Lägre boräntor = mer bolån?

Premiär! Dags för ett första inlägg min makroblogg. Här hoppas jag kunna skriva om nördigt intressanta siffror och stora skeenden, allt inom ekonomins värld.

Jag börjar på spåret nördigt intressant. Idag kom ny Finansmarknadsstatistik från SCB. Via telefon får jag hjälp av Elin Henriksson på SCB att hitta rätt bland alla siffror. Det är inget litet Exceldokument. Ni hittar det själva här.

Statistiken är intressant eftersom den visar hur de svenska hushållen lånar och sedan en tid tillbaka också vilka räntor de får. Hushållens stora lån är bland annat Riksbankens stora orosmoln eftersom det finns risk för skulddominans enligt riksbankschef Stefan Ingves.

Dagens siffror visar också att bolånen fortsätter att öka, tillväxttakten var 5,1 procent i januari.

Svenskarnas bolån är nu: 2 349 miljarder kronor, varav 979 miljarder är på bindningstider på ett år eller längre. En majoritet av bolånen är alltså med rörlig ränta.

(syns i Excel flik 4.4 – 4.16, tabell 4.8)

SCB redovisar nu också räntestatistik. Lägst ränta i januari ska bindningstid på ett år vara: 2,29 procent. Rörlig ränta och tremånaders ränta gav i snitt 2, 39 procent. Det är avsevärt lägre än i höstas och ett tydligt tecken på att Riksbankens räntesänkning i december sänkt också boräntorna. I oktober var den rörliga räntan 2,61 procent i genomsnitt enligt SCB.

(syns i Excel flik 5.3 – 5.14, tabell 5.6.4)

SvD Näringslivs egen räntekarta visar samtidigt tydligt att det går att pruta sig ner till klart lägre boräntor. Många läsare har rapporterat in 3-månaders boräntor klart under 2 procent, med 1.74 procent som lägst. Medianräntan för januari och februari är 2,29 procent.

När räntepanelen träffades nyligen var också rådet att förhandla sig till en rörlig boränta på 2,1-2,2 procent. 

Till sist. Blancolånen. Ett ämne jag skrivit om på sistone. Här visar SCB:s statistik att också blancolånen växer. Januarisiffran är på 198,8 miljarder kronor, nästan 2 miljarder mer än i december. Kanske skedde en del av julhandeln med lånade pengar, eller var det ett sätt att betala resan till solen.

(syns i Excel flik 4.4-4.16, tabell 4.11.1)

Vad betyder då alla siffror? Att svenska hushålls skulder fortsätter att öka oroar Riksbanken. Samtidigt är inflationen låg och direktionen på Brunkebergstorg sitter i en verklig rävsax. Det gör Aprilmötet allt mer spännande. Kanske är ännu en sänkning av reporäntan möjlig?

För er som inte fått nog av nörderi kan läsa senaste protokollet från Riksbanken här.