Ingrid Kjellström
Tidigt under hösten började jag att googla massor efter olika träningsscheman för en Vasaloppsåkare och hittade en del olika att dra nytta av. Några bra och strukturerade scheman ges ut av tidningen ”Vasalöparen”, men finns också på Vasaloppets hemsida här. Där kan man få ett schema efter sin profil, nybörjare, 7-timmarsåkaren och elitmotionären (i de PDF:er som man hämtar hem finns också bra beskrivningar av olika pulszoner och träningsintensiteter).
Träningsschemat för motionären från Vasaloppets officiella hemsida.
Jag har dock inte följt något av dessa scheman till punkt och pricka. Har (ännu) inte funderat så mycket över vilken måltid jag skulle kunna få, min träning har nog legat någonstans mellan nybörjaren och 7-timmarsåkaren enligt dessa scheman. En anledning till att jag inte följt något schema är för att jag i början av hösten inte alls ville åka rullskidor (det har jag, tack vare barmarken, fått göra till slut ändå. Mer om det i senare inlägg!). Istället har jag tränat sådant som jag tycker är roligt och som passat mitt schema. Det har oftast blivit något enligt nedan:
Måndag: Löpning, intervaller i backe eller 4*4 min 90% av maxpuls
Tisdag: Styrka, hela kroppen
Onsdag: Vila
Torsdag: Spinning, 60 min varav ca 40 min intensivt > 80% av maxpuls
Fredag: Löpning/spinning, längre pass
Lördag: Vila
Söndag: Styrka, med fokus på överkropp
Tidigare har jag inte varit så förtjust i vare sig löpning eller styrketräning, men nu när jag utövat de bägge träningsformerna kontinuerligt under några månader har de nästan hamnat lika högt upp på min lista som favoriten spinning. När jag styrketränar kör jag helst högintensivt och funktionellt – det vill säga mycket med den egna kroppsvikten och i superset.
Jag efter ett träningspass på cykeln i somras. Foto: Clara Kjellström.
Mitt största bekymmer har varit att tillgodogöra mig de där distanspassen. Att utmana kroppen till att hålla ut länge och komma överens med de känslor som dyker upp då. Jag har inte känt mig som en tillräckligt god löpare för att springa längre än 1,5 timme i taget. Fram till i oktober körde jag en del längre cykelpass och sedan dess har jag ibland kört dubbla spinningpass. Det har tyvärr sällan blivit mer än två timmar i taget och jag hoppas att det snart snöar över Stockholm så att de långa passen på skidor kan bli möjliga att genomföra kontinuerligt fram till Vasaloppet. Min kropp behöver det!