Michael Öh
Äntligen! Premiären på snö är avklarad. Vi åkte ut till elljusslingan vid Ågesta igår kväll. Det var ganska kallt, runt tio minusgrader och säkert 99 % luftfuktighet. Elljusslingan är ca sex km lång och spåren var i mycket bra skick. Ganska hårda men inte så isiga. Nu är jag kanske inte den bästa bedömaren efter en runda men det är som jag kände det. Det fanns också gott om plats för att köra om (och bli omkörd).
Jag har senaste tiden haft väldigt mycket annat som tagit min tid så träning har blivit lidande. (Och även blogginläggen då jag haft svårt att skriva om något som jag inte har gjort). Nu ska det bli ändring på det. Premiären gav nämligen mersmak. Även om jag inte presterade som jag i mina tankar hoppats så kändes det ok efteråt. Dock ska det väl sägas att jag är ganska långt ifrån nio mil.
Jag började med att ta några vändor på spåret vid golfbanan för att känna på tekniken. Då kändes det ganska bra. Alla ”växlarna” verkade fungera. Så jag spände fast stavarna ordentligt och stack iväg. Tekniken som kändes så bra försvann helt. Känslan i mina händer försvann också helt, av kylan. Fick stanna efter två km och knäppa av mig stavarna och veva tillbaka blodet i händerna. Antagligen hade jag dragit åt stavremmarna för hårt så blodet stoppades upp i händerna. Kan erkänna att jag också var ordentligt trött efter två km. Slingan började med ganska mycket uppförsbackar.
Sen körde jag med varma händer runt två varv. Det var väldigt jobbigt med också väldigt roligt. Mina ”växlar” fanns tyvärr inte. Antingen körde jag för fullt, fick fäste och hyfsad fart. (Skulle vilja kalla det femmans växel men farten i den motsvarade nog bara tvåans). Eller så körde jag otroligt sakta. Typ staplande. Gick inte att få fäste och det vart som att gå. Målet framöver blir att hitta en växel däremellan. Där man ändå har lite fart men inte bränner slut på alla krafter direkt.
Jag körde två varv på ca en timme och en snittpuls på 162. (Jag var lite sugen på att ta ett tredje varv med Pat som åkte med mig i bilen ville åka hem…) Utrustningsmässigt letar jag fortfarande. Igår lånade jag ett par Atomic som gick bra. Jag testade också ett par Fischer som kändes aningen bättre. Stavarna jag hade var 145cm. Något långa kanske? Jag är 174 cm. Tack för bra tips på ställen att köpa utrustning på. Återkommer i ämnet.
Lite mer optimistisk nu efter premiären med 52 dagar kvar!