Annons
X
Annons
X

Säkerhetsrådet

Mats Johansson

Mats Johansson

Idag presenterar Sveriges och Finlands försvarsministrar det framtida försvarssamarbetet vid ett seminarium på Finlandsinstitutet i Stockholm. Men det kan inte ersätta ett Natomedlemskap.

Efter Jugoslavien-krigens slut inleddes den ur militär synpunkt tryggaste perioden i Europas historia, där tidigare två världskrig hade startats, världshistoriens värsta förtryck utövats och miljonarméer stått mot varandra under det kalla kriget. Den breda europeiska integrationen med starka institutioner som Europarådet, Nato och EU skapade ett så grundläggande förtroende att den interna krigsrisken hade försvunnit. Något egentligt militärt hot utifrån fanns inte heller.

Andra hot som finansiella kriser, pandemier och korruption kom därför i förgrunden. Stora ansträngningar gjordes under denna period för att integrera Ryssland i den europeiska säkerhetsstrukturen. Under mina tio år i Natos parlamentariska församling var Rysslands medlemskap den mest debatterade frågan och den ryska delegationen hade flest ledamöter av alla i församlingen. Särskilt amerikanska kongressledamöter underströk att Nato även kunde ge trygghet till hela det väldiga landet från S:t Petersburg till Berings sund. Den gamla fiendebilden var borta.

Nu blev det inte så. Den åttafaldiga oljeprisstegringen i början på århundradet fick nationalism och imperialism att växa sig starkare i Ryssland. Grannländers självständighet började åter ifrågasättas i Kreml. Under Rysslands krig mot Georgien 2008 skulle huvudstaden Tbilisi erövras och därmed hade sannolikt Georgien upphört som självständigt land. En amerikansk styrkemarkering stoppade detta, enligt den tidigare ryske presidentrådgivaren Andrej Illarionov.

Nu har Ukraina angripits av Ryssland. Landet har under lång tid undergrävt Ukrainas ekonomi och dess självständighet ifrågasätts av Rysslands president. Aggressionen är ett brott mot den europeiska fredsordningen. Den centrala säkerhetspolitiska uppgiften för väst är nu att säkra Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

Sverige har tagit ett stort ansvar för att stärka den europeiska säkerhetsstrukturen efter kalla kriget. Suveränitetsstödet till Baltikum var ett viktigt första steg. Tillsammans med övriga nordiska länder drev vi på för att Estland, Lettland och Litauen fullt ut skulle accepteras i de euro-atlantiska organisationerna.

The US-Baltic Charter 1998 blev avgörande för detta. Sverige tog tillsammans med Polen initiativet till EU:s östra partnerskap som är Europas viktigaste säkerhetspolitiska åtgärd de senaste åren. Utan det östra partnerskapet skulle Georgien, Moldavien och Ukraina ha varit i ett så svårt läge att det är tveksamt om de överlevt som självständiga länder.

Sverige har på egen hand och via EU drivit på för politiskt och ekonomiskt reformstöd i dessa tre bräckliga demokratier. Sverige är den största bilaterala biståndsgivaren till Georgien och Moldavien. Nu är det stödet av avgörande betydelse. Ukraina och Moldavien behöver också lägga betydligt större kraft på att bekämpa den omfattande korruptionen. De kan lära av Georgien som har förbättrat sin antikorruptionspolitik, enligt Transparency International.

Sverige måste också tillsammans med våra nordiska grannländer ta ett större ansvar för den militära säkerheten i vår del av Europa. Nordens ekonomi är ungefär lika stor som Rysslands. Även med måttliga satsningar skulle vi tillsammans kunna bygga upp en gemensam militär förmåga som är tillräckligt stark för att inte behöva användas. Utvecklandet av ett gemensamt nordiskt luftförsvar och en gemensam marin i Östersjön och Norska havet skulle vara ett kraftfullare och effektivare samarbete än att fortsätta med det begränsade fredstida samarbetet som präglar Nordefco.

Den svenska solidaritetsdeklarationen är ett viktigt åtagande, men den är ensidig. Danmark, Norge och Finland skulle inte anse att den utgör en tillräcklig fördragsmässig grund för att bygga ett gemensamt försvar. Det enda sättet att uppnå ett starkt och trovärdigt försvarssamarbete mellan de nordiska länderna är därför att se till att alla också blir fullvärdiga medlemmar av Nato.

Göran Lennmarker är ny ordförande i Svenska Atlantkommittén, tidigare bland annat styrelseordförande i Sipri och riksdagsledamot (M).

 

 

Om gästbloggen



Säkerhetsrådet är en gästblogg hos SvD Ledare och en mötesplats för försvars- och utrikespolitiskt intresserade. Utgångspunkten är att Sverige står inför nya prövningar av militär förmåga och politisk vilja.

Redaktörer är Claes Arvidsson, gästledarskribent och författare, och Mats Johansson, tidigare pol chefredaktör och nu ledarkolumnist, ordförande i tankesmedjan Frivärld.

Förutom egna kommentarer svarar de för urvalet av inbjudna gästskribenter.