INTERVJU ANG FRIDA HYV*NENS & EL PERRO DEL MARS-KONSERT PANTHEON IKV*LL

HEJ SARA ASSBRING SOM SPELAR MED FRIDA HYVONEN IKVALL I PARIS IKVALL
Vad ska du göra på ikvall? Berätta!
Ikvall spelar jag på fina filmfestivalen Ciné Nordica på Cinéma du Panthéon i Paris. Jag har med mig den fantastiska Andreas Söderström på gitarr och sång.

Vad är din relation till Frida Hyvönen?

Hon äger en bit av mitt hjärta.

Det känns som om det finns en fördom om tjejer/texter/musik. Att tjejer skriver bättre texter, men gör sämre musik. Var hamnar du i det där?
Jag har fördomar mot fördomar. Framförallt all typ av fördomar som handlar om kön och musik.
Hur känns det nu med Göteborg och Paris? Får tanken ro?
Tja, det var svårt att lämna Paris. Kanske av just den anledningen att tanken får ro i Göteborg, fast mer på ett slags apatiskt och inte särskilt utvidgande sätt. I Paris finns utrymme för både tankero och kreativ blomstring – på ett helt unikt sätt.

Vad är ditt bästa Paristips?
Det där med hemliga klubbar känns Paris på något vis och jag är väldigt svag för det. Men det blir ju lite konstigt att tipsa om hemliga klubbar, eller hur? Fast jag kan ändå ge bort tipset om den röktillåtna jazzbaren St Nicholas. Där kan man lyssna på Jazz Messengers och röka sig till himlen. Annars är en osttallrik och en flaska på Le Progrés aldrig fel.

Du har mixat din skiva? Är det nya ljud vi får höra?
Jag jobbar faktiskt med inspelning just nu så jag har en liten bit kvar innan mixning. Men snart så. Ja, det blir nog en hel del nya ljud. Paris har en stor och symbolisk betydelse på den också.

Du har tidigare nämnt du är ett stort Le Clézio-fan. Do tell! Har hans böcker påverkat ditt konstnärsskap till exempel?
Känns som lite pompöst att påstå att Le Clézio påverkat mitt konstnärsskap men jag skulle ändå säga att hans litterära värld, hans språk, hans sått att uppleva och se världen, var väldigt närvarande när jag arbetade med min senaste skiva ’From the Vallet to the Stars’. Framförallt hans bok ’Révolutions’ betydde mycket.

Är du lik Horace på andra sätt?
Jag gillar Horace hemskt mycket faktiskt. Skulle vilja vara mer lik honom. Mer hård och bergsfast i min övertygelse liksom. Han verkar brutal på det sättet. Han är väldigt vacker, Horace, också. Det tänker jag på varje gång jag ser honom. Han ser ut som en tavla.

Hur klarar man regnet i novmeber?
Man ser mycket film, gärna Cassavetes. Man träffar vänner man älskar. Man stänger in sig i sin studio. Man åker till Paris.