värt 2 – Emil Nolde på Grand Palais

Den
här ovan, som heter Ryssarna, som Nolde målade när han var på en av sina
resor till Sibirien, är min favorit.

Det
är en rafflande historia, Emil Noldes biografi. Grand Palais´utställning är den
största Noldeutställningen någonsin. Hans samlade verk, i kronologisk
ordning, formar ett narrativ, eller hur? Hur skulle de inte kunna göra det? Det
handlar om rötter. Det blir fysiskt. Det handlar inte om metaforiska rötter,
bara, utan också om hans ben och blommornas rötter som han efterapade Van Gogh med när han bodde i exil i Danmark, som fanns i
den jord, den tyska marken där han föddes någon mil från danska gränsen. Trängtan!

Nolde följde
med upptäcktsresande till Nya Guinea, skrev ner anteckningar om hur han
avskydde sina tyska landsmäns sätt att materialisera och ekonomisera allt som
var naturligt. Visst målade han lite exotistiskt då, men med en slags empati. Det
är sant. Nazismen kom. Gjorde anspråk på ursprung, Noldes blåa ögon i vissa av
målningarna var i fara. 1937 beslagtogs många av hans målningar av nazisterna
på grund av att de ansågs tillhöra den degenererade konsten. (All konst, som
var modern, gjord av judar eller bara allmänt coolt avant- garde, beslagtogs).
Det är rafflande. Hela historien. Man får se den i enorma salar, i olja, om man
går till Grand Palais, håller på till januari.

Nolde
målar ljuset rafflande också. Som om han älskade Rembrandt, något han också
gjorde. Tyvärr blev jag så medtagen av målningarna att jag glömde fotografera.
Men hittade lite bilder på www, men på nätet verkar de mest ha varit
fascinerade av hans målningar på hav. Inga av de fenomenala resor från Indiska
oceanen eller målningarna på ursprungsbefolkningar gick att finna, och de
bilder jag hittade ger inte full rättvisa till denna självlysande kolorist.

Åh Wow! Jag hittade EN från hans resor till Tropikerna.Yes. Älskar den här.