Därför kan avgångar vara politiska utrensningar

När den nordkoreanske militärtoppen Ri Yong-ho plötsligt fick lämna sina uppdrag förrförra månaden av ”hälsoskäl” drog många slutsatsen att det hela var en del i ett politiskt motiverat avsked. Nordkoreanska makthavare brukar nämligen hålla i sina poster i ur, skur och sjukdom tills de helt enkelt avlider. Igår kom ett exempel som bekräftar regeln då den statliga nyhetsbyrån KCNA meddelade att O Ik-che, ordförande för Nordkoreas Chondogyoförsamling har avlidit 83 år gammal. Nordkoreas Chondogyoförsamling är en av regimens många satellitorganisationer och fyller en funktion i att försöka hålla uppe ett mot omvärlden av att religionsfrihet existerar i landet. O höll sin post till in i sista stund just som nordkoreanska politiker brukar göra.

O Ik-che var en av ett litet antal sydkoreaner som hoppat över till Nordkorea av politiska skäl. Före sitt avhopp 1997 var han ordförande också för Sydkoreas Chondogyoförsamling, och bara två månader innan han hoppade av till Nordkorea utnämndes han till medlem i det sydkoreanska regeringsorganet ”Nationella rådgivningsrådet för nationell återförening” (민주평화통일정책자문회, på engelska: National Unification Advisory Council). Chondogyo är en svårdefinierad rörelse vars trosgrund är en blandning mellan politisk och religiös filosofi. I dagens Sydkorea tros det finnas mellan 100 000 och en miljon troende. Antalet i Nordkorea är okänt.

Chondogyofilosofin föddes ur Donghakupproret 1864, som riktades mot det koreanska kejsardömet och utländska makters inflytande i Korea. Chondogyo är en svårdefinierad filosofi/religion, och många i dagens Sydkorea känner knappt till konceptet, men filosofin blandar inslag från nationalism, konfucianskt tänkande och buddhism. Det nationalistiska inslaget passar väl in i Nordkoreas politiska kontext, och i landets första parlament kunde ett Chondogyobaserat parti (grundat 1946) väljas in.

Faktum är att Chondogyo var en starkt utbredd religion (eller vilken definition man nu väljer) i Korea, främst bland bönder, under 1940-talet. Chondogyopartiet hade faktiskt fler medlemmar än kommunistpartiet i Nordkorea (Charles Armstrong skriver mer om detta i sin bok The North Korean Revolution) och partiet blev en högljudd kraft i Nordkoreas parlament. Dess ledning rensades senare ut av Kim Il-sung då kritiken mot kommunistpartiets politik – som på den tiden förekom helt i det öppna – blev för stark. Idag fungerar partiet endast som satellitparti, och O Ik-je slutade sina dagar som religiös galjonsfigur i Nordkorea. Man kan undra om det var vad han hade tänkt sig.