Benjamin Katzeff Silberstein
Evenemang som OS ger nord- och sydkoreaner en unik chans att mötas. Och det har inte alltid gått så illa som under det nordkoreanska pingislandslagets träning innan OS, då Nordkoreas tränare fick ett utbrott på de nyfikna sydkoreanska reportrar som samlats vid träningslokalen.
Nej, en något gladare rapport, särskilt i dessa tider då kontakter mellan nord- och sydkoreaner är färre än de någonsin varit sedan innan år 2000, kom under igår i samband med att den sydkoreanske gymnasten Yang Hak-seon vann guld. Det var den nordkoreanske IOK-delegatens tur att dela ut medaljerna, och enligt rapporter från platsen ändrade den nordkoreanske medaljutdelaren helt sin ton då turen kom till Yang. Istället för att säga ett kort ”grattis” på engelska, tog han ett fast tag om Yangs hand med båda sina händer, bytte till koreanska och gratulerade honom med långt större inlevelse än tidigare. Scenen fick sociala medier i Sydkorea att explodera av glädjeutrop.
Detta är naturligtvis en icke-händelse i det stora hela. Men ändå är det hela en påminnelse om att det finns en nationell samhörighet på den koreanska halvön, som sträcker sig bortom den 38:e breddgradens gränslinje, och sitter djupare än diplomatiskt gnabb kan nå.