Varför ryker det på Beckholmen?

Illustration: Fredrik Hippolyte von Schantz

Ännu en SvD-läsare, Gerhard Schönbeck, har hört av sig till redaktionen. Han vill gärna ha hjälp med att utröna vad det är som händer på akvarellmålningen ovan. Tavlan är målad av Gerhards släkting, Fredrik Hippolyte von Schantz, år 1851. Men varför ryker det från Beckholmen? Läs hela bakgrunden i Gerhard Scghönbecks brev nedan. Mejla gärna ditt svar till mittstockholm@svd.se.
……………………………………………………………………………………………………………
En sommardag på Saltsjön år 1851. Nästan som idag.
Kastellholmen till vänster med sin dåtida mastkran, det gula Flaggmästarbostället och den röda Vaktmästarbostaden, båda på plats än i dag. De långa, röda Kolskjulen på holmens sydspets tillkom däremot först året därpå.
Djurgårdsvarvet i fonden uppvisar aktivitet med tjärbränning och ett kölhalat fartyg som får sin botten tätad. Andra aktiviteter pågår där i dag – på Gröna Lund.
Beckholmen till höger. Ännu finns inga dockor där. Bron dit i sundet från Djurgårdsstaden är nyuppförd, men syns inte i bild.

MYSTERIET:
Ur skorstenen på det röda huset i bildens mitt står en rökkvast denna soliga och vindstilla dag. Man nästan hör fåglarna sjunga i trädens lövverk, det är ju sommar. Man varför eldas det då så häftigt i det röda huset på Beckholmen? Där fanns aldrig något bageri och tjärtillverkningen var sedan länge nedlagd.
Och där konstnären, min avlägsne släkting Fredrik Hippolyte von Schantz, befann sig borde det gamla Tjärmästarbostället inte vara så tydligt synbart, där det ligger än idag bakom en bergsknalle.
Så vad är det vi ser?

Vänliga hälsningar,
Gerhard Schönbeck

……………………………………………………………………………………………………………….