Se bilder: Därför drabbas Nordkorea av översvämningar

Exempel på skadeverkningar från översvämningen i Nordkorea. (Foto: AP Photo/Jon Chol Jin)

Nordkoreas översvämningar är en återkommande sommarföljetong. Det här året är inget undantag. Statliga källor har under denna och förra veckan rapporterat att ungefär 90 personer dött och 63 000 förlorat sina hem, samt att nästan 75 000 hektar jordbruksmark skadats hittills under sommarregnen.  Regnandet väntas alltså, precis som vid tidigare år, drabba årets skörd hårt. En redan allvarlig matsituation blir än värre. UNICEF har tidigare meddelat att man planerade att besöka de värst drabbade områdena under gårdagen. Merparten av Nordkoreas översvämningsdrabbade jordbruksområden ligger i landets södra delar.

Också Sydkorea drabbas regelbundet av översvämningar och kraftiga regn. Ändå uppstår ingen matbrist, och skadorna blir inte alls av samma proportioner som i Nordkorea. Varför?

Som exempel kan man titta på förra året, ett osedvanligt hårt år vädermässigt för Sydkorea. Då rapporterades 77 personer ha dött eller saknats. Fler än 11 000 sydkoreaner tvingades evakuera, och över 10 000 hem sveptes bort av regn och landmassor i samband med översvämningarna. Knappt 980 hektar jordbruksmark förstördes.

I Nordkorea beräknades samtidigt omkring tjugo gånger så mycket mark ha förstörts. ”Dussintals” människor dog och ungefär 16 000 personer förlorade sina hem, enligt nordkoreanska rapporter.

Boven är inte regnet i sig, utan Nordkoreas ekonomiska system. Under 1990-talet drabbades hela systemet, och inte minst jordbruket, av en nästintill total kollaps:

Vid 1980-talets slut och 1990-talets början minskade Sovjetunionen och Kina kraftigt sitt bistånd till Nordkorea. Inte minst energibiståndet (i form av leveranser av kol och olja) var livsviktigt för Nordkorea. Landets jordbruk var kraftigt beroende av gödsel, och gödsel tillverkades i fabriker som i sin tur var beroende av energileveranser från de två stormakterna. För att kompensera för förlusterna beordrade staten att träd skulle huggas ned i stor skala, både i jakt på energi och för att bereda mer mark för jordbruk. Man utökade också terrassodlingen på landets kullar.

Denna massiva avskogning kom att få katastrofala följder. Utan träd finns inga rötter som kan suga upp vattnet under regnsäsongen. Därför dränks åkermarker, och därför rasar många av odlingarna på kullarna i landets bergiga landskap (processen kallas erosion).

Nordkoreas avskogning är tydligt synlig för den som besöker landets gränstrakter från Sydkorea eller Kina. Man kan till exempel titta här, på Googles kartbild över gränsen mellan sydkoreanska Ganghwa-do och nordkoreanska Hwanghae-provinsen. Jämför nord och syd, och lägg märke till hur mycket grönare den södra sidan är.

Jämförelsen kan också göras via Kinas gräns mot Nordkorea. Jag besökte gränstrakterna i september förra året, och tog då bland annat bilderna här nedan. Den första är från en bilfärd mellan Yanji (Yanbianprovinsens huvudstad) och den nordkoreanska gränsen. Notera kullarnas grönska. Kontrasten mot den andra bilden, fotad mot den nordkoreanska sidan, är stor. Där är kullarna nästan helt kala, trots att miljön egentligen är densamma som den gröna på den kinesiska sidan om Yalufloden.

Notera kullarnas färg, här på vad som alltså är den kinesiska sidan om gränsen mot Nordkorea. (Foto: privat)

Kullarna på den nordkoreanska sidan om Yalufloden är nästan helt kala. (Foto: privat)

Allt detta är ett huvudskäl till att sommarföljetongen om dåliga skördar och matbrist i Nordkorea fortsätter, år efter år efter år. Vissa reformer för ägandet av jordbruket har drivits igenom, men de har visat sig långt ifrån tillräckliga. Så länge man inte lyckas skapa ett jordbrukssystem med långsiktig hänsyn finns ingenting som tyder på att översvämningarnas påverkan på skörden kommer att kunna mildras inom en överskådlig framtid.