En givande skidlektion

Åre Längdcenter, Björnen. Foto: Lisen Hammarstedt.

Igår gjorde jag något som jag har funderat över länge att jag borde göra – jag gick i längdskidskola! På Åre Längdcenter i Björnen. Även om jag kan ta mig runt på skidorna rätt bra inser jag att min teknik behöver få sig ett upplyft och åkekonomin förbättras.

Här åker vi diagonalt utan stavar. Foto: Lisen Hammarstedt.

Jag blev instruerad av en mycket kunnig lärare som heter Josefine. Vi började med att lägga ifrån oss stavarna och träna på att åka diagonalt utan stöd av dem. Då gäller det att hela tiden ha kontroll över sin tyngdpunkt – som ska vara på motsatt skida från den som man skjuter ifrån med. Och frånskjutet ska göras med hela foten. Sen gäller det att bibehålla balansen och glida på skidan så länge som möjligt.

Foto: Lisen Hammarstedt.

Det var lärorikt att lägga ifrån sig stavarna för att känna vart man verkligen har sin tyngdpunkt. Jag fick tipset att köra uppvärmningen av varje pass just utan stavar, vilket jag tror att jag ska göra för att påminna mig själv om hur balanseringen ska ske för att jag ska åka så ekonomiskt som möjligt.

Foto: Lisen Hammarstedt.

Därefter åkte vi stakning med frånskjut, vilket är rätt åktekniskt svårt. Det gäller att ta stavtaget vid rätt tidpunkt och då glida på skidan som att det vore att man åkte diagonalt. Om man känner att man pendlar från sida till sida mellan stavtagen är man rätt ute!

Sen är det det där med stakningen, som jag har hört att man kör under en stor del av Vasaloppet. Vid stakning är det viktigt att stavisättningen sker rakt diagonalt mot snön, och då nära skidorna. Man ska låsa armarna i den vinkel de befinner sig i då och häva sig framåt med hjälp av bålen, hellre än armarna, eftersom att bålmusklerna är större och starkare. Armarna ska fortsätta bakåt så långt och länge som möjligt, och man kan släppa taget om stavarna, innan nästa isättning.

Diagonalt, med stavar. Foto: Lisen Hammarstedt.

Efter att ha åkt ett varv runt på en myr fortsatte vi på det mer kuperade elljusspåret och jag blev tillsagd att staka (både med och utan frånskjut) mer än vad jag skulle ha gjort om jag åkt på egen hand. Även i uppförsbackar. Det är riktigt bra styrketräning för magmusklerna, och även om det känns som att man åker långsamt så är det möjligt att åka så och man sparar ju på benmusklerna!

Jag och Josefine efter lektionen. Foto: Lisen Hammarstedt.

Jag fick med mig många nyttiga tips att applicera på min träning när jag är ute och åker själv. En lektion kan helt klart rekommenderas, även för de som redan behärskar skidåkning!

Jag blev också glad när Josefine berömde min balans och mitt flås. Alltså har alla intervallpass under hösten inte varit förgäves! Och så bedömde hon att jag kunde klara Vasaloppet på åtta timmar, vilket är snabbare än vad jag själv gissat på! Jippie! Bara att fortsätta träna på tekniken och samla skidmil såklart.