget land.

Summa summarum är tillväxten mätt som Bruttonationalprodukt en intressant men osäker siffra. Vi journalister tenderar att gilla siffror men kanske är det bäst att säga att tillväxten i slutet av fjolåret var oväntat stark. Exakt hur stark vet vi faktiskt först om några år. Fast även den sista siffran bör nog följas av några om och men.