Nordkoreabloggen

Benjamin Katzeff Silberstein

Benjamin Katzeff Silberstein

(Medlemmar i Enighetsrörelsens kyrka i Tokyo sörjer den bortgångne Moon Sun-myung. Foto: AP Photo/Koji Sasahara).

Moon Sun-myung dog 92 år gammal tidigt måndag natt på ett sjukhus i Gapyeong nära Sydkoreas huvudstad Seoul. Moon avled i sviterna av lunginflammation, uppgav en talesperson för Moonrörelsen enligt sydkoreanska medier. Moons kyrka Enighetsrörelsen grundades 1954 och fyra år senare skickades de första missionärerna ut till Japan. Kyrkan har flera miljoner medlemmar världen över, och ser Moon som en form av messias och arvtagare till Jesus. Kyrkan definieras ofta som en sekt, och är kanske mest känd för sina enorma massbröllop där ibland flera tusen personer vigs samtidigt.

(Massbröllop i Asan, söder om Sydkoreas huvudstad Seoul. Foto: AP Photo/Lee Jin-man).

Moon-kyrkans grundare är inte minst känd för sina starka band till Nordkorea. Moon Sun-myung föddes i nuvarande Nordkoreas norra Pyongan-provins, och hans familj var en av många som konverterade till kristendomen under mitten och slutet av 1800-talet. Särskilt norra Korea var känt som ett mycket starkt kristet område före kommunismens inträde – Pyongyang var till och med känt som ”Östasiens Jerusalem”. Moon fängslades för sin religiösa verksamhet 1946 under det tilltagande kommunistiska förtrycket, och 1950 flydde han söderut liksom otaliga andra kristna gjorde under Koreakriget.

Moon var extremt framgångsrik som affärsman både i USA (dit han flyttade 1971) och i Sydkorea, och liksom vissa andra sydkoreaner med nordkoreanskt ursprung ville han använda sin ekonomiska framgång bland annat till att stärka banden med sitt forna hemland i syfte att bidra till chanserna för återförening. Detta ledde till den något motsägelsefulla situationen att Moon, som under sin karriär gett omfattande bidrag till grupper som anti-kommunistiska World League for Freedom and Democracy och Richard Nixons valkampanj också kom att bli en relativt viktig investerare i Nordkorea. Det nordkoreanska bilmärket Pyonghwa Motors (Pyonghwa (펑화) betyder ”fred” på koreanska) startades av Moon och samägs av kyrkan och den nordkoreanska regimen. Företaget har bland annat producerat den relativt kända bilmodellen ”휘파람/Visselpipan”, en av de första produkter någonsin som annonseras via reklampelare i den nordkoreanska huvudstaden Pyongyang.

(Moon Sun-myung och Kim Il-sung omfamnar varandra vid mötet i december 1991. Foto: AP Photo/Unification Church).

Moon Sun-myung kom att utveckla starka personliga band till Nordkoreas evige president Kim Il-sung. De två träffades i december 1991 och diskuterade redan då hur Nord- och Sydkorea kunde samarbeta ekonomiskt för att bidra till fred och återförening på halvön (detta var tio år innan projekt som industriparken i nordkoreanska Kaesong blev verklighet). Ett år senare fick Moon-ägda Washington Times som en av ett fåtal en direkt intervju med Kim Il-sung. Moon skickade kondoleansdelegationer till Pyongyang både då Kim Il-sung och Kim Jong-il avled.

Moon är bortgången men kyrkan, konglomeraten och frontorganisationerna lever vidare. Det gör med största sannolikhet också affärsprojekten i Nordkorea. Moons främsta ambition med investeringarna i landet var aldrig hög avkastning utan helt enkelt samverkan för samverkans skull. Ingenting tyder på att Moons söner, som redan drivit konglomeraten under en tid, kommer att gå emot sin fars önskan.

Kommer Nordkorea att skicka en delegation att delta på Moons begravning, och kommer den sydkoreanska regeringen att låta dem resa in? Symbolhandlingar som dessa har historiskt sett spelat en inte oväsentlig roll i relationerna mellan Nord- och Sydkorea, och även detta kan komma att bli en öppning för kontakt mellan de båda länderna.

OM BLOGGEN



Bloggen erbjuder djupare analyser av Nordkorea än vad det reguljära nyhetsflödet hinner med. Förhoppningen är att göra det nordkoreanska samhället mindre mystiskt för dig som läsare. Här finner du framöver nyhetssammanfattningar, kommentarer till aktuella händelser inom och utanför Nordkorea, inlägg om nordkoreansk kultur och kuriosa, med mera.


Jag som skriver här heter Benjamin Katzeff Silberstein, och arbetar som vikarierande ledarskribent på Svenska Dagbladet. Jag har följt Nordkorea i ett antal år, både som hobby och professionellt. År 2010 publicerade jag boken "Bilder från Nordkorea" tillsammans med Villy Bergström (Atlas förlag). Fram tills i maj i år bodde jag i Sydkoreas huvudstad Seoul, där jag vid sidan av mina studier i koreanska arbetade som frilansjournalist med Nordkorea som fokus. Bland annat har jag rapporterat från Kinas gräns mot Nordkorea, och besökt den Nordkorea-lojala japansk-koreanska minoriteten i Japan för SvD:s räkning.

Har du kommentarer eller frågor om Nordkorea? Maila mig gärna. Jag finns även på twitter, där en stor del av mina inlägg handlar om Nordkorea. Hör gärna av dig med önskemål om ämnen som bör tas upp på bloggen!

ARKIV

Fler bloggar